Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pressföreningar - Pressgasglödljus. Se Glödljus, sp. 1353 - Pressgaslampa. Se Lysgas, sp. 109 - Presshöjd - Pression - Pressjäst. Se Jäst - Presskongresser. Se Pressmöten - Pressler, Max Robert - Pressluftmetoden. Se Grundläggning, sp. 413 - Pressmöten, Presskongresser - Pressning, konstind., - Presspan, elektrot. Se Isolationsmaterial - Pressrevider, boktr. Se Aftryck 1 - Press-svamp - Presstelegram. Se Telegrafväsen - Pressverktyg. Se Bleckslageri, sp. 666 och Press - Pressylta. Se Sylta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Pressgasglödljus-Pressylta
188
god kollegial anda. Den räknade 1914 217
medlemmar, har i 10 år utdelat inalles
44,800 kr. i resestipendier och dessutom
hopsamlat en hjälp-fond (företrädesvis genom
en årligen återkommande "revydag"), som 1914
uppgick till 63,000 kr., samt utger dessutom
hvar 14:e dag för sina ledamöter tidningen
"Journalisten", närmast af fackligt innehåll.
E. Ebg.
Internationella pressföreningen (Union interna-tionale
des associations de presse) blef beslutad vid
första internationella journalistkongressen i
Ant-werpen 1894; förslagsställarna voro Paris’
journalistförening och Den främmande pressens
klubb i Wien. Föreningens ändamål är enligt
dess stadgar bl. a. att organisera en samverkan
och ständig förbindelse mellan alla länders
tidningsmannaförenin-gar i afseende på yrkesfrågor
af gemensamt intresse, men med bortseende af alla
religiösa, politiska, ras- och nationalitetsfrågor,
att såvidt möjligt genomföra allmänna regler och bruk
rörande pressen och litteraturen, att tillförsäkra de
föreningsmedlemmar, som utöfva sitt yrke utomlands, en
ömsesidig yrkeshjälp; att åvägabringa internationella
samförstånd och öfverenskommelser rörande journalistik
och litterär eganderätt. Föreningen, till hvilken
Publicistklubben anslöt sig 1896, har sitt säte
i Paris och franska till officiellt språk. Den
utger genom sin centralbyrå kvartalsvis "Bulletin
officiel". De anslutna föreningarna ega en efter
medlemsantalet af passad representationsrätt: i
di-rektionskommittén l-3 led., vid kongresserna
l-20 röster. Hittills hållna internationella
presskongresser ha egt rum i: Antwerpen 1894,
Bordeaux 1895, Budapest 1896, Stockholm 1897,
Lissabon 1898, Rom 1899, Paris 1900 och 1901, Bern
1902, Wien 1904, Liége 1905, Bordeaux 1907, Berlin
1908, Triest 1910, Rom 1911 och Köpenhamn 1914.
T-s.
Pressgasglödljus, tekn. Se G l ö d l j u s, sp. 1353.
Pressgaslampa. Se Lys gas, sp. 109.
Presshöjd, fys. Om en vätska i jämvikt är innesluten i
ett kärl, utöfvar den ett tryck på kärlets botten och
sidor äfvensom på föremål anbragta i vätskan, hvilket
i hvarje ytelement är proportionellt mot det lodräta
afståndet från elementet till den fria vätskeytan,
för så vidt intet tryck förekommer å denna yta. Detta
afstånd är vätskans presshöjd vid ifrågavarande
ställe. Göres ett litet hål i kärlet, utströmmar
vätskan med en hastighet, som är proportionell mot
kvadratroten ur presshöjden och nära lika med den
hastighet, som skulle förvärf vas vid fritt fall
utefter denna höjd, allt under förutsättning, att
trycket pr ytenhet utanför kärlet är lika stort som
på vätskans fria yta. G-
K- *>.*
Pressiön (lat. pre’ssio), tryck (i fysisk bemärkelse;
se Tryck); påtryckning, tvång.
Pressjäst. Se Jäst.
Presskongresser. Se Pressmöten.
Pressler, MaxRobert, tysk forstman, f. 1815 i
Dresden, d. 1886 som professor i matematik och
ingenjörvetenskap vid skogs- och landtbruksinsti-tutet
i Tharand. Med sitt arbete Der rationelle waldwirth,
hvars l:a upplaga utkom 1858-65, och sina öfriga
skrifter gaf han uppslag till ett nytt system
inom skogshushållningen (det s. k. finansiella
skogsbrukssättet), hvarjämte han genom
uppfinningen af "tillväxtborret" och utgifvandet
af flera praktiskt uppställda tabellverk i hög grad
underlättat tillväxtundersökningar af stående skog.
C. G. H.*
Pressluftmetoden, bygnk. Se Grundläggning, sp. 413.
Pressmöten, Presskongresser, sammankomster
mellan tidningsmän eller representanter för deras
sammanslutningar för öfverläggningar i gemensamma
yrkesangelägenheter. Sådana sammankomster ha
varit: de internationella journalistkongresserna,
de nordiska pressmötena (se Press-föreningar
och de svenska puUicistmötena (se d. o.).
T-s.
Pressning, konstind., ett sätt för metallers
orne-ring, som utgör en ersättning för den dyrbarare
drifningen och med fördel användes, då det gäller
att framställa en mängd exemplar af samma sak i samma
mönster. En mer eller mindre tjock metallplåt pressas
mellan två formar, den ena med mönstret fördjupadt,
den andra med detsamma upphöjdt. Behandlingen i öfrigt
medelst ciselering och polering är i det hela densamma
som vid drifning. Pressade silfverbrickor förekomma
från 1600-talet. Pressade mässingsornament kommo
i bruk som dekoration på möbler vid 1800-talets
början till ersättning för de äldre, dyrbarare
metallinläggningarna. Jfr Drifvet arbete. -
Om pressning i Ueckslageriet se Bleckslageri^
sp. 666. Jfr Press.
Presspan, elektrot. Se Isolationsma-t e r i a 1.
Pressrevider, boktr. Se A f tryck 1.
Press-svamp, Spongia compressa, /arm., fanns förr
i Sv. militärfarmakopén och bereddes därigenom, att
man sönderskar fin och väl renad badsvamp af finporig
sort (Spongia marina) i aflånga,2-3cm. tjocka bitar,
hvilka blöttes i varmt vatten, urkrama-des samt hårdt
och tätt omlindades, medan de ännu voro varma, med ett
starkt, fint snöre. Dessa presssvampar sögo till sig
fuktighet och svällde därvid starkt, hvarför de kunde
användas till utvidgning af skottkanaler, fistelgångar
o. d. Stycken af passande storlek infördes torra i
den kanal, som skulle vidgas, och kvarlämnades där,
tills de genom upptagande af sårvätska svällt ut och
sålunda gjort kanalen vidare. Bruket af press-svamp
är numera helt och hållet bortlagdt. Ett annat slag
af press-svamp, Spongia cerata ("vaxsvamp"), fanns
förr upptaget i Sv. farmakopén och bereddes på det
sätt, att små stycken finporig bad-svamp rengjordes,
indränktes med smält gult vax och pressades hårdt i en
uppvärmd press, tills vaxet stelnat, hvarefter detta
så vidt möjligt af-lägsnades. Vaxsvampen skars till
cylindriska tappar och användes för samma ändamål
som presssvampen. Dessa dilatatorier af svamp ha
senare i allmänhet ersatts af Laminariastift eller
Tupelo-stift, som numera mestadels undanträngts
af operativ eller instrumentell behandling,
emedan det vid bruk af de nämnda svamparna
eller stiften var svårt att undvika infektion.
O. T. S. (C. G. S.)
Presstelegram. Se T el e gr af väsen.
Pressverktyg. Se B l ec ks l a g e r i, sp. 666,
och Press.
Pressylta. Se Sylta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
