Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Presl, Johann Swatopluk P. - Presl, Karel Boriwog - Presles, Raoulde - Prespa - Press - Pressa - Pressaft. Se Jäsning, sp. 471 - Pressant - Pressburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
179
Presles-Pressburg
180
kisk språk- och naturforskare, f. 1791 i Prag, d. där
1849, blef med. doktor 1816, professor i zoologi i
Olmiitz 1819 och i Prag 1820. Hans författarskap var
särdeles omfattande, men största delen af hans mycket
betydande skrifter i botanik, zoologi och medicin
utgafs på tjechiska språket och blef därför aldrig
uppmärksammad. - 2. K ar e l Bofiwog (eller Borsiwoj)
P., den föregåendes broder, naturforskare, f. 1794
i Prag, d. där 1852, med. doktor 1818, kustos för
bömiska museets naturhistoriska samlingar 1822 och
föreläsare i allmän naturhistoria och teknologi vid
högskolan i Prag 1832. Hans hufvudsakligaste forskning
egnades -växtsystematik. Efter en längre resa i
Italien 1817 skref han Graminece siculce (1818),
Cyperacece et Graminece siculce (1820) och bearbetade
därefter Thaddaeus Hsenkes från Syd-Amerika hemsända
växtsamlingar i det stora verket Reliquice Hcen-keana
(1830-36, 120 taflor). P. utgaf vidare Flora sicula
(1826), Symbolce botanicce (1,2, 1832-33), Tentamen
Pteridograpliice (1836), ett uppseendeväckande
arbete, hvari han beskref flera tusen ormbunkar
och konsekvent använde nervaturen till kännemärken,
samt HymenophyllacecB (1843). c- Lmn-
Presles [prål], Kaoul de, fransk författare, f. 1314,
d. 1383, jurist och ämbetsman, skref dikter på latin
och tolkade på franska Augustinus’ "De civitate Dei"
m. fl. latinska verk.
Prespa, ett macedoniskt landskap, som före 1913
tillhörde det turkiska vilajetet Monastir, men
sistnämnda år delades mellan Grekland och Serbien
(gränslinjen går genom Prespa-sjön). Landet är
bergigt (Peristeri ö. om Prespa-sjön når 2,530 m.) och
mestadels bebodt af kristna slaver. - P r e s-p as j
ön, 288 kvkm., med intill 55 m. djup, 906 m. ö. h.,
afvattnas underjordiskt till Ochrida-sjön. Den
sydligare Malo-sjön (52 kvkm.) var ursprungligen en
vik af Prespa-sjön, men har genom en uppslammad låg
och smal landtunga skilts från .denna, ehuru den vid
normalt vattenstånd genom en kanal står i förbindelse
med den. J- F. N.
Press. 1. Mek., arbetsmaskin, hvari formförändringen
hos det bearbetade materialet åstadkommes genom
stötfritt tryck, till skillnad från ett hammar-
eller fallverk, där af en stämpel arbets-stycket
bearbetas medelst slag. Man skiljer mellan
mekaniska och hydrauliska pressar. Yid de förra
.tillföres presskraften maskinens verktygsdel
genom en hafstång, en skrufspindel eller en
excenter med svänghjul. Häfstångspressar användas
exempelvis inom bleckslageriet och vid prägling
af mynt. Skrufpressar användas bl. a. för mindre
arbeten i sänksmide. Excenterpressar med svänghjul
förekomma för utpressning af hål i plåt (stansning),
för urskärning i profiljärn, plåt o. d. En mängd
specialmaskiner för massfabrikation af maskin-
och metallartiklar är excenterpressar. Erfordras
större arbetstryck, användas hydrauliska pressar med
eller utan multiplikatorer. Se B l e c k s l a g e
r i, sp. 666, fig. i art. Briket tering, Hydraulisk
smidespress, Kopiepress, Smidesmaskin, Sänksmide och
Tryckpress. - 2. Bot. För pressning och torkning af
växter användas pressar af olika konstruktion. De förr
brukliga bok-bindarpressarna, i hvilka växterna ofta
pressades för hårdt, användas nu mera sällan. Genom
hård pressning bli växterna visserligen vackra, men
mindre lämpliga till undersökning. Den enklaste
växtpressen består af en träskifva med pålagda
stora stenar. En annan enkel press, som ofta
användes, består af två tjocka träskifvor med ett
par läderremmar. Mycket i bruk äro de Auerswaldska
gal-lerpressarna (se fig.), som bestå af stålramarmed
järntrådsgaller och mässingskedjor, som fästas på i
ramarna sittande hakar. Träpressar med rulle och tåg,
Växtpress, Auerswalds gallerpress.
som spännas med i rullen instuckna järntenar, äro
äfven mycket i bruk. För öfrigt finnas särskilda
pressar konstruerade för hastig torkning af
växter under samtidig uppvärmning, för Potamogeton
o. s. v. Som presspapper användes vanligen gråpapper,
4-6 ark mellan hvarje växt, som måste ofta ombytas för
att växterna skola torka hastigt och såvidt möjligt
bibehålla sin naturliga färg. Saftrika och seglifvade
växter och växter, hvilkas blad lätt svartna vid
torkning, såsom suckulenter och orkidéer, böra före
pressläggningen dödas genom neddoppande i kokhett
vatten eller med gift, t. ex. svafvelsyr-lighet.
1. G.H-r. 2. G.L-m.
Pressa, sjöv. 1. Under krigstid med våld tvinga
sjöfolk att tjänstgöra ombord på örlogsfartyg. -
2. Föra flera segel, än vindens styrka egentligen
medger (t. ex. för att undkomma en förföljande
fiende). Denna åtgärd kallades förr att
"prånga". -. 3. Med maskinkraft uppdrifva ett
fartygs fart till högsta möjliga utan hänsyn
till fara för maskinhaveri. Jfr F or c er a 2.
R. N.*
Pressaft, kem. Se Jäsning, sp. 471.
Pressant [-sa^t], fr., brådskande, trängande, högst
angelägen, som ej tål uppskof.
Pressburg (ung. Pozsony). 1. Komitat i Ungern, n. om
Donau, vid Nedre Österrikes gräns. 4,295 kvkm.,
311,527 inv. (1910), de fleste slovaker, jämte ett
mindretal ungrare, tyskar och judar. Det i öfrigt
jämna landet delas af de i s. v.–n. ö. gående Små
Karpaterna i två hälfter. På södra gränsen flyter
Donau, hvilken vid staden P. utsänder mot n. en
arm, som förenar sig med Waag, hvarigenom bildas
ön Stora Schütt, af hvilken endast västra hälften
tillhör komitatet. På dettas västra gräns flyter
March. Marken närmast denna består af ofruktbar
flygsand, men för öfrigt är landet synnerligen
bördigt. – 2. (Slovak. Prešborok) Kunglig fristad,
hufvudstad i nämnda komitat, fordom Ungerns krönings-
och residens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
