Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Praecicism. - Praecordia. Se Bröstgrop - Praedestinatus - Praef - Praefatio - Praefectus. Se Prefekt och Prefektur - Praemunire - Praeneste - Praenomen. Se Cognomen - Praeparanda - Praepositionalis. Se Kasus, sp. 1242 - Praepositus. Se General, sp. 902 - Praeputium. Se Förhud och Könsorgan, sp. 647 - Praerafaeliter. Se Prerafaeliter - Praesens. Se Presens - Praesepe. Se Krubban - Praeses. Se Preses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Praecordia-Praeses
108
Hollands kyrka. Utan formlig skilsmässa vände
sig både präster och lekmän bort från kyrkans
lifs-former, hellre afstående från nattvarden än
begående den med namnkristna och samlande sig i
kon-ventiklar. Samtidigi förändrades praecicismens
karaktär: intresset för den yttre lagiska ordningen
i och för sig vek för det nya aktgifvandet
på det inre lifvet och vården om den religiösa
känslan. Innerlighetens religiositet tränger in i
den sträfva, men redbara kalvinska viljefromheten. -
Individualismen och subjektivismen medföra snart
äfven i Hollands kyrka en radikal vändning. Den
radikala prsecicismens genombrott kom med den märklige
fransmannen Jean de L a b a d i e (se d. o.) och hans
verksamhet 1666-69. Som jesuitnovis hade han left
sig in i kvietismen och som präst känt sig kallad
att reformera sin kyrka efter den apostoliska. Hans
predikningar i Paris väckte genom sina augustinska
tankar anklagelse för reformert lära. Förföljd of ver
gick han till reformerta kyrkan och verkade flerstädes
i dess tjänst, tills han stannade i Geneve 1659, där
han återinförde den gamla stränga ordningen. Kallad
härifrån af Voetius’ och Loden-steins vänner till
Middelburg, kom han 1666 till Holland och mottogs med
hänförelse. Men snart märktes motsatsen. Labadie dref
icke kalvinismens, utan kvietismens frälsningslära,
och hans urgerande af kyrkans stränga tukt tjänade
blott krafvet på en kyrka af pånyttfödda med nattvard
blott för sådana. Redan 1668 framlade han dessa tankar
i skrift och kräfde konventiklar, som faktiskt blefvo
ecclesiolce in ecclesia. Då han nekade underskrifva
"Confessio belgica", bröt gudstjänstordningen och
höll enskild nattvardsgång, följde 1669 afsättning,
hvarpå han bildade en friförsamling, som fann
tillflykt först i Amsterdam, sedan 1670 i Herford i
.västra Tyskland samt 1672 i Altona. Efter Laba-dies
död 1674 flyttades den till Friesland och lefde som
kommunistiskt samfund till 1732, då den upplöstes. -
I Holland motverkades den radikala labadismen genom
den evangeliska praecicismen och dess inomkyrkliga
konventiklar. I västra Tyskland företräddes den
evangeliska prsecicismen af Nean-der m. fl. Äfven
den radikala vann där spridning. Senare påverkas
den holländska prsecicismen af den likartade
tyska pietismen. Litt.: A. Ritschl, "Geschichte
des pietismus in der reformirten kir-che" (1880).
Em. L-m.
Praecordia, anat. Se Bröstgrop.
Prsedestinätus, titeln på en anonym skrift, som
utkom i 400-talets förra hälft under stridigheterna
mellan augustinismen och semipelagianismen och som
är riktad mot Augustinus’ predestinationslära. Se
H. von Schubert, "Der sogenannte P." (1903).
Praef., förkortning för lat. prcefatio, företal,
eller prcefectus, prefekt.
Praefa^io, lat., företal; inledning.
Praefe’ctus, Prsefectura. Se Prefekt och Prefektur.
Praemunire (lat. prcemonére, varna) kallas
flera engelska lagar från medeltiden, äfvensom
den process och det straff, som dessa lagar
stadgade. Ursprungligen afsåg praemunirelagstiftningen
blott att förebygga ingrepp från främmande domstolar
i engelske konungens jurisdiktion (1353 års statut),
utan att särskildt af se den påfliga domen. Men
sedermera riktades lagen (1365 års statut) emot
Rom, och 1393 stadgades, att praemunirestraffet
(aktförklaring och egendoms förlust) skulle drabba
hvar och en, som inför Rom eller annan utländsk
domstol drog någon sak, som rörde Englands krona
och rike, vidare hvar och en, som mottog och
befordrade en påflig bulla inom England eller genom
en sådan ville hämma verkställighet af konungens
dom. Praemunirestraffet utsträcktes sedermera
till dem, som hämtade dispenser ifrån Rom eller
motsatte sig konungens rätt att utnämna biskopar,
under Edvard IV (1461-83) slutligen till alla
andliga domstolar, om de blandade sig i världsliga
ting. I åtskilliga statsrättsliga akter, hvilka af
se befallningar till kyrkliga ämbetens innehafvare,
t. ex. parlamentskallelser, förekommer regelmässigt en
s. k. "praamunientes clause", hvarigenom vederbörande
erinras om sin ovillkorliga lydnadsplikt med afseende
på den kungliga befallningen. - Namnet praemunire
kommer af begynnelseordet i den skrif velse, hvarmed
sheriffen hade att instämma den enligt 1353 års
statut brottslige. KJ-*
Prasne^ste (nu Palestrina, se d. o.), gammal stad i
Latium, 33 km. ö. om Rom, låg på en brant klippa och
var ett starkt fäste, hvilket bl. a. stod på Marius’
sida och 82 eröfrades af Sulla och plundrades. Under
sommartiden plägade romerska familjer ofta slå sig
ned där.
Praenömen, lat., förnamn. Se Cognomen.
Praepara’nda (lat., af prceparäre, bereda) 1. Pharmaca
prseparanda kallades i äldre farmakopéer de läkemedel,
hvilka skulle beredas på apotekens laboratorier,
till skillnad från de läkemedel, som apotekaren egde
rätt att från annat håll inköpa, pharmaca comparanda
1. simplicia, eller de råvaror, af hvilka läkemedlen
och prceparata (preparaten) sedan bereddes. De äldre
farmakopéernas innehåll var sålunda fördeladt i två
afdelningar, en för simplicia 1. ph. comparanda och
en för pJi. prceparanda, en anordning, som ej finns i
nutida farmakopéer. Själfva de nämnda uttrycken äro
numera obrukliga, likaså de mot dem hufvudsakligen
svarande benämningarna "galeniska" och "spagiriska"
läkemedel (se Galeniska läkemedel). Numera skiljer
man, ehuru det icke namnes i farmakopéerna,
mellan droger (råmaterial till läkemedel ur växt-
eller djurriket) och fabriksmässigt framställda
kemisk-tek-niska preparat, hvilka båda slag af
läkemedel inköpas till apoteken, samt farmaceut i-ska
preparat, som framställas på apotekslaboratorierna
af material ur de båda nyssnämnda grupperna
enligt af farmakopén angifvet recept.
O. T. s. (C. G. S.)
Praepositionälis, språkv. Se Kasus, sp. 1242.
Praepo’situs, Propositus, lat., föreståndare, förman,
befälhafvare; prost. Se vidare Domkapitel, Domprost
och Prost. - P. gene-ralis. Se General, sp. 902.
PraepGtium, lat., anat. Se Förhud och Könsorgan,
sp. 647.
Praerafaeliter. Se Prerafaeliter.
Prgesens (plur. prcesefntes], lat., närvarande. Se
Presens.
Praesépe, astron., en stjärnhop i Kräftans
stjärnbild. Se K r u b b a n.
Praeses. Se P r e s e s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
