Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Postväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken postföring, privilegierad 1296, tidigt
synes ha fått tas i anspråk jämväl för utomståendes
räkning. Den parisiska universitetsposten indrogs
först 1719.
Den epok i världshistorien, som bildar medeltidens
slut och reformationstidehvarfvets inträdande,
medförde på det postala området en genomgripande
omhvälfning, framkallad af märkliga män,
tillhörande den österrikiska adelsfamiljen Thurn
und Taxis. Medlemmar af denna familj hade redan
från midten af 1400-talet tjänat som anordnare
af eller ledare för kejsarnas af habsburgska huset
brefbefordringsinrättningar. 1496 befinnes Jan von
Taxis anställd som chef för kejsar Maximilian I:s
regeringsposter och 1500 Frans von Taxis som postchef
i det till habsburgska huset öfvergångna nya riket
Burgund. Af de båda besläktade postcheferna, mellan
hvilka en liflig samverkan tvifvelsutan egt rum, var
Frans von Taxis den ojämförligen mest framstående. Det
är mycket antagligt, att det var behofvet af
en lifligare samfärdsel mellan de många spridda
habsburgska arfländerna, som kom honom att verka
för och slutligen genomdrifva, hvad man skulle vilja
kalla en popularisering af postväsendet. Utsikten
till personlig vinning medverkade väl äfven. Så godt
som från början synes nämligen den Taxisska posten
ha drifvits som förpaktning. Säkert är, att det var
vid denna tid – exakta tidpunkten kan ej uppges –
som den redan då vidtfamnande Taxisska poströrelsen
öfvergick från att vara blott regeringspost till en
allmän, för enhvar tillgänglig postinrättning. Därmed
blef på tröskeln till den nya tiden för postväsendet
beredd möjlighet att på helt annat sätt än tillförne
fylla sina uppgifter i den mänskliga odlingens
tjänst. En bestämd tidpunkt för denna nydanings
början kan, som sagdt, ej uppges. Men så mycket vet
man, att 1515 Taxisska posten betjänat allmänheten
med personbefordran, och man sluter däraf, att den
väl då ock var mäktig den mycket lättare uppgiften
att fortskaffa allmänhetens bref. En dåtida köpman
från Augsburg Lukas Rem har nämligen meddelat
eftervärlden genom anteckningar i sin dagbok, att
han 7 sept. 1515 tidigt afrest från Bruxelles "auf
der post" till Augsburg, som han uppnådde efter
att på sex dagar ha tillryggalagt sammanlagdt 23
"posten" (d. v. s. hästombytesplatser). Det Taxisska
postväsendet nådde under nitiska och skickliga chefer
en allt rikare blomstring och sträckte sin verksamhet
vidare och vidare. Vid pass ett århundrade efter dess
framträdande som offentligt postinstitut befinnes
Lamoral von Thurn und Taxis, hvilken erhållit
postväsendet i Tyska riket och Nederländerna som
ärftlig förläning, i färd med att utvidga postnätet
med ett stort antal nya postlinjer, bland hvilka
märkes en linje Köln–Hamburg. T. Holm påpekar i
inledningen till "Sveriges allmänna postväsen" (se
litt. till art. Postverket), att i Hamburg, där ett
Taxisskt postkontor omkr. 1618 lär kommit till stånd,
Taxisska postinrättningen ett par år senare kom i
beröring med den första, jämväl för allmänheten
tillgängliga postgång, som för svenska statens
räkning inrättats, den betydelsefulla postföringen
Stockholm–Markaryd–Hamburg, äfvensom att sannolikt
Taxisska postväsendet haft ej ringa inflytande på
det unga svenska
postverkets gestaltning i fråga om arbetssätt om
också ej i fråga om organisation. Att följa detta,
för världssamfärdselns utveckling så betydelsefulla,
till tysk rikspost upphöjda postväsens vidare
öden, dess strider med uppspirande territoriella
postinrättningar, som ville och delvis lyckades
komma dess monopol till lifs, skulle föra alltför
långt. 28 jan. 1867 frånträdde den siste medlemmen
af denna historiskt märkliga postdynasti, fursten af
Thurn und Taxis, mot vederlag af 3 mill. thaler,
sina posträttigheter till preussiska kronan;
och därmed hade, efter mer än 350-årig tillvaro,
Taxisska postverket upphört att existera. – Ungefär
ett århundrade efter inrättandet inom Tyskland
af ett postväsen i modern mening uppstodo omkring
denna centralhärd flera andra liknande inrättningar:
i Frankrike 1622, i Danmark 1624, i England 1635, i
Sverige 1636, i Norge 1647, i Ryssland 1663. I södra
Europas länder synes postväsendet flerstädes redan
på 1500-talet under postchefer, tillhörande Taxisska
familjen, ha kommit någorlunda i ordning. Utom Europas
gränser har postväsendets utveckling först i nyare
tid följt de europeiska spåren.
I Generalpoststyrelsens årsberättelser om postverkets
förvaltning plägar intagas en jämförande öfversikt
af postväsendet i europeiska länder samt i Amerikas
förenta stater. De sålunda publicerade uppgifterna
grunda sig hufvudsakligen på den af internationella
postbyrån i Bern årligen utgifna "Statistique
générale du service postal". Ur den senast framlagda
öfversikten, afseende förhållandena 1912, må här nedan
meddelas några belysande siffror. En anmärkning bör
förutskickas, att den uppdelning i postområden, som i
öfversikten följts och till hvilken sifferuppgifterna
hänföra sig, af posttekniska skäl icke sammanfaller
med den politiska statsindelningen, utan listan
har följande utseende: Amerikas förenta stater,
Belgien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Danmark,
Finland, Frankrike, Italien, Kreta, Luxemburg,
Nederländerna, Norge, Rumänien, Ryssland, Schweiz,
Serbien, Spanien, Storbritannien och Irland, Sverige,
Turkiet, Tyskland, Ungern, Österrike (att Grekland
och Montenegro fattas, beror på, att dessa länders
postförvaltningar underlåtit att till internationella
postbyrån lämna primäruppgifter för året).
Hvad då först beträffar relationen 1912 mellan
fasta postanstalter och arealen inom de olika
postområdena kom Schweiz i främsta rummet med endast
10,3 kvkm. på hvarje fast postanstalt; närmast efter
kommo Storbritannien och Irland med 12,9, Tyskland
med 13,1, Belgien med 17,9 och Luxemburg med 20,8
kvkm. För Sverige var talet 131,0 kvkm., och med
ännu högre tal kommo Nord-Amerikas förenta stater,
Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Kreta, Ryssland (med
Finland) och Turkiet. I fråga åter om förhållandet
mellan antalet fasta postanstalter och folkmängden
kommo Norge och Schweiz främst med resp. 691 och
931 invånare på hvarje fast postanstalt. Därefter
följde Finland med 1,426, Tyskland med 1,578,
Amerikas förenta stater med 1,590 samt, i sjätte
rummet, Sverige med 1,673 inv. på hvarje dylik
postanstalt. Mer än 10,000 inv. kommo på hvarje fast
postanstalt på Kreta, i Bulgarien och i Turkiet. –
Bland de europeiska länderna hade antalet afgångna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
