Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Postbonde - Postbons - Postbox - Postcheck, Postgiro och Postkreditiv - Post Christum natum (förk. p. Chr. n.), lat., efter Kristi födelse - Post coenam stabis, seu passus mille meabis - Postdatera - Postdentaler - Postdiligens. Se Diligens (med fig.) - Postdiluviansk (af lat. post, efter, och diluvium, öfversvämning), som uppkommit eller egt rum efter "syndafloden". Jfr Antediluviansk - Postdirektioner - Postdirektör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Postbäraren skulle på bröstet vara försedd med
ett vapenmärke, bära ett spjut ("spiss") i handen
och ett posthorn vid sidan. Den, som gjorde våld
å postbonden eller hans drängar under tjänstens
utöfning, straffades med lifvets förlust. Å andra
sidan tillhöllos postbönderna vid straffbestämmelser
att sköta postföringen färmt, troget och utan
nyfikenhet. Redan 1646 öfvergick man från löpande
postbud till "postskjuts", och i regel skulle milen
tillryggaläggas på 1 1/2 timme. I den mån postgången
utvidgades, ökades postbondens "postskjuts" eller
"posthemmans skjuts", men han hade i ersättning först
och främst fördelen att med stadgad åborätt inneha
ett kronohemman och därjämte frihet från all annan
skjutsning och transport än "postskjuts", vidare från
rotering, inkvartering, gästning, dagsverken och vissa
kommunala uppdrag samt var till sin person skyddad mot
bysättning. Från skjutsfärdspengar var han befriad,
men fick i öfrigt betala grundskatt. Med inrättandet
af posthemman vid landsvägarna fortgick intill midten
af 1800-talet, då yrkandet om att skilja postföringen
från jordbruket gjorde sig gällande. 1861 börjades
posthemmansskjutsens indragning, och vid 1870 års
utgång upphörde definitivt all sådan skjuts. Alla
f. d. posthemman roterades och fingo sig påförda de
onera, från hvilka de förut varit befriade. Postbonden
blef därefter likställd med kronobonden.
Kbg.
Postbons [-bå’; fr. bons de poste], postv.,
inom några postverk, dock ej det svenska,
införda penningrepresentativ i form af små
anvisningar på fixa belopp, t. ex. i Frankrike
enheter och tiotal af francs t. o. m. 20. Dessa
postbons bruka saluhållas block- eller häftevis
för att vid behof användas ungefär på samma
sätt som vanliga inrikes postanvisningar.
R. L-n.
Postbox (eng., postfack), postv., afdelning i
s. k. amerikanskt postfack, en i några större
postkontors förstugor förefintlig, skåpliknande
inrättning med en mängd små, numrerade förvaringsrum,
öppna inåt postlokalen, men på yttersidan försedda med
hvar sin låsta dörr. Dit insorteras postförsändelser
till de olika korrespondenter, hvilka förhyrt hvar
sitt förvaringsrum och som adress uppgett detsammas
nummer sålunda: "postbox l", "postbox 2" o. s. v.
R. L-n.
Postcheck [-tjäkk], Postgiro och
Postkreditiv äro benämningar, som i åtskilliga
länder, såsom Schweiz, Tyskland, Österrike m. fi.,
kommit till användning i och med inympandet på dessa
länders postväsen af vissa, från bankväsendet hämtade
rörelsegrenar. Se "Tidskrift för postväsendet" (1906,
1908 och 1914).
R. L-n.
Post Christum natum (förk. p. Chr. n.), lat., efter
Kristi födelse.
Post cœnam stabis, seu passus mille meabis
[...sēnam...], latinskt ordstäf på hexameter,
innehållande en dietisk regel: "efter måltiden skall
du stå eller steg ett tusen gå".
Postdatera (af lat. post, efter, efteråt, och datum),
åsätta ett senare datum än det rätta. Motsats:
Antedatera. Subst. Postdatum.
Postdentaler (af lat. post, efter, bak, och dens,
tand), fonet., språkljud, som bildas med tungspetsen
mot baksidan af öfre framtänderna. De kallas äfven,
när man anger de båda samverkande
organen, apiko-dentaler (tungspets + framtänder). Till
denna grupp höra t. ex. sv., fr. och ty. t, d,
l, n (hvaremot da., ty. och eng. t, d, n, l äro
supradentaler), äfven motsvarande s-ljud, ehuruväl
i deras bildning tungans öfre yta deltar. För
örat skilja postdentalerna sig blott föga från
interdentaler (se d. o.), språkljud, bildade
med tungspetsen mellan tänderna. Postdentalerna
öfvergå omärkligt i supradentaler genom höjning af
tungspetsen; när denna ej vidare råkar tänderna,
har man supradentaler. Postdentalerna betecknas ofta
endast med termen dentaler. Jfr
Kontaktsläge.
Lll.
Postdiligens [-ʃa’ŋs]. Se Diligens (med fig.).
Postdiluviansk (af lat. post, efter, och diluvium,
öfversvämning), som uppkommit eller egt rum efter
"syndafloden". Jfr Antediluviansk.
Postdirektioner benämnas de i nyare tid
inrättade mellanmyndigheterna mellan postverkets
centralförvaltning, Generalpoststyrelsen, och de
lokala postförvaltningarna. Postdirektionerna
utgöra distriktsförvaltningar, och deras
åligganden äro fastställda genom k. br. 31
dec. 1909 angående hufvudgrunder för postverkets
distriktsförvaltningars verksamhet samt genom
30 juni 1910 af generalpoststyrelsen utfärdade
närmare föreskrifter. Riket är sålunda indeladt
i sex postdistrikt, benämnda södra (stationsort:
Malmö), västra (stationsort: Göteborg) och östra
(stationsort: Linköping) distrikten, Stockholms
distrikt samt mellersta (stationsort: Stockholm)
och norra (stationsort: Sundsvall) distrikten. Hvarje
distrikt förestås af en postdirektör, som företräder
distriktet för allmänheten och har att, hvad
distriktet vidkommer, bevaka postverkets rätt och
intressen. Hvar postdirektör har en öfverkontrollör
som närmaste man samt ställföreträdare för
distriktschefen vid dennes tjänsteresor, eller då
eljest är nödigt. – Denna inrättning med postala
mellanmyndigheter har gradvis utvecklat sig. Sedan
ordnad postbefordran på järnvägarna efter hand på
1860-talet kommit till stånd, blef från 1865 närmaste
öfverinseendet öfver denna postföring samt den vid
de rörliga postanstalterna anställda personalen
äfvensom öfver de invid järnvägarna befintliga
poststationerna anförtrodt åt två, sedermera
tre s. k. resepostinspektörer med
hvar sitt järnvägspostdistrikt. Efter vidlyftiga
utredningar medgåfvo sedermera statsmakterna
rikets postala uppdelning fr. o. m. 1893 i fem
postinspektionsdistrikt med hvar sin postinspektör som
chef. Från postinspektionernas myndighet undandrogos
emellertid postförvaltarna i Stockholm, Göteborg
och Malmö, hvilka, hvar för sitt område, undfingo
postinspektörs befogenhet. Samtidigt indrogos de
förutvarande järnvägspostdistrikten. Kom så, vid 1909
års riksdag, till stånd en fullständig omreglering
af postpersonalens löneförmåner och, i sammanhang
därmed, dess tjänsteförhållanden. Postinspektionerna
utbyttes då, för tiden fr. o. m. 1910, mot
nuvarande postdirektioner, åt hvilkas chefer
inrymts en väsentligt större befogenhet och
en fastare tjänsteställning, än som hade
kommit de förre postinspektörerna till del.
R. L-n.
Postdirektör, förr benämning på förvaltarna af
postkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
