Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Post. 1. Hampus Adolf von P. - Post. 2. Kristina (Kerstin) Beata Jacquelina Vilhelmina von P. - Post. 3. Tom Erik von P. - Postabonnemang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
växtskador samt egnade mycken uppmärksamhet åt
växtarternas formväxling och urskilde ett stort antal
varieteter af åtskilliga vilda och odlade växter. –
På det botaniska området blef P. en banbrytare på två
skilda vägar. Han var en af de förste, som i vårt
land undersökte torfmossarnas fossila växtlighet i
samband med lagrens olikheter och ordningsföljd (i
"Botaniska notiser", 1865). Han ledde vidare i sitt
lilla förstlingsarbete Några ord till fäderneslandets
yngre botanister (1842) och i uppsatsen Om vextgeografiska
skildringar (1854) uppmärksamheten på
växtsamhällena och växtformationerna och framlade
ett program till utredning af "växtplatserna"
eller "stationes". P. blef därigenom en omedelbar
föregångare och vägvisare för en senare tids
växtgeografiska forskning, särskildt den rika
alstringen på detta område inom Skandinavien och
Finland under de tre senaste årtiondena. Hans
forskargärning rönte så till vida erkännande, att
han 1858 kallades till led. af Vet. akad. och 1861 af
Landtbruksakad., hvars hedersled, han vardt 1894, fick
professors titel 1875, blef hedersdoktor i Uppsala
1877 och fick Uppsala läns hushållningssällskaps
guldmedalj 1895, men däremot fick han alltid arbeta
med ytterst ringa ekonomiska och vetenskapliga
hjälpmedel.
2. Kristina (Kerstin) Beata Jacquelina Vilhelmina
von P., den föregåendes kusin, målarinna, f.
8 dec. 1835, studerade i Paris, där hon
alltjämt är bosatt, utställde figurtaflor, de
flesta med bibliska ämnen: Ruth och Naemi
(Parissalongen 1862), Petrus i fängelset
(utst. i Stockholm 1863), Mose utsättes på Nilen
(världsutställningen 1867), De fåvitska jungfrurna
utanför den stängda porten (utst. i Stockholm
1877). Hon målade äfven genrefigurer, Dalkulla med
sitt barn (1863), och porträtt (bl. a. Kristina
Nilsson).
3. Tom Erik von P., son till P. 1, botanist,
f. 8 mars 1858, d. 30 april 1912 i Stockholm,
beredde sig först till militära banan och påbörjade
därefter medicinska studier, men måste för sjuklighet
lämna bådadera och upprättade då i Uppsala
en frökontrollanstalt, som sedermera öfvertogs
af Uppsala läns hushållningssällskap med P. som
föreståndare. Han utgaf det stora verket
Lexicon generum phanerogamarum inde ab anno
MDCCXXXVII (1904, revideradt och kompletteradt af
Otto Kuntze, se d. o.), som anger hvarje växtsläktes
äldsta giltiga namn enligt prioritetsprincipens
fordringar fr. o. m. 1737, årtalet för Linnés
"Genera plantarum".
1. H. J. Dft.
C. Lmn.
2. G–g N.
3. C. Lmn.
Postabonnemang, postv., genom
postverket förmedlad prenumeration för viss tid på
periodiskt utkommande tryckt skrift. Villkoren för
postbefordran här i riket af inrikes tidningar
och andra periodiska skrifter äro meddelade i
k. förordn. 27 maj 1904. De viktigaste hithörande
bestämmelserna äro följande. För postbefordran
som periodisk skrift skall tidning eller annat
periodiskt tryckalster efter anmälan af vederbörande
utgifvare vara infördt i ett tidningsregister, som
föres hos Generalpoststyrelsen. Tryckalster, afsedt
att efter abonnemang hållas allmänheten till hända,
får i tidningsregistret införas, såvida på anmälan om
dess utgifvande bevis enligt tryckfrihetsförordningen
blifvit af chefen för Justitiedepartementet meddeladt.
I tidningsregistret må emellertid ej införas
tryckalster, hvars innehåll uteslutande eller
till väsentligaste delen består af ett eller flera
större arbeten, eller af särskilda delar af sådana,
afsedda att fortsättas från det ena numret eller
häftet till det andra, eller af kataloger eller
priskuranter. Ej heller får i registret införas
tidning, hvars benämning antingen är alldeles
lika med titeln på tidning, som redan är för annans
räkning införd eller behörigen anmäld till införande,
eller ock med dylik titel företer sådan likhet, att
tidningarna lätt kunna förväxlas. Postafgiften för
tidning, som varder genom postverkets förmedling
förskrifven, sammansättes enligt särskilda
beräkningsgrunder af en förskrifningsafgift och
en befordringsafgift, den senare grundad på dels
tidningarnas periodicitet, dels deras årsvikt. För
tidningars befordran som korsband meddelar
k. förordn, särskilda bestämmelser. 15 okt. 1904
infördes som n:r 1 i postverkets tidningsregister
"Skandinavisk månadsskrift för textilindustri". Under
den 10-årsperiod, som sedan dess förflutit,
ha t. o. m. nov. 1914 inregistrerats 1,905 här i
riket utkommande tidningar och tidskrifter, hvari
då äro inberäknade vissa af statsmyndigheter utgifna
författningssamlingar och tillkännagifvanden. Under
samma tid har af Generalpoststyrelsen, med stöd af
ofvan oniförmälda bestämmelser, afslagits nära ett
70-tal anmälningar till tidningsregister. Ett 20-tal
tryckalster ha uteslutits ur registret efter vunnen
närmare kännedom om deras beskaffenhet, som befunnits
ej berättiga dem till registrering. Omkr. 575 ha
under 10-årsperioden successivt afförts ur registret
som upphörda. Sålunda kvarstå f. n. (i dec. 1914)
något mer än 1,300 periodiska svenska tryckalster
i postverkets tidningsregister. Men äfven af dessa
äro några åtminstone tills vidare nedlagda. Till
1915 års tidningstaxa eller dess supplement äro
hittills anmälda 950 för tillhandahållande mot
postabonnemang och dessutom 275 - hufvudsakligen
mindre ofta utkommande facktidskrifter, föreningsorgan
m. m. – för uteslutande korsbandsförsändning. –
Äfven beträffande utrikes tidningar och tidskrifter
kan i allmänhet erhållas abonnemang genom postverkets
förmedling på grund af träffade aftal med främmande
postförvaltningar. I fråga om denna liksom andra
grenar af poströrelsen har emellertid det 1914
utbrutna världskriget vållat ej oväsentligt afbräck. –
Svenska postverkets befattning med tidningarnas
spridning har gamla och förnäma anor. Genom 1643 års
postmästarinstruktion, som, om den ej uppsatts,
åtminstone inspirerats af Axel Oxenstierna, fick
Johan Beijer, den då unga postinrättningens chef,
sig ålagdt att genom korrespondenter i främmande
länder anskaffa nyheter och sedan offentliggöra dem
medelst tryckta, korta "extracter", hvilka borde
tillställas postförvaltarna i landsorten för att
spridas bland kronans undersåtar. Det är på grund
häraf, som det blifvit sagdt, att Axel Oxenstierna var
svenska tidningsväsendets fader och postinrättningen
dess vagga samt Johan Beijer den förste svenske
tidningsredaktören. Postverkets åliggande att sålunda
icke blott befordra, utan äfven författa "Ordinari
Post Tijdender" varade till 1685. Portofrihet medgafs
emellertid fortfarande efter sistnämnda år åt den
officiella tidningen liksom framdeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
