Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Portugal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mangan- och blymalm äro föremål för
utförsel. Mycket salt produceras vid kusten,
mesta delen af sättes till Skandinavien. 1912
voro 7,529 pers. sysselsatta i bergsbruket, hvars
afkastning beräknades till 7 mill. escudos. –
Industrien har sedan äldre tider aldrig
haft någon större betydelse i P. Väl sökte
och lyckades grefve Ericeira i slutet af
1600-talet uppdrifva ylleindustrien, men genom
det 1703 med England afslutade s. k. Methuenfördraget
(se d. o.) ödelades Ericeiras verk,
och P. kom i fullständigt beroende af England
både i ekonomiskt och politiskt afseende. Nya
försök att uppdrifva industrien gjordes väl
under 1800-talet, men framstegen voro knappt
synliga ända till inemot 1880. Detta år hade
bomullsindustrien 108,000 spindlar, och de
mekaniska verken voro omkr. 1,000. Genom en
ultraprotektionistisk tulltaxa 1892 sökte
man drifva fram en snabbare utveckling på
detta område, särskildt för utförsel till
kolonierna, men resultatet har ej blifvit
odeladt godt. 1907 utförde P. visserligen 5,3
mill. kg. bomullsvaror till sina kolonier,
men införde i stället öfver 17 mill. kg. från
utlandet. Antalet arbetare var sistnämnda år
30,000. – Ylleindustrien sysselsatte 1907 225
fabriker med 12,000 arbetare. Sidenindustrien
representeras af 20 fabriker i Lissabon, Oporto
och Braga. Garfverierna sysselsatte 1907 12,000
arbetare, korktillverkningen 5,000. Landet
har 25 pappersfabriker. En industri, som mer
än andra går framåt, är tillverkningen af
fiskkonserver, förnämligast i Setúbal, Espinho
(Douro), Ericeira (Alemtejo) samt i Algarves
kuststäder. Den räknade 1890 2,515 arbetare, 1907
mer än 10,000. En gammal portugisisk industri
är tillverkningen af azulejos l. porslinstegel,
ett arf från morerna. Den största fabriken ligger
i Sacaven, nära Lissabon. Hela antalet industri-
och handtverksarbetare beräknades 1907 stiga till
omkr. 180,000, ett ringa antal på en befolkning
af 5,5 mill. (motsvarande siffra för Sverige
var s. å. 413,000).
Handel. Värdet af P:s införsel steg 1912
till 74,6 mill. escudos (hvaraf 15,8
mill. näringsämnen och lefvande djur, 34,5
mill. råmateriel, 7,7 mill. textilvaror,
6 mill. maskiner, 5,9 mill. manufakturvaror)
och af dess utförsel till 34,3 mill. escudos,
hufvudsakligen vin (omkr. 1/3 af hela
utförselvärdet), kork (1/10 af hela värdet),
bomullsvaror, frukter och fisk. Införseltullen
är mycket hög: på lifsförnödenheter 30-100
proc. af värdet, på industrivaror ännu högre,
ända till 200 proc. eller mer af värdet. Af
vinexporten går mer än hälften till Brasilien
och England. Omkr. 36 proc. af utförseln gingo
till England, och 18 proc. af införseln kommo
därifrån.
Sjöfart. P:s långa kust med dess utmärkta hamnar,
besittningen af de för sjöfarten viktiga öarna
i Atlantiska hafvet samt folkets äfventyrslusta
förklara landets lysande sjöfartshistoria och det
snabba uppsving, som dess sjöfart i våra dagar
tagit. Enligt en 1905 gjord undersökning hade
sedan 1888 intet land i Europa ökat sin sjöfart
som P., och på hela jorden öfverträffades det
blott af Japan. Medan 1888 dess hamnar besöktes
af tillsammans 3,6 mill. ton, steg ankommande
tonnaget 1905 till öfver 14 mill., motsvarande
en ökning af 290 proc., medan ökningen för Tyskland
blott var 103 proc. och för England 30
proc. 1911 var antalet ankomna fartyg 10,370
om 19,2 mill. ton. Minsta delen häraf voro
dock portugisiska fartyg, ty bortsedt från små
kustfartyg steg det inhemska tonnaget i sjöfart
på utlandet 1900-05 i medeltal till blott
430,000. Landets egen handelsflotta befinner
sig i förfall samt utgjorde 1911 66 ångbåtar
om 70,193 ton och 259 segelfartyg om 48,844
ton. Den förnämsta hamnstaden är Lissabon,
som utför två tredjedelar af hela exporten och
importerar omkr. en tredjedel af hela införseln.
Vägar. I förra hälften af 1800-talet
skall det icke ha funnits mer än en god
väg i P. (mellan Lissabon och Cintra),
men från 1852, då P. fick en minister för
allmänna arbeten, handel och industri, har
regeringen med framgång arbetat på vägarnas
förbättrande. 1907 funnos 11,754 km. sådana,
hvaraf 6,058 km. byggts på statens bekostnad
och 5,180 km. på distriktens (länens). Den
första järnvägen, Lissabon-Badajoz, öppnades
1853. Vid 1913 års början funnos 2983 km.,
hvaraf 1,148 km. statsbanor. I några af de större
städerna finnas elektriska spårvägar. Antalet
postanstalter var 1911 4,081. Telegraflinjerna
hade vid 1912 års slut en längd af 9,567
km. (21,589 km. trådlängd) och telefonlinjerna
1912 inom städerna (inalles 9 nät) 410
km. (1,891 km. trådlängd) samt 2 interurbana
linjer 388 km. (779 km. trådlängd). Antalet
telefonsamtal i hela riket var 1,22 mill. (enbart
i Stockholm förmedlade rikstelefonen s. å. 45,82
mill. samtal). Telegrafkablar förena Caravelhos
vid Lissabon med Madeira, São Vicente och
Pernambuco samt med Porthcurno vid Falmouth i
England. Enheten i myntsystemet fick 1911 namnet
escudo (förut milreis), delad i 100 centavos och
motsvarande kr. 4,032. 1,000 escudos utgöra 1
conto. Af guld (0,900 finhet) präglas 2, 5 och 10
escudo, af silfver (0,900 finhet) 1 escudo, 50,
20 och 10 centavos samt af brons eller nickel 4,
2, 1 och 1/2 centavo. Riksbanken (Banco de P.) är
ensam sedelutgifvande. – Mått- och viktsystemet
är det metriska (sedan 1868). – Krigs-
och handelsflaggan (enl. lag 19 juni 1911) är på
tvären delad i ett grönt (närmast stången) och
ett rödt fält, det förra smalare än det senare,
och på gränsen mellan båda belagd med en på en
gyllene glob med gyllene meridianer hvilande
vapensköld, silfver: 5 små blå i korsform
ställda sköldar inom en bred röd infattning,
som är belagd med sju gyllene slott, hvart och
ett med tre torn i guld. Landets färger äro nu
rödt och grönt (före 1911 blått och hvitt). –
Republiken har afskaffat alla ordnar (om dem
se art. Ordnar, sp. 835).
Författning. P:s nu gällande republikanska
författning är af 21 aug. 1911 och antogs
af en konstituerande nationalförsamling
samt börjar med ett högtidligt godkännande
af revolutionen 5 okt. 1910. Därefter följde
ett mycket detaljeradt uppräknande af folkets
allmänna fri- och rättigheter. Representationen
heter kongress och består af två kamrar,
senaten och deputeradekammaren. Senaten skall
bestå af 3 medlemmar för hvarje europeiskt
distrikt och 1 för hvarje kolonialdistrikt
(inalles 71). Ledamöterna skola vara minst 35
år gamla. De utses af municipalråden för 6 år
och omväljas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
