Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Porter. 2. David Dixon P. - Porter. 3. Fitz John P. - Porter, Noah - Porter, Horace - Port' Ercole. Se Cosa - Porte-voix, fr. Se Megafon - Port Florence. Se Kisumu - Port Foster. Se Deception 1 - Portfölj - Portförbud. 1. Jur. - Portförbud. 2. Krigsv. - Port Glasgow - Port Hamilton - Porthan, Henrik Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1421
Porter-Porthan
1422
(se P. 1), tjänstgjorde 1826-28 i mexikanska
flottan och inträdde 1829 i nordamerikanska
flottans tjänst. 1841 blef han löjtnant,
utmärkte sig 1847 under kriget mot Mexico
vid bombarderin-gen af Vera Cruz och var under
inbördeskriget 1861-65 nordstaternas näst Farragu
förnämste sjökrigare. Under sin fosterbroder
Farragut deltog P. i expeditionen till New
Orleans 1862, hvarunder han verksamt bombarderade
Fort Jackson (24 april) och Vicksburgforten
(28 juni). För sin andel i Vicksburgs eröfring
1863 och Mississippiflodens öppnande erhöll han
tacksägelse af kongressen och konteramirals
rang. Han eröfrade (jan. 1865), i samverkan
med general Terry, Fort Fisher i Nord-Carolina,
var 1865-69 superintendent för sjökrigsskolan
i Annapolis, blef 1866 vice-amiral och 1870
amiral. Utom sin biografi öfver fadern (se P. 1)
skref P. bl. a. Incidents and anecdotes of the
civil war (1885) och en tämligen vårdslös History
of the navy during the war of the rebellion
(1887). Jfr J. R. Soley, "Ad-miral P." (1903). -
3. Fitz J o h n P., brorson till P. l, general,
f. 1822 i Portsmouth, New Hampshire, d. 1901 i
Morristown, New Jersey, blef
1845 artilleriofficer, utmärkte sig i
mexikanska kriget, tog vid inbördeskrigets
utbrott 1861 verksam del i uppsättandet af en
unionistisk frivillig kår i Missouri, hvarigenom
denna stats kvarblif-vande inom unionen i
hög grad främjades, och blef s. å. öfverste i
den reguljära armén och brigadgeneral vid de
frivillige. Under sjudagarsslaget 26 juni-2
juli 1862 stred P. tappert mot öfvermakten vid
Gaines’s mill (27 juni), befordrades därpå
till generalmajor, men ansågs ha väsentlig
andel i andra nederlaget vid Bull Eun (29-30
aug. s. å.), suspenderades från sitt befäl
samtidigt med Mac Clellans entledigande
(nov.), ställdes inför krigsrätt och dömdes
(21 jan. 1863) till afsättning och ovärdighet
att bekläda unionsämbete. Resning i målet
åstadkoms 1878, general Grant uppträdde
till P:s förmån (i "North american review",
bd 135), och omsider blef P. 1886 återinsatt
som öfverste i unionens armé. Han hade då
länge verkat som köpman och kommunalpolitiker
i New York. Jfr Lord, "A summary of the case
of F. J. P." (1883). 1-3. V. S-g.
Porter [på’to], Noah, nordamerikansk filosof,
f. 1811 i Connecticut, d. 1892 i New Haven, vardt
1846 professor i filosofi vid Yale college och
var detta läroverks president (rektor) 1871-86.
I sin åskådning anslöt sig P. till Kant och
Trendëlen-burg. Af hans arbeten kunna nämnas
The human intellect (1868, flera uppl.) och
Elements of moral science (1885).
Porter [på’ta], H or a c e, nordamerikansk
general och diplomat, f. 15 april 1837
i Hunting-don, Pennsylvania, blef 1861
underlöjtnant i Förenta staternas armé,
avancerade efter hand under kriget till
öfverstelöjtnant 1864 och var adjutant åt general
Grant under dennes sista fälttåg. 1865 blef han
som lön för tapperhet under kriget brigadgeneral,
var 1869-73 sekreterare åt Grant under dennes
första presidentskap, egnade sig sedan åt
järnvägsadininistration och var 1897-1905
amerikansk ambassadör i Paris. Där upptäckte han
(1905) sjöhjälten Paul Jones’ graf och anordnade
hemförandet af dennes stoft till Annapolis,
hvilket belönades med tacksägelsevotum af
kongressen. P.
var nordamerikansk delegerad vid
andra Haagkonferensen 1907. Han har
bl. a. skrifvit en samling fälttågsminnen,
Campaigning with Grant (1897).
v.s-g.
Port’ Ercole [part ärkå’l]. Se C o sa.
Porte-voix [pårtvoa’], fr. Se Me g af o n.
Port Florence [på’t flå’renå]. Se Kisumu.
Port Foster [på’t få’sto]. Se Deception 1.
Portfölj (fr. portefeuille, af porter,
bära, innehålla, och feuille, blad, ark),
ett vanligen af två pärmar bestående
förvaringsfodral för papper, ritningar,
dokument e. d.; en banks förråd af visst slags
värdepapper (växelportföljen); chefskap för
ett regeringsdepartement eller ministerium
(se M i-n i s t e r, sp. 596).
Portförbud. 1. Jur., förbud för någon att,
förr än han betalt en viss skuld, lämna sin
bostad. I 1669 års stadga ang. exekutioner var
föreskrifvet, att om någon blef skyldig för
kost eller huslega och ej kunde förlika sig
med husvärden, förrän han tänkte resa, egde
konungens befallningshafvande makt att tillsäga
honom vid visst vite att icke lämna härbärget,
förrän han hade betalt. I utsöknings-balken af
1734 års lag bibehölls icke detta portförbud,
utan det ersattes i förenämnda fall med
förbud att resa från orten, så framt ej värden
hade tillräcklig säkerhet i gästens gods. -
2. Krigsv., förbud för manskapet att lämna sina
kaserner, nyttjas dels som straff, dels som
en säkerhetsåtgärd, då man t. ex. på grund af
hotande upplopp vill ha trupperna samlade för
att ofördröjligen kunna utrycka. _
1. (C. G. Bj.) 2. C. O. N.
Port Glasgow [på’t glä’sgåH], hamnstad i skotska
grefskapet Renfrew, på södra sidan af Clyde, 4
km. ö. om Greenock och 27 km. nedanför Glasgow,
hvars hamn (anlagd 1662) det förr var. 17,749
inv. (1911). Skeppsbyggen och andra i sammanhang
därmed stående industrigrenar samt liflig handel
med Nord- Amerika, Ost- och Yäst-indien samt
Levanten. (J-
F. N.)
Port Hamilton [på’t hä’miltn], hamn i
Kinesiska hafvet på Koreas kust, bildas af
3 små öar (Sodo, Sunhodo och Observatory
island) omkr. 75 km. s. om Korea. Den är
omkr. 3,5 km. lång och l,5 km. bred och har
ett djup af 16-22 m. P. behärskar Koreasundet
och hölls 1885-87 besatt af engelsmännen.
(J. F. N.)
Porthan, Henrik Gabriel, finsk universitetslärare
och forskare, f. 8 (9) nov. 1739 på Viitasaari
prästgård i Tavastland, d. 16 mars 1804 i Åbo,
blef student i Åbo 1754, promoverades 1760
till filos. magister och kallades 1762 till
docent i vältaligheten, sedan han ut-gett
en disputation Re-velationi quid debeat
philosophia nostra. P. utnämndes 1764 till
amanuens vid universitetsbiblioteket och 1772
till universitetsbibliotekarie. Han beredde sig
inkomster genom privatlektioner och undervisning
vid en af honom jämte några vänner inrättad pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
