Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poniatowski. 1. Stanislaw Ciolek, grefve P. - Poniatowski. 2. Stanislaus August P. - Poniatowski. 3. Michael P. - Poniatowski. 4. Józef Antoni, furst P. - Poniec, polsk namnform. Se Punitz - Ponnani. Se Ponani - Ponny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1351
Poniec-Ponny
genom en paschas snikenhet, utverkade
den ovärdiges afsättning. Sedan Karl lämnat
Turkiet (1714), uppehöll P. sig dels hos konung
Stanislaus Lesz-cziiisky i Zweibrücken, dels
i Stockholm, till dess han på Ulrika Eleonoras
rekommendation, efter Karls död, fick August II:s
nåd. Under polska tronföljdskriget (1733-38)
vaknade åter hans gamla sympatier för konung
Stanislaus, men han försonade sig med den i
täflingen om kronan segrande August III och vann
med tiden i hög grad dennes bevågenhet. P. är
författare till Remarques d’un Seigneur
polonois sur "VHistoire de Charles XII" par
Voltaire (1741). En monografi öfver P. finns
införd i polska tidskr. "Atheneum" för 1876. -
2. Stanislaus August P., den föregåendes son,
polsk konung. Se Stanislaus, polska konungar. -
3. Michael P., den föregåendes broder, ärkebiskop
af Gnesen och Polens primas, f. 1736, d. 1794,
gjorde sig förhatlig för folket på grund af
sin ofosterländska hållning, så att han vid
Kosciuszkos resning intog gift af fruktan för
folkets hämnd. - 4. JõzefAntoni, furst P., den
föregåendes brorson, son af Andrzej P. (d. 1773
som österrikisk generalfälttygmästare). krigare,
f. 1763, d. 1813, trädde ung i österrikisk
krigstjänst, blef kejsar Josefs adjutant och
var 1787-89 med i turkiska kriget, hvarefter
han gick i polsk tjänst. Hans farbroder,
konung Stanislaus, gaf honom 1792 befälet öfver
polska krigsmakten; men då konungen biträdde
Tar-gowica-konf ederationen, skyndade han att
nedlägga sitt befäl och lämna landet. 1794 kom
han som frivillig för att tjäna Kosciuszko och
fosterlandet. Då allt var för-loradt, begaf
han sig till Wien, försakande glänsande ryska
anbud. I det af Napoleon skapade hertigdömet
Warschau blef han krigsminister och uppställde
hastigt en polsk armé, som i 1809 års stora
österrikisk-franska krig vackert stod sitt
prof. Genom skickliga manövrer trängde P.,
trots motgången vid Easzyn 19 april, ärkehertig
Ferdinand ur Warschaus område och eröfrade sedan
Galizien. I spetsen för sina polacker deltog han
med ära i alla Napoleons större strider under
ryska och tyska fälttågen 1812-13. Midt under
slaktningens tumult vid Leipzig 16 okt. räckte
Napoleon honom till belöning för hans bravur den
franska marskalk-stafven. Men då P., efter att ha
betäckt den slagna franska arméns reträtt, skulle
tänka på egen räddning, fann han 19 okt. 1813
döden i Elsterfloden, då den öfver floden ledande
bron för tidigt sprängdes. Han ligger begrafven
i Krakaus slottskyrka på Wawel. Thorvaldsens
staty af P. restes i brons i Warschau 1828, men
borttogs sedan af ryssarna. - 1850 gaf kejsar
Frans Josef titeln prins af kejsardömet åt två
bröder af släkten P., Karl (d. 1887) och Josef
(d. 1873), söner till Stanislaw, en nevö till
konungen. Kj. (A-d J.) Poniec [-iets], polsk
namnform. Se P u n i t z.
Ponnani. Se Pon a ni.
Ponny [panni; af eng. pony~], i allmänhet
liten häst. Ponnyraserna utmärkas genom sin
ringa storlek och spensliga kroppsbyggnad,
sitt energiska lynne, betydande styrka som
dragare och bärare, snabba, uthålliga rörelser,
stor härdighet och förnöjsamhet, en följd
af att ponnyn vanligen uppfödes i halfvildt
tillstånd och vistas ute året om. De säkraste
underrättelserna om ponnyrasernas ålder lämnas
af engelska hästafvelns historia. Långt innan
man i England började förädla landthästen med
orientaliskt blod, bedrefs en vild och halfvild
ponnyafvel i brittiska rikets vidsträckta
mossdistrikt. Det är kändt, att de första
löpningshästar, som omnämnas i England, icke
mätte mera än 148 cm. vid man-ken, och ännu
1748 var en skotsk ponny af knappa 145 cm. höjd
en bland de förnämsta kapplöpningshästarna i
England. - I Sverige är det hufvudsakligen på
Gottland, som detta slags hästafvel numera
bedrifves (se Gottlandsruss och textfig. 7
i art. Hästen). 1897 upplöstes Klintebergs
ponnystuteri där, och ehuru ponny af vein numera
har utsikter att bli en lönande industri,
skulle den, i likhet med Ölands lilla ponny,
den s. k. kungshästen, säkerligen ha försvunnit,
om icke 1900 i närheten af Yisby hade bildats två
stuteribolag, som söka tillvarataga, vårda och
vidare utveckla de sista kvarlefvorna af denna
urgamla svenska hästras. - Den isländska ponnyn
(jfr I s-
1 a n d, sp. 930, och Isländska hästen med fig.)
lär enligt traditionen härstamma från några
exemplar af den norska fjordrasen
(jfr textfig. 8 i art. Hästen),
hvilka omkr. 941 blifvit öfverförda
till Island. Dessa små hästar mäta i
medeltal 116-120 cm. På grund af deras
många goda egenskaper expedieras årligen hela
skeppslaster isländska ponnyer, företrädesvis
till England, där de få förrätta ett hårdt
arbete i kolgrufvorna. På senare år har äfven
till Sverige och Danmark förts ett ganska stort
antal från Island. I Storbritannien finnas
flera olika ponnyraser. Exmoorponnyn från
Somerset, D a r t-moorponnyn från Devonshire,
Newforest-ponnyn från Hampshire och
walesiska ponnyn äro de viktigaste
af Englands. Den skotska ponnyn, äfven
kallad h i g h l a n-d e r (= högländare), är
på grund af sin fromhet och läraktighet särskildt
värderad; den blir sällan högre än 128-138
cm. samt utvecklar en förvånande bärkraft.
Shetlandsponnyn (se fig.
2 å pl. III till art. Hästen) är
den minsta af alla engelska ponnyarter.
Mäter den mera än 105 cm., förlorar
den betydligt i marknadsvärde, men mest
omtyckta äro de, som ej öf-verskrida 85-95
cm. stångmått, ty tack vare sitt utmärkta
temperament och sin ovanliga intelligens
har denna ponny erhållit till specialitet att
tjänstgöra som barnponny. Sedan 1890 utges
af The Shetland pony stud-book society
en omsorgsfullt förd stuteribok. På Corsica
bedrifves äfven en rätt omfattande ponnyafvel.
Den korsikanska ponnyn uppfödes i likhet
med den engelska i fria naturen och kommer
ej under tak, förrän den blifvit 3-4 år gammal,
då den fångas in för att tämjas. Den har ett
höjdmått af omkr. 135 cm. En mycket populär
miniatyrhäst är äfven den i Syd-Tyrolen
hemmahörande h a f l i n g e r, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
