Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Poltava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vinna tid. Medlet vardt ett angrepp på P., södra
Ukrajnas hufvudort och nyckeln till stora vägen
öfver Charkov. Besittningen af nedre Vorskla,
hvaröfver vägarna till Krim, med hvars kan
underhandlingarna fortsattes, gingo fram,
var för ögonblicket det viktigaste. Här låg
svenska arméns hjälpbas. – 1 april stod svenska
armén, högst 25,000 man med 30 kanoner,
jämte 10,000 kosacker (zaporoger) inom
området Ljutenka–Oposjnja–Poltava–Novije
Sensjarij–Resjetilovka med Vorsklas
öfvergångsställen ända ned till Perevolotjna
besatta. Zaporogerna innehade dessutom vissa
positioner vid Orel. Samtidigt hade tsaren
till sitt fria förfogande i Ukrajna en styrka,
hvars reguljära krafter ej mycket kunna ha
öfverstigit 30,000 man. Hufvudkrafterna,
omkr. 20,000 man, stodo under Mensjikov
inom området Bogoduchov–Sjennoje–Olsjanij
med kavalleri framskjutet till Vorskla. En
härafdelning, omkr. 10,000 man, jämte ett antal
donska kosacker stod under Sjeremetjev mellan
Psiol och Sula, där äfven hetmanen Skoropadskij
befann sig. I P. utgjordes besättningen af
tre infanteriregementen, 4,182 man, med 28
pjäser, betjänade af 91 artillerister. Af
invånarna beräknades 2,000 kunna deltaga
i stadens försvar. Kommendant var öfverste
Aleksej Stepanovitj Kelen. Befästningarna voro
fortfarande, ehuru upphjälpta under vintern,
särdeles klena. De utgjordes urspr. endast af
en palissaderad jordvall med ett trätorn. Staden
låg på och invid den af djupa raviner afbrutna
sluttning, i hvilken högslätten stupar ned
i den morasiga Vorskladalen, omkr. 1,000
m. från själfva floden. En djup dal (genom
hvilken den nuvarande stadens hufvudgata går
upp) skar af det inom befästningarna slutna
området i två delar, en större nordöstlig, den
egentliga staden, och en mindre sydvästlig,
"förstaden" Maserovka. Ur den synpunkt, som
bestämde Karl XII för en belägring af P.,
var ett anfall på sydvästsidan lämpligast. –
Med små medel och utan att blotta den verkliga
afsikten afbrötos stadens kommunikationer med
yttervärlden i midten af april. Först i slutet
af april sammandrogs hela svenska armén till
Vorsklalinjen med hufvudkrafterna omkring P. 1
maj togo belägringsarbetena sin början gentemot
Maserovka och bedrefvos med så stor fart, att
man efter några dagar var vid palissaderna
efter att ha sapperat öfver grafven. 8 maj
sökte ryssarna genom ett anfall vid Oposjnja
draga bort svenskarnas uppmärksamhet från
P. Försöket blef afvisadt, men redan följande
dag lät Karl XII utrymma Oposjnja och anbefalla
ytterligare samling af armén mot P. Det stod
därefter ryssarna fritt att öfvergå Vorskla
hvar som helst n. om Petrovka, men de vågade
ännu icke följa efter, utan kvarstannade på
östra flodstranden, längs hvilken de närmade
sig den nu än hårdare ansatta fästningen. 15
maj kunde artilleribefälhafvaren, sedan hans
båda stora batterier voro färdiga, försäkra, att
konungen snart skulle "få sin lust" på P. Men nu
ville Karl XII ej längre. Belägringen ändrade
karaktär. Ryssarna hade visat sig ännu ej våga
ett afgörande. Natten 15–16 maj fingo de inkasta
förstärkningar i fästningen tvärs öfver Vorskla,
trots att sådant kunnat förekommas. 17 maj slogo
de en bro s. ö. om klostret, uppförde därinvid
ett batteri och
gjorde min af att approchera sig fram till
staden. Detta rörde emellertid vid Karl XII:s
innersta afsikter. En rad af skansar och
redutter uppkastades längs Vorskla n. ö. och
ö. om P.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>