Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polo de Medina, Salvador Jacinto - Polonium, kem. - Polonskij, Jakov Petrovitj - Polonäs, dansk. och mus. - Polonäs - Poloponny, sportv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skalder. Ryktbarast af hans arbeten voro romanen
Pan y Siringa (1630) och den burleska fabeln
Apolo y Dafne (1634) samt verssamlingen El buen
humor de las musas. En efterbildning på prosa
af "Sueños" af Quevedo (se d. o.) gjorde P. med
sin El hospital de incurables, viaje de este mundo
al otro (1636). Gobierno moral á Lelio (1657),
ett filosofiskt arbete, var P:s sista. P:s arbeten
äro flera gånger omtryckta; en del återfinnes i
Rivadeneiras "Biblioteca de autores españoles", bd
16, 42, 60 och 61. P. är intagen i Spanska akad:s
"Catálogo de autoridades de la lengua".
Ad. H—n.
Polonium, kem. Vid en kemisk undersökning af
pechblände erhöllo makarna Curie två produkter,
som visade sig vara starkt radioaktiva, å ena sidan
vismut, å andra sidan bariumsulfat. Då de i
handeln förekommande vismut- och bariumpreparaten
äro inaktiva, så slöto makarna Curie, att det i
pechblände fanns två nya radioaktiva ämnen, ett,
som kemiskt stod vismut nära, och ett, som stod
barium nära. Det första kallades polonium efter
fru Curies hemland, Polen, det andra benämndes
radium. Polonium är ännu föga kändt. På sista
tiden har det dock lyckats fru Curie och Debierne
att, utgående från flera ton uranrester, erhålla 0,1
mg. tämligen rent polonium. Dettas gnistspektrum
visade några nya linjer, som antagligen tillhöra
polonium. Dess plats i det periodiska systemet är i
6:e gruppen, mellan volfram och uran; det är
dock ännu ej, på grund af sin föga kända karaktär,
upptaget i den internationella atomviktstabellen
(1914). Polonium antas vara en nedbrytningsprodukt
af radium och betecknas också med radium
F (se Radium). Det utsänder α-strålar af 3,86
cm. väglängd och sönderfaller härvid i ett inaktivt,
med bly isotropt ämne. Poloniums halfveringskonstant
eller period är 136 dagar. Det är isotropt
med radium A och troligen äfven med torium C2,
radium C’, aktinium A och torium A. Poloniums
aktivitet är omkr. 1,000 ggr så stor som radiums.
I. B.
Polonskij [palå’nski], Jakov Petrovitj,
rysk skald, f. 1820 i Rjazan, d. 1898, tjänstgjorde
länge som censor och blef 1896 medlem af den
stora presskommittén. P. var en finkänslig lyriker
med vemodig grundton, och hans diktning utmärkte sig för en upphöjd
idealitet. Särskildt hans stämningsbilder från Kaukasien äro
musikaliskt melodiska och innerliga, men föga plastiska. I hans
senaste diktning framträder det religiösa elementet kraftigare. Bland
hans längre dikter märkes den täcka idyllen Kuznetjik-muzykant
("Gräshoppan-musikant") i 5 sånger. Hans bilder ur
barnavärlden äro också burna af varm känslofullhet.
Däremot gjorde han föga lycka med sina romaner:
Priznanija Sergeja Tjalygina (Sergej Tjalygins
bekännelser, 1888), Krutyja gorki (Branta kullar)
och Desjevyj gorod (Den billiga staden) s. å. God
vän till Fjet och Ivan Turgenev, efterlämnade han
intressanta skildringar ur sitt litterära lif. Hans
samlade skrifter utgåfvos 1869 och 1885—86 och
samlade dikter 1896 i 5 dlr.
A—d J.
Polonäs (fr. polonaise, it. polacca; "polsk"),
dansk. o. mus., polsk dans i ¾ takt och måttlig
rörelse (mellan andante och allegro). Den uppkom
omkr. 1700 och lär under 1700-talet ha dansats som
figurdans i sirliga turer (liksom den ock då
jämställdes med menuetten), men stelnade på 1800-talet
till ett slags promenad af paren, egnad att
inleda balerna. Polonäsens musik är i hög grad
intressant och egendomlig, med sin gravitetiska,
men på samma gång liffulla och chevalereska
karaktär. Dess utmärkande egenskap är förkärleken för
synkoper, cesurer och slutfall på svag taktdel.
Början sker alltid på stark taktdel, och
ackompanjemangets rytm liknar bolerons. Denna rytm
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
