Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polana. Se Karpaterna, sp. 1146 - Poland-kina rasen - Polands, husdjurssk. - Polangen - Polar-, Polarisk, Polär - Polar, mat. - Polardag och Polarnatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1149
Polana-Polardag
1150
Polana. Se K ar p a tern a, sp. 1146.
Poland-kina rasen [påu’lQnd-] kallas ett genom
korsning af landtrassvin, Berkshire-svin och
kinesiska svin uppkommet svinslag, som inom Nord-
Amerikas förenta stater är mycket utbredt samt
därifrån öfverförts till Europa. Det är ett
medelstort svinslag, hufvudsakligen berömdt för
den rikliga mängd kött och jämförelsevis ringa
mängd späck, som det lämnar vid slakten. Färgen
hos djur af denna ras är svart, med hvitgula
fläckar på hufvud, hals och ben. Håren äro ofta
krusiga. C. A. L.*
Polands [påu’lands], husdjurssk.,
vanlig benämning på tofshöns (se d. o.).
H. F.
Polangen> köping och badort i ryska guvernementet
Kurland, vid Östersjön, 3 km. från preussiska
gränsen. Omkr. 1,500 inv. Bärnstensfiske och
handel. P. besattes och befästes aug. 1655
af svenskarna under öfverste Schultz samt
besattes ånyo af svenskarna hösten 1701.
L. W:sonM.
Polär-, Polaris k, Polär, beträffande poler;
befintlig i grannskapet af eller afseende
(en af) jordens båda poler; rakt motsatt - som
nord- och sydpol -, motstående. - Polaritet,
motsatsförhållande, t. ex. mellan en kropps
egenskaper, magnetens hvarandra neutraliserande
krafter.
Polär, mat.j orten för en pol till en konisk
sektion (se P o l 4, d), då den andra polen
är fast och sekanten vrider sig omkring
denna. Polaren är alltid en rät linje.
(I. F.)
Polärdag och Polarnatt. Från ekvatorn till
grannskapet af norra och södra polcirklarna
(66° 33’ n. och s. br. 1914) går solen upp
och ned hvarje dygn under hela året, hvadan
en dag, liksom en natt, där alltid är kortare
än 24 t. Vid ekvatorn äro dag och natt alltid
lika långa, d. v. s. hvardera 12 t.; detsamma
inträffar på hela jordytan, endast med undantag
af själfva polerna, vid vår- och höstdag j
amningen. Vid norra halfklotets sommarsolstånd
däremot, då jordaxelns norra ända lutar mot
solen (vinkeln mellan jordaxelns norra ända
och jordbanans plan är då 66° 33’ och solens
deklination alltså 90°-66° 33’ = 23° 27’
nordlig), är på hela norra halfklotet dagen
längre än natten, på hela södra halfklotet
tvärtom natten längre än dagen, samt i
polarområdet mellan norra polcirkeln och
nordpolen solen öfver horisonten hela dygnet,
men i polarområdet mellan södra polcirkeln
och sydpolen under horisonten hela dygnet. Vid
norra halfklotets vintersolstånd, som är södra
halfklotets sommarsolstånd, lutar däremot
jordaxelns södra ända mot solen (vinkeln mellan
jordaxelns södra ända och jordbanans plan är
då 66° 33’ och solens deklination alltså 23°
27’ sydlig), och då är på hela södra halfklotet
dagen längre än natten, på hela norra halfklotet
tvärtom natten längre än dagen; i polarområdet
mellan södra polcirkeln och sydpolen solen öfver
horisonten hela dygnet samt i polarområdet
mellan norra polcirkeln och nordpolen under
horisonten hela dygnet. Under den öfriga delen
af året omväxla inom de båda polarområdena
dag och natt på följande sätt. Vid nordpolen
är solen oafbrutet öfver horisonten från vår-
till höstdagjämningen samt oafbrutet under
horisonten från höst- till vårdagjämningen,
hvadan därstädes råder oafbruten dag under norra
halfklotets sommarhalfår samt oafbruten natt
under norra halfklotets vinterhalfår. I området
mellan nordpolen och norra pol-
cirkeln förekommer likaledes under norra
halfklotets sommarhalfår en polardag, som i
närheten af nordpolen varar nära ett hälft år
samt blir kortare, i mån som man aflägsnar sig
från polen och närmar sig norra polcirkeln, där
polardagen infaller vid sommarsolståndet och
varar endast 24 t. Äfvenså förekommer i detta
område under norra halfklotets vinterhalfår
en polarnatt, som i närheten af nordpolen
varar nära ett hälft år samt blir kortare,
i mån som man aflägsnar sig från polen och
närmar sig norra polcirkeln, där polarnatten
infaller vid vintersolståndet och varar
endast 24 t. Motsvarande förhållanden råda i
området mellan sydpolen och södra polcirkeln,
som har vinter under norra halfklotets sommar
och omvändt. Inom båda polarområdena inträffar
emellan polardagen och polarnatten en årstid,
då dag och natt växla under hvarje dygn,
liksom närmare ekvatorn. I närheten af polerna
inskränker sig denna årstid till ett enda eller
några få dygn vid dagjämningarna, men i mån
som man aflägsnar sig från polen och närmar
sig polcirkeln, blir den allt längre och utgör
i närheten af polcirkeln nästan hela året,
så att polardagen och polarnatten därstädes
vara endast några få dygn omkring sommar- och
vintersolståndet. Vid ofvan anförda redogörelse
ha vi för enkelhets skull antagit, att solen
går upp och ned i det ögonblick, när dess
medelpunkt är i den astronomiska horisonten. Men
i verkligheten går solen upp tidigare och ner
senare, hvarigenom den verkliga dagen blir
längre än den astronomiska och den verkliga
natten kortare än den astronomiska. Ty solen
är icke en lysande punkt, utan ett klot med
en skenbar radie af 15’, och dessutom gör den
atmosfäriska strålbrytningen (refraktionen),
att solen synes upplyft omkr. 30’ öfver den
astronomiska horisonten, hvadan öfre solranden
är synlig, när solens medelpunkt har ett djup af
omkr. 45’ under den astronomiska horisonten. I
följd häraf inträffar vid midsommar 24 timmars
oafbruten dag redan på en breddgrad af 65° 48’,
och vid polcirkeln varar polardagen fr. o. m. 8
juni t. o. m. 6 juli, alltså 29 dygn, hvaremot
24 timmars oafbruten natt inträder först på en
breddgrad af 67° 18’.
Följande tabell visar för några breddgrader,
vid hvilket datum polardagen, polarnatten och
växling af dag och natt under dygnet börja,
Polardagen börjar
70 gr. n. br. 19 maj
75 80 85 90 70 75 80 85 90
29 april
15 >
1 » 20 mars 19 nov.
2 > 18 okt.
5 » 22 sept.
Växling af dag och natt under dygnet börjar
Polarnatten börjar
18 jan. o.27 juli
26 nov.
7 febr. » 16 aug.
6 >
22 »
30 »
22 okt.
7 mars
13 sept.
9 »
-
-
26 sept.
25 jan.
21 juli
25 maj
11 febr.
11 aug.
4 >
26 »
26 >
19 april
11 mars
9 sept.
5 >
-
-
23 mars
Dessa data äro beräknade för 1914. För ett annat
år kan datot inträffa ett dygn tidigare eller
senare, beroende därpå, att det astronomiska
årets längd som bekant icke sammanfaller med
det borgerligas. På detta sätt blir året i
polartrakterna in-deladt i fyra årstider,
nämligen polarnatten, som också kan kallas
polarvinter, den därpå följande-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
