Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plumbaginaceæ, bot. - Plumbaginales, bot. Se Plumbaginaceæ - Plumbago - Plumbago, bot. - Plumbokalcit, miner. - Plumbum - Plumier, Charles - Plumiera, bot. - Plumieroideæ, bot. Se Nerium och Plumiera - Plumpljuster. Se Fiskeredskap, sp. 449 - Plumpudding - Plumula, bot. - Plunderskruf, krigsv. Se Krats - Plunderstång, krigsv. Se Laddstock - Plundra, krigsv. - Plungerkolf, mek. Se Kolf, sp. 530 - Plunket, William Conyngham - Plunkett, gammal irländsk släkt - Plunkett. 1. Sir Francis Richard P. - Plunkett. 2. Sir Horace P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1091
Plumbaginales-Plunkett
1092
Sverige finnas 2 släkten, Statice (Armeria}
och Limonium. Den vanligaste Siaifce-arten,
S. Armeria (Armeria vulgaris), gräsnejlika, har
de trådsmala bladen rosettställda och Ijusröda
blommor i hufvudlik ställning på en lång stängel;
den förekommer tämligen allmänt på sandmark,
helst i kusttrakter. Limottiwra-arterna, som växa
sällsynt vid västkusten, ha breda, rosettställda
blad och ljusgredelina blommor i grenigt,
ensidigt ax. Arter af Statice, Goniolimon
och Plumbago odlas ofta som prydnadsväxter.
<*. L-m.
Plumbaginales, bot. Se Plumbaginaceæ.
Plumbago, lat., blyerts, grafit.
Plumbago L., bot., ett släkte af halfbuskar,
med en art i södra Europa, men för öfrigt
öfvervägande tropiskt. Släktet har gett
namn åt fam. Plumbaginaceæ (se d. o.), men
afviker från öfriga medlemmar i nämnda familj
därigenom, att fodret icke är hinnaktigt och de
5 ståndarna icke sammanvuxna med kronflikarnas
bas. Släktets alla arter hysa i stjälkar och
rötter en skarp saft, som verkar blåsdragande å
huden och åt sårytan ger en blygrå färg, hvaraf
namnet "blyrot". P. europæa L. förorsakar en
brännande smärta i huden, och P. scandens L. på
S:t Domingo har fått namnet "djäfvulsört"
för sm stora skärpa. P. rosea L. i Indien
anses vara mera kraftigt blåsdragande än
spansk fluga. P. capensis med vackra ljusblåa
blommor odlas ofta i kruka som prydnadsväxt.
O. T. S. (G. L-m.)
Plumbokalcit (af lat. plu’mbum, bly,
och k a 1-cit), miner., är ett bly- och
kalcium-karbonat från Leadhill i Skottland och
Bleiberg i Kärnten, som är egendomligt därför,
att blykarbonatet (utgörande omkr. 7 proc.),
som annars kristalliserar rombiskt, här i
förening med kalciumkarbonatet förekommer i
kristaller af samma romboederform som detta.
Ant. S j.*
Plu’mbum, lat., bly.
Plumier [plymië], Charles, fransk botanist,
medlem af franciskanordon, f. 1646 i Marseille,
d. 1704 1. 1706 i S:ta Maria vid Cadiz, var
en af de ryktbaraste botaniske resandena
och samlarna före Linné. P. började sin
forskning under en vistelse i Italien,
blef därpå Tourneforts lärjunge, företog
1689 i Surians följe en resa till Antillerna,
hvarigenom han erhöll titeln "botaniste du roi",
och besökte åter Amerika 1693 och 1695. Han
är en af de verksammaste naturforskare,
som lefvat. Be-gåfvad med stor skicklighet i
konst och flera yrken, efterlämnade han nära
6,000 figurer af naturföremål och en ofantlig
manuskriptsamling. Utgifna verk äro Description
des plantes de VAmérique (1693, med 108 taflor),
Nova plantarum americana-rum genera (1703, med
40 t.), Traité des fougëres de l’Amérique (1705,
med 172 t.), Plantarum americanarum fasciculi X
(1755-60, med 262 t.). Linné har stödt många
af sina arter blott på af-bildningar hos P.
C. Lmn.
Plumiëra L., bot., växtsläkte af
fam. Apocyna-ceæ, underfam. Plumieroideæ,
omfattande träd och buskar i tropiska Amerika
med tjocka, köttiga grenar och långskaftade,
spiralställda blad. Blommorna äro trattformiga,
stora och vackra. Frukten är baljkapslar med
vingade frön. För de vackra och välluktande
blommorna odlas arter af P. ofta i tropikerna. Af
blommorna af P. alba i Yäst-
indien, frangipanträdet, beredes parfymen "parfum
éternel". Ptoaera-arterna äro giftiga och verka
häftigt afförande. G- L-m.
Plumieroideæ, bot. Se N e r i u m och P l u-m
i e r a.
Plumpljuster. Se Fiskredskap, sp. 449.
Plumpudding [pla’m pu’dinj af eng. plums,
russin], eng., russinpudding, en pudding af
hvetemjöl (eller rifvet bröd), njurtalg och
ägg med tillsats af russin (och korinter) och
citronat m. m. Den kokas inknuten i handduk, får
hänga i 14 dagar och öfvergjutes före förtäringen
med rom, som antändes. Plumpuddingen utgör en
nationalrätt i England.
Plu’mula, bot., stamknoppen i embryo.
Plunderskruf, krigsv. Se K r a t s.
Plunderstång, krigsv. Se Laddstock.
Plundra, krigsv., ur ett skjutvapen uttaga
där-varande ammunition.
Plungërkolf (af eng. plunge, doppa ned), mek. Se
Ko l f, sp. 530.
PSünket [pla’ijkit], William Conyngham, lord P.,
irländsk jurist och politiker, f. 1764, d. 1854,
blef 1787 advokat i Dublin och 1798 medlem af
irländska partiet, där han tillhörde whigpartiet
och vann rykte som en bland unionsförslagets
vältaligaste motståndare. Han var attorney
general för Irland i Pitts och Grenvilles
ministärer 1803 -07 samt var 1812-27 medlem af
underhuset, där han blef kanske den ifrigaste
förkämpen för katolikernas emancipation; dock
ogillade han skarpt O’Connells agitationsmetoder
för samma syftemål. P. var 1822-27 ånyo attorney
general för Irland (i Liverpools ministär),
upphöjdes 1827 till baron P., blef s. å. irländsk
"chief justice of the common pleas" och 1830
lordkansler för Irland samt drog sig 1841
tillbaka till privatlifvet. V. S-g.
Plunkett [pla’nkit], gammal irländsk släkt,
till hvilken höra baronerna D u n s a n y och
earlerna af F i n g a 11.
1. Sir Francis Richard P., f. 3 febr. 1835,
d. 28 febr. 1907 i Paris, diplomat, var yngste
son till 9:e earlen af Fingall, ingick 1855 på
diplomatbanan, var 1873-76 legationssekreterare
i Tokio, envoyé 1883-88 i Tokio, 1888-93
i Stockholm och 1893-1900 i Bruxelles samt
1900 -05 brittisk ambassadör i Wien. - 2. Sir
Hor a c e P., f. 24 okt. 1854, yngre son till
16:e baronen Dunsany, var 1874-$9 godsegare i
Montana i Förenta staterna och förvärfvade sig
under denna tid grundlig kännedom om moderna
metoder för jordbruk och boskapsskötsel. Efter
sin hemkomst till Irland sökte P. samla män
af olika politiska partier till gemensamt
arbete för fäderneöns ekonomiska utveckling,
särskildt jordbrukets höjande, och stiftade i
detta syfte 1894 Irish agri-cultural organization
society, ett sällskap, som sedermera uträttat
storverk för andelsverksamhetens främjande bland
irländska arrendatorer och småbrukare. Han var
1892-1900 medlem af underhuset och slöt sig
där till unionistpartiet. 1899 genomdref P. med
stöd af irländska politiker af skilda partier
upprättandet af ett irländskt departement för
jordbruksärenden och teknisk undervisning
samt blef som dess vice-president det nya
departementets faktiske ledare (under ministern
för Irland som president och nominell chef). Vid
det politiska systemskiftet 1905 ombads P. att,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
