Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pleurorrhizæ, bot. - Pleurosigma, bot. Se Diatomaceæ, fig. 1 - Pleurospermum, bot. - Pleurotomaria, zool., paleont. - Pleurotus, bot. - Pleuston, bot. - Pleve, (von Pleve), Vjatjeslav Konstantinovitj - Plevlje - Plevna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1067
Pleurosigma-Plevna
1068
mer. Pleurorrhizæ: lillroten böjd upp längs
kanten af de platta hjärtbladen (schematiskt
tvärsnitt O-), Notorrhizæ: lillroten
längs det ena af de platta hjärtbladens
ryggsida (O ||)> Orthoplocæ: som föregående,
men hjärtbladen vikna om lillroten (O »)>
Spirolobeæ: lillroten som hos Notorrhizæ, men
hjärtbladen så inrullade, att ett tvärsnitt
af fröet träffar dem 2 gånger (Q || ||),
Diplecolobeæ: som föregående, men tvärsnittet
träffar hjärtbladen flera gånger (O || || ||
||). De 3 förstnämnda lägena Jiro de oftast
förekommande. G- L-m. Pleurosi’gma,
bot. Se Diatomaceæ, fig. 1. Pleurospe’rmum
Hoffm., bot., ett släkte inom fam. Umbelliferæ,
underfam. Apioideæ. Släktet utgöres af högväxta,
glatta örter med oledade stjälkar, stora, flera
gånger parbladigt delade, dubbla blomflockar
med allmänna och enskilda svepen samt hvita
blommor. Frukten är äggformig, högryggad
eller hoptryckt från sidorna, glatt, med 10
med hinnlist försedda åsar. l Europa finnas
endast l af de 25 arterna, P. austriacum, p i
p f l o k a, som i Sverige endast är anträffad
på Kolmården. O. T. S. (G. L-m.) Plélirotomäria
(af grek. pleura, sida, och tomë, sniti;) Defr.,
zool., paleont., till fissobranchiata snäckor
hörande släkte med spiralvridet skal och kantig,
sned mynning, hvars ytterrand är försedd med
en djup, springliknande inskärning. Släktet
omfattar endast ett ringa fåtal nu lefvande,
men omkr. 400 fossila arter, särskildt många i
silur-, devon- och karbon- samt kritsystemet. I
Sveriges yngsta krita (etage danien) äro
stenkärnor af P. niloticiformis Schloth. mycket
vanliga. Hos somliga af dessa mäter skalets bas
en diameter af ända till 15 cm. eller mera.
A. ling. Pléurõtus, bot., svampsläkte bland
Agaricaceæ, utmärkt däraf, att foten är
excentrisk eller utgående från den köttiga
hattens kant. Sporpulvret är hvitt. Hithörande
svampar växa oftast på trädstammar eller
stubbar, och några af dem äro ätliga, fast föga
smakliga, t. ex. P. ostreatus, ostronskifling,
som förekommer tämligen allmänt om hösten vid
foten af löfträd. G. L-m. Plell’ston, bot.,
på eller nära vattenytan flytande större
växter, alltså allt, som ej är benthos eller
plankton. Som exempel kunna nämnas Lemna,
Hydrocharis, Ceratophyllum och Sargassum (i
Sar-gassohafvet). Ett annat namn på pleuston
är hy-drochariter. G. L-m. Pleve (von Plehve),
Vjatjeslav Konst a n t i n o v i t j, rysk
statsman, f. 1846, d. 1904, inträdde, efter
juridiska studier vid Petersburgs universitet,
i statstjänst, utnämndes 1881 till direktör
för inrikesministeriets polisdepartement och
blef 1884 inrikesministerns adjoint, i hvilken
egenskap han ledde flera kommittéarbeten,
särskildt för utredande af böndernas ekonomiska
ställning. 1899 blef han ministerstatssekreterare
för Finland och
verkade på denna post energiskt för
Finlands för-ryskning under den bobrikovska
regimen. Under hans ämbetstid infördes
de nya förordningarna om militärplikten i
Finland samt om införande af ryska språket
i finska senatens förhandlingar. Redan som
prokurator vid domstolarna i Yladimir, Tula,
Yo-logda, Warschau och Petersburg utmärkte
han sig för hänsynslös energi, särskildt i
undertryckande af alla frihetssträfvanden,
och fick ofta tillfälle att lämna kejsaren
rapporter om nihilistiska stämplingar,
t. ex. attentatet i Yinterpalatset 1880. Då
inrikesministern D. S. Sipjagin mördats 1902,
blef P. hans efterträdare och fortsatte ännu
mer hänsynslöst dennes reaktionära politik. Han
utarbetade reglementen mot de tyske kolonisterna
i Ryssland, mot judarna och öfver hufvud
mot alla icke-ortodoxa element i riket. Han
inskränkte den kommunala själf styrelsen för
zemskij sobor ("länsråd", ett slags landsting
eller hushållningssällskap i guverne-menten)
och tillsatte för hvarje sådant en med stor
maktbefogenhet utrustad chef, s. k. zemskij
natjal-nik, som ännu mer kringskar böndernas
socialekonomiska själfbestämmande och gjorde
det beroende af det byråkratiska godtycket. I
många guvernement anställdes "administrativa
revisioner", som undertryckte den kommunala
själfverksamheten och ofta ledde till våldsamma
förföljelser. På hans initiativ (1903) blef
äfven fabriksinspektionen i hög grad ställd under
guvernörernas kontroll, och polisorganisationen
på landsbygden omändrades. I känslan af sin
vanmakt emot de nya strömningarna var P. en
ifrig förespråkare för kriget med Japan för att
därigenom aflägsna det allmänna intresset från
de inre tilldragelserna. 28 juli 1904 mördades
han i Petersburg af en student vid Moskvas
universitet, Sazonov, medelst en kastbomb.
A-d J.
Plevlje (turk. Ta’slidza), stad i Novibasar,
sedan 1913 tillhörande Serbien, vid Cechotina,
en biflod till Drina. Omkr. 4,000 inv. I närheten
ligger det berömda grekiska Troitsa-klostret.
Plevna, bulg. Pleven, betydande handelsstad
i Bulgarien, 7 km. ö. om Yid-floden, ofvanför
Tutsjenitsa- och Grivitsabäckarnas sammanflöde,
i korsningen af flera viktiga vägar. 23,081
inv. (1910). P. har blifvit ryktbart genom
de strider, som utkämpades kiing staden under
ryskturkiska kriget 1877-78. Då Osman pascha i
juli 1877 med omkr. 20,000 man marscherade öster
ut för att hota de från Svisjtov mot Trnova
framryckande ryssarna, stötte han 19 vid P. på
ryskt kavalleri och blef 20 anfallen af ryske
generalen Schilder-Schuldner med omkr. 9,000 man
i sin i hast befästa ställning. Ryssarna blefvo
till-bakakastade, och Osman, som insåg P :s
betydelse, drog dit förstärkningar och befäste
sin ställning. Äfven ryssarna ökade sin styrka
och gingo 30 juli med 30,000 man under general
Krüdener till för-nyadt anfall, men delade sig
i två delar, som blefvo hvar för sig slagna
(förlust 7,300 man). Nu samlade kriget sig
hufvudsakligen kring P. Osman ökade sin styrka
och inrättade åt sig ett starkt befäst läger på
de kring P. belägna höjderna. Ryssarna drogo till
sig betydliga förstärkningar, hvaribland äfven
rumänska armén, och gingo 11 sept., efter 4V/2
dags beskjutning af P., med 100,000 man och 444
kanoner, till anfall mot turkarna, som räknade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
