Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plattyska l. Lågtyska - Platurus, zool. Se Hafsormarna - Platycefal, anat. Se Hufvudskål, sp. 1230 - Platycercidæ, zool. Se Papegojor, sp. 1487 - Platycercus, zool. Se Papegojor, sp. 1485 - Platycerium, bot. - Platycerus, zool. Se Lucanidæ - Platycleis, zool. Se Vårtbitare - Platycodon, bot. - Platydactylus, zool. Se Geckonidæ - Platygaster, zool. Se Proctotrupidæ - Platyhelmithes, zool. Se Plattmaskar - Platypsyllus castoris, Bäfverlusen, zool. - Platyrrhini, zool. Se Primates - Platyscelus, zool. Se Flicksländor - Platysoma, zool. Se Histeridæ - Platz, Laurentius - Platå - Platåglaciär. Se Glaciärer, sp. 1248 - Platåmosse. Se Mosse - Plau - Plaudite, amici!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1051
Platurus-Plaudite, amici!
1052
Yoss’ försök till idyller på folkmålet och
har sedan genom Klaus Groths och framför allt
Fritz Reuters diktning förvärfvat vänner vida
omkring. - Under den senare medeltiden, då den
politiska och kommersiella förbindelsen mellan
Sverige och NordTyskland var så stark, vardt
plattyskan en flödande källa för svenska språkets
riktande medelst lån af ofta tvifvelaktigt värde,
och i själfva verket är en anmärkningsvärdt
stor del af vårt modersmåls ordförråd hämtad
omedelbart från detta språk. Plattyska lånord
i svenskan träffas i mängd på nästan alla
kulturområden (med undantag af rättsväsendet),
mest bland yrkestermer, såsom handt-verks-,
handels- och i all synnerhet sjömanstermer (som
ofta orätt härledas från holländskan), hvaremot
bergsbrukets termer af kända kulturhistoriska
orsaker äro hämtade från högtyskan, som också
gett oss en del jägartermer. De plattyska
munarterna ha endast i jämförelsevis obetydlig
mån blifvit vetenskapligt behandlade. Ett
uppslag gafs dock redan 1800 genom Kinderlings
"Geschichte der niedersächsischen öder
sög. plattdeutschen spra-che". Den enda
grammatiska framställningen af det äldre
litteraturspråket i hela dess omfång, har
länge varit A. Lübbens "Mittelniederdeutsche
grammatik, nebst chrestomathie und glossar"
(1882), som dock i metodiskt afseende är
mindre tillfredsställande. En efter nyare
principer utarbetad framställning är A. Laschs
"Mittelniederdeutsche grammatik" (1914). I
Nergers "Grammatik des mecklen-burgischen
dialektes" (1869) behandlas äfven det
äldre litteraturspråket. Vetenskapliga
framställningar af särskilda dialekter äro:
af Nörrenberg öfver de äldre nederrhenska
dialekterna (i Paul-Braunes "Beiträge",
IX, 1883), af Jellinghaus ("Westfälische
grammatik", 1877) samt af Holt-hausen ("Die
soester mundart", 1886) m. fl. öf-versikter af
samtliga lågtyska dialekter finnas för äldre
tider af Tümpel (i Paul-Braunes "Beiträge",
VII, 1880 och i "Niederdeutsche studien",
1898), för nyare tid af Jellinghaus ("Zur
einteilung der niederdeutschen mundarten",
1884). Ordböcker af värde äro K. Schillers och
A. Lübbens "Mittel-niederdeutsches wörterbuch"
(behandlande det äldre litteraturspråket; 6 bd,
1872-81, förkortad uppl. af C. Walther 1888),
vidare "Versuch eines bre-misch-niedersächsischen
wörterbuchs" (5 bd, 1767 -71; med ett 6:e band
som tillägg 1869), Däh-nerts "Plattdeutsches
wörterbuch" (1781), Schüt-zes "Holsteinisches
idiotikon" (1800-01), Berg-haus’ "Sprachschatz
der sassen", behandlande det nyare plattyska
ordförrådet i hela dess omfång, men icke nog
kritiskt sofrad (ofullbordad; bd I-II 1880-83);
slutligen nyare dialekt-ordböcker, såsom öfver
dialekten i och vid Göttingen af Schambach
(1858), öfver Altmarkdialekten af Danneil (1859),
öfver westfaliskan af Woeste (1882), öfver
östfri-siskan af ten Doornkaat Koolman (1873-84),
öfver dialekten i Waldeck af Bauer-Collitz (1902)
samt öfver de sachsiska folkmålen i Groningen af
Molema (1888) och Geldern-Overijsel af Gallée
(1895). Viktiga bidrag till kännedomen om
äldre och yngre plattyska, dess litteratur
och dialekter äro de af den 1875 stiftade
Verein fur niederdeutsche sprachforschung
utgifna skrifterna, nämligen dels en "Jahrbuch"
(hittills utkommen i 38 årg.), dels ett månatligt
"Korrespondenzblatt", dels flera särskildt
utgifna viktiga äldre litteraturalster af större
omfång. Jfr Flamländska, Fornsachsi-ska,
Frankiska och Nederländska språket.
Fr. Tamm. (Hj. T-r.).
Platurus, zool. Se Hafsormarna.
Platycefäl (af grek. platy’s, bred, och
kefalë,. hufvud), anat. So H u f v u d s k å l,
sp. 1230.
Platycercidæ, zool. Se P a p e g o j o r,
sp. 1487.
Platycercus, zool. Se Papegojor, sp. 1485.
Platycërium, bot., ormbunksläkte af
fam. Poly-diaceæ. Se Epifyter och N i s c h b
l a d.
Platy’cerus, zool. Se Lucanidæ.
Piaty’cleis, zool. Se V art bi t ar e.
Platycodon A. De., bot., örtsläkte af
fam. Cam-panulaceæ, underfam. Campanuloideæ, med
l art, P! grandiflorus, i Öst-Asien. Denna vackra
växt, som har blågröna, strödda blad och stora
blåa eller hvita blommor odlas i olika former,
äfven med fyllda blommor, som prydnadsväxt.
G. L-m.
Platyda’ctylus, zool. Se Geckonidæ.
Platyga’ster, zool. Se Proctotrupidæ.
Platyhelminthes, zool. Se Plattmaskar.
Platypsy’llus castoris, Bäfverlusen, zool.,
en på bäfvern lefvande egendomlig skalbagge,
som anses böra ensam föras till en särskild
familj, möjligen besläktad med kortvingarna
(Sta-phylinidæ). Den är blott 2,2 -2,5 mm. lång,
bred och nedplattad, med korta täckvingar, till
färgen brungul. Äggen lära afsättas på bäf-verns
skinn, i den tätaste pälsen; äfven larven har
träffats på bäfver. Ingenting är med visshet
kändt om
Bäfverlusen (mycket förstorad).
dess sätt att nära sig. Denna skalbagge har
träffats såväl på de kanadensiska bäfrarna
som på de europeiska vid Rhõne, Elbe och i
Norge. G. A-z.
Platyrrhini, zool. Se P r i m a t e s.
Platyseelus, zool. Se Flicksländor.
Platyso’ma, zool. Se H i s t e r i d æ.
Platz, Laurentius, målare, sannolikt holländare
af släkten van der Plaats, anställdes i maj 1618
som "konterfejare och målare" i konung Gustaf
II Adolfs tjänst och fortfor därmed till början
af 1621. Enligt räkenskaper utförde han bilder
af Gustaf II Adolf, Karl IX, änkedrottning
Kristina, hertig Karl Filip m. fl., ett par
utsikter af Stockholm, miniatyrer på guldplåtar
o. s. v. Om något af de^sa arbeten finnes kvar,
är obekant; man känner ej heller något om f :s
öden före eller efter hans vistelse i Sverige.
-rn.*
Platå (fr. plateau, af plåt, platt, flat), högt
belägen och jämförelsevis flat jordsträcka;
högslätt; ett slags vid festliga måltider
förr (under 1700-talet) bruklig bordsprydnad,
bestående af en vanligen spegelbelagd upphöjning,
på hvilken porslinsbilder o. d. ställdes.
Platäglaciär. Se Glaciärer, sp. 1248.
Platåmosse. Se Mosse.
Plau, stad i storhertiffdömet
Mecklenburg-Schwe-rin, vid
Eldes utlopp i Plau-sjön. 4,030
inv. (1910). Järngjuteri och mekanisk
verkstad, tillverkning af sirap, tegel m. m.
J. F. N.
Plau’dite, amici!, lat., "klappen i
händerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
