Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Platte river. Se Nebraska river - Plattfiskar, zool. - Plattform, Platform - Plattformsdäck. Se Däck - Plattformsspärr, järnv. - Plattfot, med. - Plattfot (Plattvakt). Se Glas, sjöv. - Platt fördevind, sportv. Se Issegling, sp. 1009 - Plattgängade skrufvar. Se Gänga - Platthof, veter. Se Hof, sp. 897 - Platting, sjöv. - Plattis, Maria Majocchi - Platt kramla. Se Kramla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1047
Platte river-Platt kramla
1048
Platte river [plä’t ri’vo]. Se Nebraska river.
Plattfiskar, Argyropelecus, zool., ett släkte af
familjen Sternoptychidæ af ordningen Physostomi
bland benfiskarna. Dithörande fiskar äro samtliga
små, silfverglänsande, med hög, hoptryckt
kropp utan regelbundna fjäll, men med rader
af glänsande fläckar längs hufvudet och undre
sidan. Munnen är bred, ögonen stora. Ryggfenan
har antydning till en taggstråle; fettfenan är
rudimentär. Skelettet är oförbenadt. En art
har som sällsynthet några gånger funnits vid
norska kusten, men går där ej söder om Bergen och
anses ditförd af Golfströmmen. Åtskilliga arter
anträffas ute i Atlanten och i Me-delhafvet. De
äro pelagiska och djupvattensformer.
R. L.*
Plattform (fr. plate-forme, af plåt, jämn,
och forme, skapnad), P l a t f o r m, en öfver
marken höjd jämn yta; upphöjdt golf, hoptimrad
estrad för de uppträdande. - I det politiska
språkbruket har man på senare tider börjat
använda plattform i betydelsen (parti)program;
denna användning af ordet härstammar från Förenta
staterna, där det brukas särskildt om de program
de stora partierna uppställa vid sina möten,
conventions, i all synnerhet vid nominering af
kandidat till presidentval. - Järnv., förstås
med plattform antingen vid mindre stationer
en i direkt anslutning till stationshuset,
parallellt med spåren och intill dem liggande,
eller, på större bangårdar med trafik i olika
riktningar, flera mellan persontågsspåren
anlagda plan eller platser, öppna eller täckta,
till och från hvilka ur- och påstigandet sker af
passagerarna vid tågens ankomst eller afgång. På
moderna bangårdar med ett flertal plattformer är
förbindelsen mellan dessa ordnad medelst tunnlar
eller viadukter samt trappor upp och ned, så
att intet spår behöfver öfver-skridas i plan vid
förflyttning från en till en annan plattform. För
undvikande af onödig trängsel på plattformerna
bör tillträde till dem vara med-gifvet endast
mot uppvisande af tåg- eller plattformsbiljett.
H- L-
Plattformsdäck. Se Däck.
Plattformsspärr, järnv., en af vederbörlig
järnvägsman bevakad, mindre grind eller ett
gångkors, hvarigenom den, som skall ut på
viss perrong (se d. o.) vid järnvägsstation,
måste passera och hvarvid tåg- eller
perrongbiljett (se d. o.) skall företes och
märkas. Anordningen har sin grund däruti,
att utan densamma tillströmningen af personer,
som icke äro resande, skulle bli alltför stor
vid de lifligt trafikerade stationerna till
förfång för de resande och järnvägsmännens
tjänst vid tågens ankomst och afgång.
H. L.
Piattfot, med. Som af namnet framgår, ansågs
tidigare orsaken tiU de s. k. plattfotsbesvären
vara att söka i ett mer eller mindre fullständigt
upp-häfvande af den hvalfkonstruktion en normal
fot oftast företer. Ett närmare studium af
förhållandena har emellertid visat, dels att
funktionellt normala fötter förete betydliga
växlingar i detta hänseende, hos individer
och ras^r, ända till fullständig planhet (pes
planus], dels att sådana besvär lika fullt kunna
förefinnas äfven hos fötter med högt hvalf. Hos
alla med hithörande besvär finner man däremot
vid kroppens lastande på foten en felställning
af denna, som enklast kan karakteriseras
som utåtstjälpning (pes va’lgus], lätt att
iakttaga dels genom ett abnormt framspringande
af inre malleolen, dels genom att hallinjen
vid betraktande af foten bakifrån ej bildar
fortsättning af vadens midtlinje, utan vinklar
utåt. Till denna kommer senare ytterligare
deformering af foten, bl a. äfven en afplattning
af den (pes valgo-pla-nus). Denna afvikelse från
normal medelställning i fotens leder är en följd
däraf, att de stödjande och bärande ledbanden
och musklerna på underbenets och fotens inre och
undre sida ej förmått motsvara de statiska kraf,
som ställts på dem. Äfven om plattfotsbesvären
förekomma som en följd af fotskador och
inflammatoriska processer, uppträder dock
det allra största flertalet af dessa fall -
den vanligaste af alla kirurgiska-ortopediska
åkommor - hos för öfrigt fullt friska. Orsaken
till denna jämförelsevis vanliga mindervärdighet
hos foten med hänsyn till uppgiften att motsvara
kroppstyngdens kraf är att söka i det försvagande
af foten, som ett permanent skodons-bruk måste
innebära. Också äro t. ex. barfotamunkarna
fullständigt fria från dessa besvär. Förbjuda
oss våra kulturella vanor att efter detta
exempel inrätta vår profylax, manar det dock
till att genom en ytterligt noggrann hygienisk
vård af foten, ej att förglömma fotmusklernas
stärkande genom daglig gymnastik, motväga
nyssnämnda skadliga inflytande. Skodonens form
i enlighet med hygieniska kraf är naturligtvis
äfven nödvändig. Dessa besvärs talrika förekomst
hos ungdomliga ut-öfvare af vissa yrken, som
medföra långvarigt stående, mycket bärande,
o. s. v., manar till noggrann vakt mot hithörande
deformering hos det ytterligt känsliga växande
stödje-organsystemet. Kroppstyngdens stora
inflytande borde föranleda motverkande
af medelålderns benägenhet för att öka
denna. Dessa vårdsträfvanden äro betydelsefulla
nog. Plattfotslidandets allvarligaste risker
äro ej de lokala besvären (värk i foten, styf
het, minskad elasticitet vid gång), dessa må
också sträcka sig till hela nedre extremiteten,
utan den olust för kroppsrörelse, det första
af alla hälsovillkor, som nödtvunget blir en
följd. För redan utbildade plattfotsbesvär
bjuder den ortopediska läkekonsten, i särskildt
af passade skodon ("plattfotskängor") eller
s. k. plattfotsinlägg fullt verksamma medel mot
fotens valgitet. Här som ofta annars är det
dock lättare att stämma i bäcken än i ån. I
vissa fall kan genom operativ hjälp bättring
vinnas. C. II-hl.
Plattfot (P l ät t v ak t). Se Glas, sjöv.
Platt fördevind, sportv. Se I s se glin g,
sp. 1009.
Plattgängade skrufvar. Se Gänga.
Platthof, veter. Se H o f, sp. 897.
Platt ing, sjöv., ett slags platt tågvirke,
hvilket flätas för hand eller med maskin,
vanligen med ett udda antal garn och efter
garnens antal benämnes 5-garns, 7-garns-
o. s. v. platting. Platting nyttjas för att
kläda och skydda tåg, som äro utsatta för
nötning. Äfven finnes fyrkantig platting, som,
förfärdigad af lårding eller bomullsgarn,
nyttjas som packning i maskiner m. m.
R. N.*
Pla’ttis, Maria Majocchi, italiensk förfat- ’
tarinna. Se Italienska litteraturen, sp. 1099.
Platt kramla. Se Kramla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
