Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planting - Plantlafve, trädg. Se Lafve 5 - Planton. Se Ordonnans - Plants l. Plans - Plantskola l. Trädskola, trädg. - Planudes, Maximos - Plaque. Se Kraschan och Ordnar - Plaquemine - Plasa - Plasencia - Plasma - Plasmodesm, bot. Se Cellväfvnad - Plasmodiophora, bot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1023
Plantlafve-Plasmodiophora
1024
adelskap och upptog därvid släkten Bogas
vapen samt tog 1640 introduktion på svenska
riddarhuset. Hans barn antogo äfven Boganamnet i
formen G y 1-1 e n b o g a. Numera skrifva sig
ättens medlemmar Planting-Gyllenbåga. - Från
en till Sverige från Tyskland inflyttad Johan
P. härstammar adliga ätten Planting-Bergloo,
hvaraf en ättgren adlades med sedermera
generalmajoren Anders P., f. 1619, d. 1682,
och utgick med dennes son samt en annan ännu
fort-lefver, härstammande från Anders P :s
brorson, generalmajoren Mikael P., d. 1729,
som vid farbroderns död 1682 fick vid adlandet,
då ännu endast kaptenlöjtnant, upptaga dennes
namn P.-Bergloo.
Plantlafve, trädg. Se La f ve 5.
Planton [platå7], fr. Se O r d o n n a n s.
Plants 1. Plans (af ty. plantsche), ten af guld
eller silfver. Jfr Gul d, sp. 586.
Plantskola 1. Trädskola, trädg., odling af unga
plantor af träd och buskar. Plantskoleskötsel
har i Sverige bedrifvits redan under medeltiden
i klosterträdgårdarna, ursprungligen för
uppdragning af fruktträd. Först under
förra hälften af 1800-talet började denna
näring bedrifvas i större skala och på ett
mera rationellt sätt, t. ex. vid Bergianska
stiftelsens, Landtbruksakademiens och Svenska
trädgårdsföreningens plantskolor i och
invid Stockholm. Trädskolornas antal ökades
afsevärdt mot slutet af 1800-talet och början
af 1900-talet, på samma gång som skötseln af dem
afsevärdt förbättrades. Med afseende på alstrens
beskaffenhet kunna de svenska plantskolorna
numera i stort sedt tafla med hvilket annat lands
som helst. Ännu importeras dock betydliga mängder
af dels rosor, fruktträd och bärbuskar, till stor
del af lägre kvalitet än de svenska, dels sådana
ömtåligare prydnadsväxter, som icke med fördel
kunna uppdragas inom landet, dels slutligen
grundstammar för fruktträd. 1914 är ett 30-tal
större svenska plantskolor för trädgårdsväxter i
verksamhet. Plantskolor för uppdragning af unga
barr- och löfträd för skogsplantering finnas i
stort antal. Allmänt anläggas dylika för eget
behof vid större skogsegendomar, och dessutom
ha sådana upprättats af skogsvårdsföreningarna
i flera län. Den största bland de enskilda
svenska plantskolor, som tillhandahålla
små-plantor af skogsträd, är A.-b. Kanviks
plantskola vid Båstad. - Ordet "plantskola"
användes äfven i bildlig bemärkelse och är då
ungefär liktydigt med "härd" (för inflytelser
af skilda slag). C. U. D.
Planödes, M a x i m o s, bysantinsk munk,
som före sitt inträde i kloster hette Manuel,
i Kon-stantinopel, f. omkr. 1260, d. i början
af 1300-talet, gjorde sig ett namn dels
genom teologisk-grammatiska skrifter, såsom
en grekisk språklära i frågor och svar, och
öfversättningar till grekiska af fornromerska
författares arbeten, t. ex. Ciceros Somnium
Scipionis, Cæsars Bellum gallicum och Ovidius’
Metamorfoser, dels som samlare af en grekisk
antologi. P:s betydelse ligger däri, att han
genom sina öfversättningar närmade östern och
västern i Europa. Hans teologiska skrifter finnas
i "Patro-logia græca" (utg. af Migne, CXLVII);
hans bref äro utgifna och kommenterade af
M. Treu (1890), Jfr K. Krumbacher, "Geschichte
der byzantinischen litteratur" (1897).
J. C.
Plaque [plakk], fr. Se K r a s c h a n och O r
d-n a r.
Plaquemine [pläkmi’n], stad (town)
i nordamerikanska staten Louisiana,
vid Mississippis vänstra strand. 4,955
inv. (1910). Export af bomull, socker och
trävaror.
Plasa, rumänisk benämning för distrikt.
Plase’ncia, stad i spanska prov. Cåceres, ligger
terrassformigt, omgifvet af dubbla murar, vid
Jerte, ett tillflöde till Tajos biflod Alagõn,
och vid foten af de berg, som under namnet Träs
la Sierra bilda en fortsättning af Sierra de
Gredos samt vid järnvägen Madrid-Lissabon. 8,208
inv. (1900). Biskopssäte. Platsen är intressant
genom sina gamla murar (med 68 torn och 7 portar;
från 1100-talet), en akvedukt på 53 bågar och
sin vackra gotiska domkyrka. Prästseminarium,
tillverkning af olja, siden, läder och
kork. Omkr. 38 km. ö. om staden ligger det
forna klostret Geronimo de San Yuste (se d. o.).
(J. F. N.)
Pla’sma. 1. Fysiol., klibbig vätska eller
tjockflytande massa af organiskt ursprung,
innehållande bl. a. oförändrade (nativa)
ägghvitkroppar. Jfr Cell. - 2. Miner., en till
gemmer bearbetad, klart grön till lökgrön,
understundom nära smaragdgrön, genomlysande till
svagt genomskinlig kalce-don, ibland försedd
med hvita punkter. - P. d i s m e r a l d o,
smaragd. 1. J- E. J-n. 2. Ant. Sj.*
Plasmode’sm, bot. Se Cellväfnad.
Plasmodio’phora, bot. ett släkte bland
Myceto-zoa, med en i vilda och odlade kruciferers
rötter parasiterande art, P. Brassicæ. De
angripna rötterna erhålla utväxter af växlande
utseende. På hösten ruttna svulsterna och öfvergå
till en illaluktande massa. Under sommaren
innehålla många af svulstcellerna svampens
plasmodier, som mot hösten sönderfalla i flera
fria sporer. Sporerna frigöras genom svulsternas
ruttnande, öfvervintra i jorden, gro på våren
och angripa de unga kruciferrötter-na. Sjukdomen,
kallad klumprot, klump-
Klumprotsjuka på rofväxten (Brassica Hapa}.
rotsjuka, fingrar och tår, förekommer i synnerhet
på olika kålsorter, kålrötter och rofvor (se
fig.), men är äfven iakttagen på rädisor,
löfko-jor, senap m. fl. kruciferer. Den
förorsakar ofta stor skada och är svår att
utrota. G. L-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
