Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pirogov, Nikolai - Pirola, bot. Se Pyrola - Piron, Alexis - Piroplamos, veter. - Pirot - Pirtimäki - Piru, finsk myt. Se Perkele - Piruett - Pirus, bot. Se Pyrus - Pirålen, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Pirola- Piråien
934
organisatör, men lämnade redan 1857 sin
lärostol. Bland P:s många medicinska skrifter
böra särskildt omnämnas Anatomia chirurgica
truncorum arteri-arum alque fasciarum fibrosarum
(1837-40), Ana-tomie pathologique du choléra
morbus (1849), Anatomia topographica (s. å.),
Klinische chirurgie j (1854) och Allgemeine
kriegschirurgie (1864). Den j efter P. benämnda
metoden att exartikulera fotleden beskref
han 1854 (Osteoplastische verlänge-rung der
unterschenkelknochen bei der exartikula-lion
des jusses). Ett ryskt medicinskt museum och
en läkarförening bära hans namn. - Äfven som
pedagog intar P. ett framstående rum i Rysslands
kulturhistoria. I tidskriften ?’Morskej sbornik"
publicerade han sina pedagogiska studier
Voprosy zizni (Lifsfrågor) på grundvalen af
sin humanitära lifsuppfattning (särskildt vände
han sig mot kroppsliga bestraffningar). Dessa
uppsatser utgåfvos i bokform 1887 i 2 dlr
(ny uppl. 1900). P. var ock en tid inspektör
för undervisningsväsendet i guvernemen-ten
Odessa och Kiev, men lämnade denna plats,
då undervisningsministern D. A. Toistoj af
bröt Alexander II:s reforrnperiod. R-
T-dt. A-d J.
Pi’rola, bot. Se P y r öl a.
Piron [pirå’], Alexis, fransk skald, f. 1689 i
Dijon, d. 1773 i Paris, var advokat i Dijon,
men flyttade 1719 till Paris, där han med
sitt dramatiska författarskap snart tillvann
sig allmänhetens beundran. Med oerhördt
bifall emotto-gös exempelvis monologen
Arlequin-Deucalijn (1722) och lustspelet La
métromanie ou le poéte (1738; :’Metromanien
eller versv urmen", öfv. af Leopold. 1808),
hvilka båda äro verkliga mästerverk af fyndighet
och munterhet. Däremot lyckades mindre väl
sorgespelen Callisthéne (1730), Gu-stave Wasa
(1733) och Fernand Cortez (1744). Jämväl
många af hans mindre dikter äro ypperliga,
äfven då de blotta författarens svagheter, icke
minst hans okufliga ärelystnad och epikureiska
lifsåskådning. Betecknande i detta afseende äro
bl. a. hans elaka och roliga epigram, särskildt
Contre Voltaire eller L’académie jrancaise,
hans visor och hans berättelser. Han invaldes
i Franska akademien 1753, ett val, som dock
upphäfdes af konungen, under förevändning, att
den frivola ungdomsdikten Ode å Priape gjorde
honom ovärdig en dylik utmärkelse. P:s (Euvres
utkommo i 8 bd 1777, out-gifna arbeten 1859,
1879 och 1880. Se biogr, af Durandeau 1883.
J. M-r.*
Piroplasmõs, veter., en sjukdomsgrupp (malaria),
som framkallas af en blodparasit, tillhörande
släktet Piroplasma af Hematozoernas grupp
bland Pro-tozoerna. Hos husdjuren förekomma
flera arter, näml. P. bigeminum, som framkallar
piroplasmos hos nötkreatur, P. ovis hos får,
P. equi malaria hes häst och P. canis malaria hos
hund. Se B l o d-ställning. - Något specifikt
botemedel har hittills icke kunnat påvisas,
utan behandlingen har
hufvudsakligen varit symtomatisk, och af
största vikt för utgången är, att den inledes i
tid. På sista tiden har af Theiler i Pretoria
uppfunnits en behandlingsmetod, som består i
subkutan insprut-ning af ett i vatten lösligt
anilinfärgämne, trypan-blått (1:100); en dylik
injektion dödar inom 24 timmar alla piroplasmerna
i blodet, och sjukdomen har sålunda, då den i
rätt tid behandlats, kunnat häfvas inom 24-48
timmar. E- T- N-
Piröt. 1. Län (okrug) i östra Serbien,
en af Berlinkongressen 1878 bekräftad
eröfring från Turkiet. 1,503 kvkm. 112,314
inv. (1910). - 2. (Turk. Sharkoi)
Hufvudstad i nämnda län, vid Moravas biflod
Nisava och järnvägen Nis-Sofia. 10,737
inv. (1910). Gymnasium. Tillverkning af
filigranarbeten. mattor o. a. väfnader. 26-27
nov. 1885 vann furst Alexander i spetsen för
den bulgariska hären, omkr. 48,000 man, där en
af görande seger öfver den betydligt svagare
serbiska hären. Det viktiga passet P.-Caribrod,
på gränsen mellan Serbien och Bulgarien, hvilket
spärrar vägen till Belgrad, var befäst redan
före utbrottet af kriget med Turkiet 1912, och
dess försvarsverk förstärktes 1913, tre månader
före öppnandet af fientligheterna mot Bulgarien.
2. Wbg. L. W:sonM.
Pi’rtimäki, by i Finland, Pumala socken,
v. om Haapavesi. I slutet af april 1790 hade
en del af Savolaksbrigaden under Stedingk
förskansat sig söder om P. och tillbakasiog
natten till 5 maj med knapp nöd ett
öfverrumplingsförsök af ryssarna, hvarefter
befästningarna ytterligare förstärktes.
L. W:sonM.
Piru [pi’ro], finsk myt. Se P e r k e l e.
Pirue’tt (fr. pirouette, egentl, snurra),
svängning rundt på tåspetsen; danssteg på
tåspetsarna, utan att den dansande ändrar plats;
ridk., en rörelse under ridning i den s. k. höga
skolan,
hvarvid hästen, med bakdelen på stället, vändes
i galopp på en cirkelbåge omkring inre bakfoten
(se fig.). - Piruettera, göra piruetter. l*. C-m.
Pirus, bot. Se P y r u s.
Pirålen, Myxine glutinosa, zool., tillhör
klassen rundmunnar (Cyclostomata) och ordningen
Myxi-noidæ. Kroppen (fig. 1) är masklik och
saknar fjäll; längs hvardera sidan af buken
är en rad stora slemsäckar, som af söndra en
synnerligen stor massa klart slem, hvilket
hastigt antir ett fint tradigt utseende. Munnen
är terminal; fyra par korta skäggtrådar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
