Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pipanka, husdjurssk. - Pipare, mus. - Piparmotten, zool. Se Rapsatpiparen - Piparsläktet, zool. - Pipdån, bot. Se Galeopsis - Pipe - Piper, Pepparsläktet, bot., farm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tämjes. Denna anka är mångfärgad och har
ett karakteristiskt pipande läte. Vildformen
kallas hos oss bläsand (se Andfåglar,
sp. 964).
Pipare (ty pfeifer), mus., under medeltiden
benämning på blåsinstrumentspelare och sedan
på musikanter i allmänhet (se Musik, sp. 1441,
och Musikantskrån).
Piparmotten, zool. Se Rapsatpiparen.
Piparsläktet, Charadrius, zool., hör till
ordn. Charadriiformes, underordn. Limicolae och
fam. Charadriidae. Näbben är rät, svag, spetsig,
nästan trind, utåt förtjockad och kortare än
det med hög panna försedda hufvudet. Tarserna
äro oftast klädda med nätlikt fördelad hud,
stundom äfven med tydliga, tvärställda
plåtar. Mellantån är kortare an tarsen och
till första leden förenad med yttertån; baktå
saknas oftast, eller ock finnes en mycket liten
sådan. Vingarna äro spetsiga, i det första
vingpennan är längre än de öfriga. Dithörande
fåglar vistas under sommaren parvis på myrar,
fjäll och ljunghedar, sandfält, vid sött
vatten och hafskuster. Under flyttningarna
hålla de sig familje- eller flockvis, och ett
par arter besöka därunder åkerfält och sänka,
tufviga ängar. De löpa snabbt och ryckvis,
ställa sig på tufvor och andra upphöjda ställen,
flyga lätt och hastigt, ha skarpt och hvisslande
läte samt äro ofta skygga. De lefva i engifte,
och båda föräldrarna vårda ungarna. De flesta
arterna rugga två gånger årligen och ändra då
äfven färg. Könen äro i det närmaste lika, men
ungarna ofta rätt olika de gamla. Födan utgöres
af insekter, små maskar och andra ryggradslösa
djur. Detta släkte, som numera vanligen uppdelas
på flera undersläkten, företrädes i vårt land
af följande sex arter. Större
strandpiparen, Ch. hiaticula, är ofvan brungrå,
under hvit. Handpennorna äro svartaktiga, med
delvis hvita spolar (den förstas alltid brun
i midten). Stjärten är gråbrun, utåt svart,
med hvit spets och mer eller mindre hvita
sidopennor. Näbben är gul, med svart spets;
benen äro pomeransgula. Längden stiger till
18 cm. Arten häckar öfverallt vid våra kuster
samt vid några insjöar inuti landet. - Mindre
strandpiparen, Ch. curonicus, har handpennorna
svartbruna, med bruna spolar (den ytterstas
dock hvit). Näbben är svart och benen gulaktigt
köttfärgade. Den liknar i öfrigt föregående
art. Längden kan uppgå till 17 cm. Denna art
förekommer flerstädes i södra och mellersta
Sverige såväl vid
insjöar som vid hafskusten. - Svartbenta
strandpiparen, Ch. cantianus, ofvan brungrå,
under hvit, har handpennorna svartaktiga,
med i midten hvita spolar. Stjärten är brun,
mot spetsen svartaktig, med mer eller mindre
hvita sidopennor. Näbben är svart och benen
gråsvarta. Längden går till 17 cm. Arten
är anträffad häckande på flera ställen
i södra Sverige. (Dessa tre arter kallas
ofta "sandrullingar’ .) - Fjällpiparen,
Ch. morinellus, har i sommardräkt hufvudet
ofvan svartbrunt, med ljusare fjäderkanter och
hvitaktig panna, magen, undergumpen och undre
stjärttäckarna hvita, öfre kroppsdelarna och
framhalsen grå, ryggen stötande i brunt och
försedd med ockragula fjäderkanter, bröstet och
sidorna roströda, vingpennorna mörkbruna (den
yttersta med hvit spole), stjärten rundad, grå,
utåt svart, med hvit spets, näbben svart, benen
gröngula. Längden utgör 21-23 cm. I vinterdräkt
är fågeln ofvan mörkare, med bredare, nästan
rostgula fjäderkanter samt bröstet och sidorna
hvitaktiga, med roströd anstrykning. Denna art
häckar i vårt land rätt allmänt inom Lapplands
och Jämtlands fjälltrakter och anträffas under
flyttningarna, särskildt vårsträcket, i mellersta
och södra Sverige, i södra Europa, norra
Afrika och sydvästra Asien. – Ljungpiparen,
regnpiparen l. ljungspolen, Ch. apricarius,
har i Sverige erhållit många olika namn. Utom de
nyssnämnda bär den benämningarna "brockfågel",
"lerbena", "ler-trana", "ljungspof", "ljungvipa",
"lyngspole", "myrpytta", "alvargrim" och
"åkerhöna". Sommardräkten är svart, med gröngula
fläckar ofvantill. Handpennorna äro gråsvarta,
stjärten svart, i midten med blekgula, på
yttersta pennan med hvitaktiga tvärstreck,
näbben svartaktig och benen brungrå. Längden
uppgår till 27-28 cm. I höstdräkt har fågeln
framhalsen och frambröstet grå, med gula
fläckar samt öfriga undre delar hvita. Denna
art har sitt hufvudsakliga hemvist på tundrorna
och myrarna i den höga norden, men häckar äfven
på mossar längre söder ut, i Sverige öfver hela
landet. Under flyttningarna uppträder den ofta
i stora skaror och utgör då ett värdefullt
villebråd. - Kustpiparen, Ch. helveticus,
igenkännes på sin tydligt utvecklade baktå,
hvilken icke finnes hos någon annan art i detta
släkte. Fågeln är i sommardräkt ofvan svartbrun
med hvita fjäderkanter, under svart. Handpennorna
äro svarta, stjärten, öfre stjärttäckarna
och öfvergumpen hvita, med svarta tvärstreck,
näbben svart och benen svartgrå. Längden uppgår
till 29 cm. Höstdräkten är ofvan brunsvart, med
ljust gröngula fläckar; halsen och frambröstet
äro hvita, med ljusgrå fläckar och öfriga undre
kroppsdelar hvita. Arten häckar på tundrorna
i den höga norden och träffas i vårt land
endast under flyttningarna, hufvudsakligen
höststräcket.
Större strandpiparen (Charadrius hiaticula).
Pipdån, bot. Se Galeopsis.
Pipe [pai’p], engelskt vinmått. Se Hogshead
och Pipa.
Piper L., Pepparsläktet, bot.,
farm., ett släkte af ofta klättrande buskar,
mera sällan träd eller örter, med 650 arter
i tropiska länder, i synnerhet i Amerika
och indiska monsunområdet, hörande till
fam. Piperaceae. Bladen äro försedda med
stipler. Blommorna äro oftast enkönade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
