Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrelli, Dariel Teodor Johannes - Petrén, skånsk släkt - Petrén. 1. Johan Edvard P. - Petrén. 2. Daniel Alfred P. - Petrén. 3. Karl Anders P. - Petrén. 4. Bror August P. - Petri, Sankt - Petri. Se Laurentius Petri och Olaus Petri - Petri cathedra - Petrie, William Matthew Flinders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hvilka frågor han deltagit i flera
kommittéarbeten samt utgifvit flera arbeten,
bland hvilka Anteckningar om svenska och
-finska fanor och standar intill i686 (1892),
Standar och dragonfanor .... hemförda af
svenska trupper (tills, med E. S. Lilljedahl,
1895), Narvatroféer i statens trofésamling
(tills, med A. Lagrelius, 1907). P. är
sedan 1897 led. af Krigsvet. akad.
C. O. N.
Petrén, skånsk släkt. 1. Johan Edvard P. (liksom de
följande son till kyrkoherden K. D. E. Petrén,
som var systerson till K. J. D:son Hill,
se denne), jurist, f. 24 jan. 1863 i Husie,
blef efter universitetsstudier i Lund och
tjänstgöring under hofrätten öfver Skåne och
Blekinge 1890 vice häradshöfding, 1897 assessor
i nämnda hofrätt, 1902 revisionssekreterare,
s. å. expeditionschef i justitiedepartementet,
1905 konsultativt statsråd i Ramstedts ministär
och vid dess af gång s. å. justitieråd.
2. Daniel Alfred P., den föregåendes broder,
läkare, f. 13 mars 1867 i Husie, blef efter
studier i Lund legitimerad läkare 1894,
med. doktor vid Karolinska institutet 1908
och docent där 1909. S. å. utnämndes P.
till öfverinspektör för sinnessjukvården i riket.
1911 invaldes P. i riksdagens Första kammare, där
han tillhör den socialdemokratiska gruppen; han
är vidare ordförande i kommittén för utarbetande
af ny stadga för de sinnessjuke sedan okt. 1913.
P. har gjort sig bemärkt genom skrifter,
föredrag och riksdagsmotioner i en mängd sociala
angelägenheter berörande rättsmedicin och
abnorm-(särskildt sinnessjuk-)vård. Skrifter:
Studier öfver paranoia quærulans (1904), En
analys af cirka 800 fall af kronisk sinnessjukdom
jämte granskning af vår officiella psykiatriska
nomenklatur (1904-05), Über spätheilung von
psy-chosen. Eine monographische studie
(1908), Om behofvet af fängelsehospital
(s. å.), Om organiserad och under regelbunden
sakkunnig kontroll stående familjevård
af sinnessjuka och sinncsslöa (1909),
Till frågan om kriminella och farliga
sinnessjukas behandling (i "Hygiea", s. å.) och
Den sinnessjuke och samhället (1913) m. fl.
3. Karl Anders P., de föregåendes broder,
läkare, universitetslärare, f. 2 dec. 1868 i
Halmstads socken, blef student i Lund 1885,
med. licentiat 1894 och med. doktor 1896,
sedan han 1895 utgifvit en afhandling Om
ryggmärgsförändringar vid perniciös anämi.
S. å. förordnades han till docent i praktisk
medicin i Lund, utnämndes 1902 till professor
i detta ämne i Uppsala och kallades 1910 till
samma professur i Lund. Han blef 1911 led. af
Vet. akad. och af Fysiogr. sällsk. i Lund.
P. har utöfvat en omfattande vetenskaplig
verksamhet, särskildt inom neurologiens område,
där han utgifvit flera afhandlingar om
ledningsbanorna i ryggmärgen (i "Hygiea" 1901;
"Skandinavisches archiv fur physiologie", 1902;
"Uppsala läkareförenings förhandlingar", 1910),
om Akromegali och syringo-myeli (Virchows
archiv 1907), om multipla allmänna
neurom (i "Nord. medic. arkiv"
1897), m. m. Äfven inom andra delar af
invärtes medicin har P. offentliggjort ett
flertal arbeten. Vidare böra nämnas hans
fysiologiska undersökningar Vber den lichtsinn
(i "Skandinavisches archiv fur physiologie"
1893) och Ueber die beziehungen der
adaptation und der abhängigkeit der relativen
unterschiedsempfindlichkeit von der absoluten
intensität (ibid., 1903). I striden mot
alkoholmissbruket har P. deltagit genom bl. a. en
skrift om Alkoholen och nervsystemet (1905).
4. Bror August P., de föregåendes broder, jurist,
politiker, f. 26 aug. 1870 i Halmstads socken,
blef efter universitetsstudier i Lund och
tjänstgöring under hofrätten öfver Skåne och
Blekinge 1903 assessor och 1909 hofrättsråd
i denna hofrätt. 1907 invaldes han (för
Kristianstad) i riksdagens Andra kammare, där han
att börja med gick som vilde, men snart anslöt
sig till liberala samlingspartiet. Han gjorde sig
snart bemärkt som debattör, var 1909 led. af och
1910 ordf. i tillfälligt utskott samt 1911 suppl,
i lagutskottet. 1911 öfverflyttades han till
Första kammaren och inträdde 7 okt. s. å. som
konsultativt statsråd i Staaffs andra ministär,
med hvilken han afgick 17 febr. 1914. Han
återgick vid valen i apr. s. å. till led. af
Andra kammaren (för Kristianstads läns
sydöstra valkrets) och var vid den senare
riksdagen s. å. led. af särskilda utskottet för
försvarsfrågans behandling. Dessutom var han
1908-10 led. af reglementeringskommittén.
1 o. 4. C.G.Bj. 2. G–s. 3. R.T–dt.
Petri, Sankt. 1. Församling i Malmö stad. 15,603
inv. (1913). S:t P. bildar ett privilegieradt
pastorat i Lunds stift, Oxie kontrakt. -
2. F. d. församling i Ystad, sedan 1885 förenad
med S:t Marie till Ystads stadsförsamling.
Petri (näml. filius, lat., Petersson,
Persson). Se Laurentius Petri och Olaus Petri.
Petri cathedra. 1. (Festum Cathedræ Petri,
aposteln Petrus’ tronbestigningsfest)
1. Petrus cathedrätus ("Per i stolen"; den i
svenska almanackan förekommande förkortningen
"Petr. cath.’’ har gett upphof till allmogens
’ ’Peter katt"), en kyrkofest, som sedan
400-talet firades till minne af aposteln Petrus’
uppstigande på biskopsstolen, hvilken enligt
en gammal tradition var Antiokias biskopsstol,
som aposteln skulle ha innehaft, innan han
blef romersk biskop. Dock synes äfven tämligen
tidigt den senare värdigheten ha åsyftats vid
festens firande. Först på 700-talet började
två sådana fester att firas, i det att 22
febr. egnades minnet åt Petrus’ uppstigande på
Antiokias biskopsstol och 18 jan. minnet af hans
uppstigande på Roms biskopsstol, en skillnad,
som påfvarna Paul IV och Gregorius XIII genom
sina föreskrifter fastslogo. Dock betraktas af
folket 22 febr. som den egentliga festdagen. Jfr
H. Kellner, "Heortologie" (2:a uppl. 1906). -
Petrus och Paulus träffas ej af den af Pius
X 1911 genomförda nyordningen för de katolska
festdagarna.
2. (Ex cathedra Petri) Särskildt bekant term
från ofelbarhetsdogmen. Se Ex cathedra.
1. J. P. (Hj. H–t.)
Petrie [pi’tri], William Matthew Flinders,
engelsk egyptolog, f. 3 juni 1853 i Charlton
nära London, har, efter att först ha sysselsatt
sig med studiet af engelska fornlämningar, sedan
1880 eguat sig åt utgräfningar i Egypten och
Palestina, hvarunder han verkställt gräfningar i
pyramiderna vid Gise, de stora templen vid Tanis,
Memfis och Lakis; 1894 bildade han den engelska
forskningsanstalt i Egypten, som sedan 1905 i
sin utvidgade gestalt bär titeln "British school
of ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
