Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petersen, Jakob Julius - Petersen, Edvard Fredrik - Petersen, Sigvart - Petersen, Karl Nikolaj Henry - Petersen, Hans von - Petersen, Nielsine Karoline - Petersen, Karl Georg Johannes - Petersens, Karl Justus Fredrik af - Petersfisk (Petrusfisk). Se Sankte Pers fisk - Petersfloden, S:t. Se Minnesota river - Peters kloster, Sankt - Peterskosjön. Se Ostrovosjön - Peter Skulesson - Peterskyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
673
Petersen-Peterskyrkan
674
Koleraepidemierne, særlig i Dan-mark (1892), Den danske lægevidenskab 1700-
1750 (1893), Kopper og koppeindpodning
(1896), Bartholinerne og kredsen om dem
(1898) samt talrika artiklar i tidskrifter
och internationella sammelarbeten. Hans son
är H. Y. Munch - Petersen (se d. o.).
E. Ebg.
Petersen, Edvard Frederik, dansk målare,
f. 1841 i Köpenhamn, d. 1911, studerade vid
konstakademien och för Kyhn, vistades ofta och
länge utomlands, var framstående som raderare
och målade landskap och genremotiv: Afton,
Holländsk kanal m. fl. i Konstmuseet, Italienska
trätter-skor hindrade af en flock svin,
Folklif i Dyrehaven (Frederiksborgs galleri),
Gammelstrand, Fæl-leden, Utvandrare vid hamnen
och Hemkomst, (båda i Aarhus museum). P. blef
medlem af akademien 1892 och fick professorstitel
1894. P. var äfven skulptör och utförde 1894
den ganska omildt bedömda Storkfontänen på
Amagertorv. G-g N.
Petersen, S i g v a r t, norsk hippolog,
f. 11 aug. 1845 i Kristiania, jur. kandidat
1871, sedan 1897 byråchef i Kyrko- och
undervisningsdepartementet, har i hög grad
främjat hästafvelns utveckling i Norge såväl
genom en stor mängd bidrag till fack- och
dagspressen i in- och utlandet som i egenskap
af en bland stiftarna af och verkställande
direktör för Norsk travselskab 1875-78 och
1886-1907, sekreterare i Norsk traverklub
1879-86 och styrelseled, i Norsk förening til
hesteavlens fremme sedan 1908. Han har uppsatt
och i 22 år utgett "Norsk traverkalender",
sedan 1890 supplerad med "Norsk traverstambog",
hvarjämte han 1881-88 var hufvudredaktör
af "Norsk idrætsblad". P:s hufvudverk
är den i norsk hippologi grundläggande
Stambog for heste af gudbrandsdalsk
race, I : hingste, födt 1846-92 (1902).
K. V. II.
Petersen, Karl Nikolaj Henry, dansk arkeolog,
f. 20 mars 1849 i Köpenhamn, d. 21 sept. 1896
i Hornbæk, filos. doktor 1876, anställdes
1879 vid Museet for nordiske oldsager, vardt
1885 inspektör för minnesmärkens bevarande
och 1892 direktör för Nationalmuseets nyare
afdelningar. Efter att i sin ungdom (1873-85)
ha deltagit i arkeologiska undersökningar rundt
ikring i landet ledde han sedermera omfattande
utgräfningar af borg- och kyrkoruiner. Utom en
mängd mindre afhandlingar (Helleristninger i
Danmark, 1875, Et dansk flag fra unionstiden,
1882 m. fl.) utgaf han Nordboernes gudsdyrkelse
og gudetro (1876), Danske gejstlige sigiller
fra middelalderen (1886), Vognfundene i De jb j
er g præstegaardsmose (1888) och Danske adelige
sigiller fra 13. og la. aarh. (1892-97, afslutad
af A. Thiset) samt medverkade i Fr. Sehesteds
"Fortidsminder og oldsager fra egnen om Broholm"
(1878) och "Arkæo-logiske undersögelser" (1884).
E. Ebg.
Pe’tersen, Hans von, tysk målare, f. 1850 i
Husum, d. 1914, studerade i Düsseldorf, London
och Paris, gjorde vidsträckta resor (Indien,
Afrika, Amerika) och var bosatt i München. P. var
hufvudsakligen marinmålare (Hafvet, i Nya
pinakoteket), utförde äfven stora rundmålningar
och utgaf Deutschlands ruhmestage zur see (20
koppartryck, 1898). P. var efter Lenbachs död
president för Münchener künstlergenossenschaft.
G-g N.
Pe’tersen, Nielsine Karolin e, dansk skulp-
Tryckt den 7/io 14
tris, f. 1851 vid Nyrop (Odsherred), studerade
för Saabye och Stein i Köpenhamn samt för Chapu
i Paris från 1889. Bland hennes arbeten märkas
Gosse, som fiskar krabbor (1884, Konstmuseet),
Ismael (1893), Hamlet (staty i Marienlyst)
samt monument i Fredensborgs park öfver
Alexander III och Kristian IX med gemål.
G-g N.
Pe’tersen, Karl Georg Johannes, dansk zoolog,
f. 1860, filos. doktor 1888, började redan
1883 en planmässig undersökning af djurlifvet i
Kattegatt och samlade frukterna af sitt arbete
i "Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden
Hauchs togter i de danske have 1883-86"
(1889-93). 1889 vardt P. föreståndare för
den biologiska stationen och har som sådan
fortsatt sina arbeten till stort gagn för de
danska fiskerierna. P. utger årsredogörelsen
för stationens verksamhet. E. Ebg.
Petersens, Karl Justus Fredrik af,
överbibliotekarie, f. 15 apr. 1851 i Lund,
där han 1869 vardt student och 1880 filos.
doktor samt 1879-96 docent i nordiska
språk. 1874 inträdde han som e. o. amanuens
vid Lunds universitetsbibliotek, där han 1900
utnämndes till öfver-bibliotekarie. P. har
utgifvit "Jõmsvikinga saga" (1879 och 1882),
i förening med A. Kock "östnordiska och
latinska medeltidsordspråk" (1889- 94) och,
tillsammans med S. Clason, "För 100 år sedan"
(1909), matriklar m. m.
Petersfisk (P e tr usf i s k). Se Sankte Pers
f’i s k.
Petersfloden, S:t. Se Minnesota river.
Peters kloster, Sankt, församling i Malmöhus
län, f. d. socken i Torna härad, 1 jan. 1914
inkorporerad i Lunds stad. 762 har, 889
inv. (1913), bildar med Norra Nöbbelöf ett
pastorat i Lunds stift, Torna kontrakt.
Peterskosjön. Se Ostrovosjön.
Peter Skulesson, norsk storman, oäkta son till
tronpretendenten hertig Skule, deltog i faderns
uppror mot Håkan Håkansson. Då Skule 1239 lät
hylla sig som konung på Öreting utanför Nidaros,
begick P. helgerånet att till tingsstället med
våld bortföra Olof den heliges skrin från dess
plats på högaltaret i helgonets domkyrka. Jämte
fadern blef han dräpt vid eröfringen af
Helgeseter kloster vid Nidaros 24 maj 1240.
K. V. H.
Peterskyrkan (San Pietro in Vaticano) i Rom,
kristenhetens största kyrkbyggnad och den
katolska världens hufvudkyrka, är belägen på
högra stranden af Tiber, på Mons Vaticanus
utanför området för det förkristna Rom. Utefter
och delvis på det område, som upptagits af en
cirkus, byggd af Caligula (oftast kallad Neros
cirkus), där enligt traditionen aposteln Petrus
lidit martyrdöden, byggdes på Konstantins tid den
äldre Peterskyrkan (fig. 1), hvars altare fick
sin plats öfver apostelns graf (se härom Schück,
"Ur en resandes anteckningar", II). Som kyrkans
invigningsdag nämnes 18 nov. 326 – uppbyggd
var den naturligtvis då ej ännu. Den var en
femskeppig basilika. Framför den mosaikprydda
fasaden bredde sig ett stort atrium, omgifvet
af kolonnader. Sedan 500-talets början fanns
på båda sidor om ingången till atrium utanför
detsamma ett litet palats, där påfvarna – ibland
också besökande kejsare – togo sina bostäder. I
kyrkan kröntes Karl den store m. fl. romerska
kejsare. Bland de hädangångne, som hvilade här,
voro vid medeltidens slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
