Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 607-608 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 4. Krigare från inka-tiden, målning på ett fornperuanskt lerkärl.

Fig. 5. Inkafolkets soltempel i Cuzco (rekonstruktion).

Fig. 6. Ruiner efter inkafursten Huiracochas tempel.

Fig. 7. Ruin af terrasstempel från inkatiden, vid Huánuco viejo.

sjundedel af den manliga befolkningen i hvarje by
nödgades utom tributen utgöra tvångsarbete i
grufvor, fabriker och på landtgårdar, men erhöll
därför betalning och kunde icke föras utöfver
ett bestämdt
afstånd från sina hem. Detta system fortfor att
vara gällande i två hundra år, ehuru folket led
af tjänstemännens rofgirighet och laglöshet samt
decimerades genom tvångsarbetet. Vicekonungen
var den förnämste ämbetsmannen, men icke
allena styrande, ty vid hans sida stodo
en öfverdomstol, ett finansiellt och två
administrativa ämbetsverk. Inkvisitionen
infördes i P. redan under vicekonungen Toledo:
den första autodafén i Lima försiggick 1573,
och kätteriförföljelsen tog tidtals ansenliga
dimensioner, men de infödde fritogos som
katekumener från de andliga domstolarnas
straffdomar. – På det hela taget härskade nu
i P. lugn och fred, till dess en inkaättling,
Tupak Amaru, 1780–83 gjorde uppror. Dettas
grymma undertryckande afskräckte emellertid
icke folket att än ytterligare flera gånger
resa sig. Sedan Chile och Buenos Aires af
kastat Spaniens ok, landade 1820 på en af
lord Cochrane (se d. o. 3) anförd flotta en
argentinsk armé, förstärkt af några chilener,
under befäl af den argentinske generalen San
Martin på kusten af P. Mottagen med hänförelse,
intågade San Martin i Lima och proklamerade 28
juli 1821 där P:s oberoende. Landets styrelse
öfvertogs af en kongress, som 26 febr. 1823
till P:s förste president utsåg don José de la
Riva Aguero. S. å. kallades Colombias president
Simon Bolivar till hjälp. Han efterträdde Aguero
såsom republikens högste ämbetsman och slog
spanjorerna vid Junin (5 aug. 1824). Sedan
de 9 dec. s. å. besegrats af general Sucre
vid Ayacucho, var det slut med deras makt i
P. Bolivar sökte nu ge P. en konstitution och
själf bli dess president för lifstid, men han
misslyckades och lämnade P. (sept. 1826). Sedan
äfven alla trupper från Colombia i mars 1827
lämnat landet, följde inbördes oroligheter, till
dess presidenten general Ramon Castilla
(1845–51) återställde ordningen. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>