Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 537-538 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fotknölarna. Vid pannan börjar den hvita slöjan,
som räcker till knäna. Framför ögonen är
den försedd

Fig. 3. Persiska mollaer (de med turban) och bönder.

med ett galler af genomskinligt tyg (se
fig. 4). Många kvinnor ersätta numera den hvita
slöjan med ett styft, svart, genomskinligt
tygstycke, som sättes

Fig. 4. Persiska i promenaddräkt.

snedt under den del af manteln, som ligger
öfver hufvudet, så att det blir möjligt att se
tvärsigenom tyglappen eller, om hufvudet lutas
något bakåt, under den. Inomhus äro kvinnorna
klädda i mycket lätta dräkter: en kjortel,
som räcker blott till knäna och lämnar benen
alldeles nakna. Till religionen äro perserna
muhammedaner, ifriga schiiter (8,5 mill., blott
850,000 sunniter), hvarför de ock äro afsvurna
fiender till alla sina grannar, turkar, araber,
afganer etc., hvilka äro sunniter.
Till det yttre äro de strängt troende, men
många afvika i tysthet från den rätta tron. De
prästerlige ämbetsmännen äro imam-i-djumah,
scheich-ul-islam, mudschtehider och mollaer. Af
dessa är imam-i-djumah, eller öfversteprästen i
Ispahan, den förnämste. Mudschtehiderna äro lärda
teologer, som på grund af sin bildning åtnjuta
stort anseende. Den oräkneliga massan af mollaer
(se fig. 3) är däremot för det mesta hycklare
och bedragare, hvilka begagna den prästerliga
dräkten som ett medel att narra åt sig de
vidskepliges egodelar. Sejider (afkomlingar
af profeten) finnas i alla delar af landet. De
igenkännas på den gröna eller blå turbanen;
många äro bedragare. Flera sekter finnas. De
viktigaste äro följande. Ali Allahi (d. ä. Ali
den gudomlige) är en sekt, som förfäktar Alis
inkarnation af Gud. De tro ej på koran, förrätta
ej bön, fasta ej i månaden ramadan och förtära
fläsk. Deras stamtillhåll är Kirmanschahan. En
annan sekt är babi (se d. o.). Schejchi är en
sekt, som sysselsätter sig med att undersöka
Imam mahdis tillvaro och karaktär. Dessutom
finnas inemot 10,000 gebrer l. parser (se
d. o.) i Jesd och Kirman och ett fåtal i några
andra städer. Af kristna (utom nestorianerna)
finnas romerska katoliker (5,000), mest bland
armenierna i Aserbeidjan, grekiska katoliker
i de trakter, som gränsa till det ryska riket,
hvarjämte protestantiska missionärer sedan länge
arbetat i P., dock med ringa framgång.

Undervisningsväsen. Den allmänna bildningen
står i P. på en låg ståndpunkt; dock ha under
senare år många skolor af olika slag, helt och
hållet efter europeiska mönster, inrättats
och ett särskildt undervisningsråd skapats,
hvars verksamhet varit mycket gagnelig. Äfven
undervisningen för kvinnor har gjort stora
framsteg. Det uppges, att f. n. omkr. 180 sådana
skolor finnas i landet med omkr. 10,000 elever
af båda könen. Dessutom finnas i städer och
byar skolor af äldre slag, men den kunskap,
som där bibringas ungdomen, är ytlig och består
nästan uteslutande i koranläsning, inlärandet
af arabiska språket, skrifning och läsning af
skalderna. Högre läroanstalt är en polyteknisk
skola i Teheran (öppnad 1849), där europeiska och
i Europa utbildade persiska lärare undervisa,
hvarjämte en tysk skola, med anslag både af
persiska och tyska regeringarna, öppnades 1907
(omkr. 200 elever). En fransk skola underhålles
af Alliance française. Slutligen finnes ett
politiskt kollegium (medrese-i-Siasi),
som utbildar personer för inträde i
diplomattjänst. För öfrigt utsändas utvalda
unga män på statens bekostnad att studera vid
europeiska högskolor. – De rent nationella
högre bildningsanstalterna äro ett slags
seminarier (medrese, plur. medresat), där
mollaer och vetenskapsmän enligt österländsk
mening utbilda sig. Där studerar man persiska,
arabiska och turkiska språken, vältalighet
och poesi, korantolkning, teologi, aritmetik,
astrologi, alkemi, medicin, farmakologi,
lagkunskap, historia och geografi. Astrologien
spelar en viktig roll i perserns lif. I alkemi
och medicin excellera många dervischer. Den
historiska kunskapen är klen. Om historiska
fakta från den islamitiska tiden veta perserna
föga, men på Firdausis gamla konungasagor tro de
blindt. Tidningarna äro ej många; "Impartial"
i Teheran, med fransk och persisk text, är
för européerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>