Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 523-524 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perseider, astron. - Perseoideæ, bot. Se Lauraceæ - Persephone, astron. - Persepolis - Perser. Se Persien - Perserkrigen. Se Grekland, sp. 239 ff. - Perseus, astron. - Perseus, grek. myt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

523

Perseoideæ-Perséus

524

fande stjärnfallsregn. De kallas
därför äfven för augustistjärnfallen
1. augustimeteorerna. Benämningen perseider
härleder sig från det förhållandet,
att dessa stjärnfalls radiationspunkt är
belägen i stjärnbilden Perséus. Se St j ärnf
all. E.J. (B-d.)

Perseoideæ, bot. Se Lauraceæ.

Persephöne, astron., en af småplaneterna.

Persepolis, den grekiska benämningen på
hufvudstaden i det gamla persiska riket och
konungarnas nekropol. Det låg i det egentliga
Persis (nuv. persiska prov. Farsistan), några
och 60 km. n. ö. om det nuv. Schiras, ej långt
från floden Polwars (Medos) förening med Kur
(Araxes). Sannolikt grundlades staden af Dareios
I (6:e årh. f. Kr.) och betraktades som rikets
hufvudstad, ehuru Susa, Babylon och Ekbatana
voro de vanliga residensstäderna. Dareios och
de följande

Fig. 1. Ruiner af hufvudporten till Xerxes’ konungapalats i Persepolis.

Fig. 2. Relief från Dareios’ hundrakolonnhall i Persepolis: konungen dödar Ahrimans (det ondas) odjur.

akemeniderna anlade flera präktiga palats (se
vidstående fig. 1 o. 2 samt Byggnadskonsten,
sp. 710 o. pl. I), som på Alexander den stores
befallning uppbrändes (330). De storartade
ruinerna, för hvilka benämningen Tschihil mináre
(de 40 minareterna) kan följas tillbaka ända
till 1200-talet, äro nu kända under namnet
Takht-i-Djemschid (Djemschids tron). Nara
dem ligga tre i klippan uthuggna grafvar,
hvilkas fasader äro rikt prydda med reliefer,
och omkr. 13 km. n. n. ö. därom, på andra sidan
Polwar, reser sig en lodrät klippvägg, där fyra
liknande grafvar äro uthuggna på betydlig höjd
öfver dalbottnen. De nuv. perserna kalla detta
ställe Naksh-i-Rustam. En af dessa grafvar
förklaras uttryckligen i sin inskription
vara Dareios I:s (se afbildning däraf i bd
V, sp. 1395), och de andra anses tillhöra
Xerxes I, Artaxerxes I och Dareios II. De vid
Takht-i-Djemschid skulle då tillhöra Artaxerxes
II och III samt Arses (eller Dareios III). En
annan liten grupp af ruiner ligger vid byn
Hadjiábád, vid Polwar, en timmes väg ofvanför
Takht-i-Djemschid. Dessa ruiner voro för 900 år
sedan en moské i staden Istakhr (Istakar eller
eg. Stakhr), hvilken efterträdde det gamla
P. och på sin mest blomstrande tid under de
sasanidiske härskarna torde ha varit lika
stor som P., hvars ruiner utan tvifvel lämnade
materialet till dess hus. Ännu under islams
första århundraden var Istakhr en betydande stad,
men dess glans fördunklades snart af den nya
hufvudstaden Schiras. På 900-talet var det en
mycket obetydlig ort och öfvergafs småningom
alldeles. – I kilskriftens tolkningshistoria ha
P:s ruiner haft stor betydelse (se Kilskrift,
sp. 13–14).
(J. F. N.)

Perser. Se Persien.

Perserkrigen. Se Grekland, sp. 239 ff.

Perséus, astron., stjärnbild på norra himmelen,
in. och s. stötande intill Kassiopeia och Oxen,
i ö. och v. intill Kusken och Andromeda, belägen
mellan l och 5 timmars rektascension och mellan
30° och 60° nordlig deklination. P. innehåller
enl. Heis 136 för blotta ögat synliga stjärnor,
däribland två af 2:a storleken. Den ena af dessa
(p) är den märkvärdiga föränderliga stjärnan
A 1-gol (se d. o. och Variabla stjärnor). P.,
som genomskäres af Vintergatan, innehåller
flera stora stjärnhopar, af hvilka de två,
som äro betecknade med bokstäfverna / och h,
ligga tätt intill hvarandra och tillsammans
bilda en för blotta ögat synlig svagt
skimrande ljusfläck. Teleskopiskt erbjuda de^
en synnerligen praktfull anblick. B-d. Pe’rséus
(grek. UsQOsvg), grek. myt., var son till Zeus
och Danae (se d. o.). Då han med sin moder
kommit till ön Serifos och där uppvuxit till en
kraftfull hjälteyngling, fick han af öns härskare
Polydektes, som ville bereda hans fördärf, i
uppdrag att hämta gorgonen Medusas (se Gorgoner)
allt förstenande hufvud. Med gudarnas bistånd
samt utrustad med vingade sandaler och Hades’
osynliggörande hjälm, afhögg han, bortvänd,
gorgonens hufvud, medan han skådade hennes bild
blott i en af Athena förärad spegel eller i sin
blanka sköld. Han stoppade därefter i en säck
det af huggna hufvudet och undflydde skyndsamt
de båda andra gorgonernas förföljelse. På
hemvägen besökte han Etiopien, där han från ett
hafsvidunder räddade och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>