Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Period - Perioden - Periodhygge. Se Hygge - Periodicitet - Periodik - Periodisk - Periodiska systemet - Periodisk blomma - Periodisk skrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Perioden-Periodisk skrift
494
en annan med ett års period. Skottåren äro
i den gregorianska kalendern regelbundet
fästa vid dels en 4-års-period, dels
en 400-års-period. Förutbestämningen af
åtskilliga naturföreteelser underlättas ofta
genom räkning efter perioder. - 3. Elektrot. Se
Elektrisk ström. - 4. Kronol.., en tidrymd,
efter hvars förlopp vissa kronologiska
förhållanden återkomma. Begreppen period och
cykel sammanfalla i sak, så att icke någon
skillnad i deras definition kan uppställas. Dock
kallas vanligen de längre tidrymderna perioder,
de kortare cykler, så att en period består
af flera cykler. Som exempel på en period
kan nämnas julianska perioden (se Cykel och
Kronologi). En period består i allmänhet af ett
helt antal år. - 5. Geol., större tidsafdelning
inom jordklotets utvecklingshistoria, hvarunder,
till skillnad från föregående och efterföljande
perioder, olika förhållanden voro rådande
såväl hvad fördelningen mellan land och haf
som hvad klimat och de uppträdande djur- och
växtformerna beträffar. De aflag-ringar, som
bildats under en sådan period, sammanfattas
under benämningen system (se d. o. och era,
som betecknar ett ändå större tidsafsnitt än
period). - 6. Mat. Period för en viss funktion
kallas en konstant, som kan läggas till eller
dragas från den oberoende variabeln, utan att
funktionen därigenom ändrar sitt värde, och h
varur alla andra konstanter med samma egenskap
kunna erhållas genom successiv addition eller
subtraktion af en period. Så är t. ex. n perioden
för funktionen tg.r, emedan tg# = tgGr+ TT). De
flesta funktioner ha ingen period. De, som ha
en sådan, kallas periodiska funktioner och äro
’antingen enkelperiodiska, d. v. s. med en enda
period, t. ex. de trigonometriska funktionerna,
eller dubbelperiodiska, d. v. s. med två
perioder, som de elliptiska funktionerna. Vid de
senare funktionerna är den ena perioden reell
och den andra imaginär. Entydiga funktioner
med mer än två perioder finnas icke. De
periodiska funktionerna spela inom den högre
analysen en synnerligen viktig roll på grund
af sina många anmärkningsvärda egenskaper och
sin användning inom olika delar af den rena
och tillämpade matematiken. - Med periodiskt
decimalbråk förstås ett oändligt decimalbråk,
där (möjligen med undantag för ett visst antal
af de första decimalerna) samma grupp siffror
oupphörligt återkommer i samma ordning. Denna
siffergrupp kallas bråkets period. Så äro
t. ex. 0,12121212.... och 7,187543543 .... två
periodiska decimalbråk, där perioderna äro 12
och 543. Ett periodiskt decimalbråk kan sättas
under formen af en oändlig, aftagande geometrisk
serie och sålunda summeras. Så är t. ex. det
första af de nyss an-
0,i-2 4
gifna bråken lika med ^-~-> eller 7777, och
l-U,01 oo
kan
erhållas genom förvandling af detta bråk till
decimalbråk. - 7. Gramm., en stilistisk benämning
på ett visst antal satser, som höra närmare
tillsammans och äro på ett visst harmoniskt
och afrun-dadt sätt ordnade i förhållande till
hvarandra samt bilda hvad vi i dagligt tal
kalla (sats-)mening eller sammansatt sats. I
den tryckta framställningen åtskiljas perioder
således i allmänhet genom punkt. En periodisk
satsbildning är så ordnad, att
de underordnade satserna omslutas och
sammanfattas af hufvudsatsens delar:
hufvudsatsens subjekt, bisats(er) af
första ordningen (hvartill kunna sluta sig
flera bisatser såväl af första som af andra
o. s. v. ordningen), hufvudsatsens bidelar och
predikat. Denna sats- och ordställning är i
synnerhet vanlig i latinet (se T. Zielinski,
"Die antike und wir", 1905, s. 41 ff.). I
svenskan säga vi t. ex. När Themistokles
kommit till Lacedemonien, ville han icke
söka öfverhetspersonerna; i latinet ordnas
likbrLydande sats periodiskt oftast sålunda:
The-mistocles, ut Lacedæmonem venit, adire
ad magi-stratus noluit. - I populär bemärkelse
användes namnet period äfven för en i stilistiskt
hänseende harmoniskt afrundad och ordnad
sammanställning af satsen i allmänhet. -
8. Mus., en inom sig relativt afslutad
musikalisk tanke ur ett större musikaliskt helt,
traditionellt bestämd till 8 takter, men dock
stundom öfverskridande, stundom understigande
detta antal. En period delas vanligen i
två "satser": försats och eftersats. Flera
perioder kunna ordna sig till ett större helt,
som kallas periodgrupp 1. sammansatt period. 2
o. 4. E. J. (B-d.) 5. E. E. 6. d-F.) 7. K. F. J.*
8. A. L.*
Perioden, förr pappersbruk, nu bomullsspinneri
i Nyköping, vid ett fall, som Nyköpingsån
bildar ofvanför staden, tillhör Aktiebolaget
P. i Norrköping, bildadt 1873 (aktiekapitalet
423,000 kr.), har 10,148 spinn och 4,762 tvinn,
150 arbetare och ett tillverkningsvärde af
omkr. 800,000 kr.
Periodhygge. Se Hy g ge.
Periodicitët (se Period 1), periodisk
växling; regelbundet omlopp, återkomst
på bestämda tider; filos., egenskapen
att med vissa bestämda mellantider gång
på gång försättas i liknande tillstånd^
S-e.
Periodik, mus., periodbyggnad, periodbehandling
(se Period 8).
Periodisk (sb Period 1), som återkommer
regelbundet på bestämda tider. - Om periodiska
decimalbråk se Period 6. - Periodisk funktion
se Period 6. - Periodiska kometer. Se Kometer,
sp. 623. - Periodiska störningar. Se Huy-gens’
princip. - Periodiska systemet. Se d. o. -
Periodisk variation, meteor. Se Deklination 3
och O p e r i o-disk variation.
Periodiska systemet, kem., kallas Mendelejevs
uppställning af grundämnena efter atomvikternas
storlek. Se Grundämnen, sp. 437 ff.
Periodisk blomma, bot., en blomma, som
öppnar sig och sluter sig en gång om dagen
under flera dagar. En blomma, som öppnar
sig endast en gång, kallas _e f e m ä r.
G. L-m.
Periodisk skrift, skrift, hvaraf särskilda
häften eller blad utges i viss nummerföljd
efter kortare mellantider (i utländska lagar
är stundom be-stämdt, att skrift för att anses
såsom periodisk skall utkomma åtminstone en
gång i månaden) och som i en serie af uppsatser
afhandlar uppgifna slags frågor. I Sveriges
nu gällande Tryckfrihetsförordning § l anges i
mindre väl affattade ordalag som periodisk skrift
en sådan, som i nummerföljd eller på bestämda
tider utges. Denna del af pressen, i synnerhet
tidningar, har, så vidt den behandlar dagens
politiska, sociala och kyrkliga frågor, i flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
