Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peregrinos Proteus - Pere Hyacinthe. Se Loyson - Pereira, Jonathan - Pereira de Mello, Antonio de Fontes - Péreire, Jacques Émile och hans broder Isaac - Pereirin, bot. farm. Se Geissospermum - Perejaslavl - Perejaslavl l. Pereslavl - Père Joseph, Se Tremblay, F. L. du - Perekop - Perekopviken. Se Karkinitviken - Père-Lachaise - Perels. 1. Ferdninand P. - Perels. 2. Emil P. - Peremtorisk - Perenn, bot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
457
Pére Hyacinthe-Perenn
458
kianos har Wieland skildrat honom i sin
satiriska roman "Peregrinus Proteus".
R. Tdh.*
Pére Hyacinthe [pär iasä’t]. Se Loyson. Pereira
[paréYra], Jonathan, engelsk farma-kolog,
f. 1804, d. 1853, vardt 1832 professor i materia
medica vid Aldersgate school, anställdes 1841
som assistent physician vid London hospital
och vardt ord. physician därstädes 1851. Hans
förnämsta verk är Elements of materia medica
and therapeutics (2 bd, 1839-40; ny uppl. 1874).
Pere’ira de Mello, Antonio de F ön t es,
portugisisk statsman, f. 8 sept. 1819 i Lissabon,
d. 22 jan. 1887, var i yngre år militär, valdes
1848 till folkombud och började sin politiska
verksamhet med ett vältaligt uppträdande till
tryckfrihetens förmån. Han var sedermera
ledare af det s. k. regenerationspartiet
samt 6 gånger ministerpresident,
senast okt. 1883-febr. 1886. Under hans
ministärer bragtes till sHnd omfattande
järnvägsanläggningar, en genomgripande
reorganisation af armén samt reformer i
civil- och kriminallagstiftningen, hvaribland
dödsstraffets upphäfvande.
Isaac Péreire.
Péreire [perär],
Jacques Emil e (f. 1800, d. 1875) och hans broder
Isaac (f. 1806, d. 1880), franska bankirer,
grundläggarna af Société générale de crédit
mobilier i Paris (se Kreditanstalt), voro
ättlingar af en portugisisk judefamilj. Sin
uppkomst hade de som styresmän i de första
järnvägsföretagen i Frankrike. Under andra
kejsardömet inföll deras glansperiod, då
nyssnämnda ryktbara kreditinrättning genom sina
till en början väldiga resurser gaf upphof åt
en mängd stora företag: sammanslagningen af
dels gasbolagen, dels omnibusbo-lagen i Paris,
anläggningar af spanska och ryska järnvägar,
inköp af österrikiska och försträckningar åt
franska järnbanor m. m. Ännu på 1860-talet
hade Crédit mobilier sin stora del i staden
Paris’ ofantliga finansoperationer, men 1867
befanns företaget ej längre hållbart, hvarefter
bröderna föjsökte sig med att upprätta en
liknande verksamhet på spansk mark ("Crédit
espagnol"). Isaac P. uppträdde äfven med skrifter
på det finansiella området.
Pereirin, bot. farm. Se
Geissospermum.
Perejaslavl, stad i ryska
guv. Poltava, vid föreningen af Trubesj
och Alta, 8 km. ofvanför deras förening med
Dnjepr. Omkr. 18,000 inv. Handel med spannmål och
nötkreatur. Talgsjuderier, ljusfabriker. Staden
anlades 993. (J. F. N.)
Perejaslavl l. Pereslavl
(kalladt Zaljeskij, "på andra sidan
skogen", till skillnad från ofvan nämnda stad),
kretsstad i ryska guv. Vladimir, vid sjön
Plesjtjejevo och stora vägen mellan Moskva och
Jaroslav. Omkr. 12,500 inv. Staden var förr
anmärkningsvärd för mängden af kyrkobyggnader
(vid midten af 1700-talet hade den 37 kyrkor
och 11 kloster), men är nu känd öfver
hela Ryssland genom sina stora
bomullsmanufakturer. Fisket i sjön är mycket
gifvande. Staden grundlades 1152 af furst
Jurij Vladimirovitj Dolgorukij af Suzdal,
hade under 1200-talet egna furstar och
hörde därefter till furstendömet Moskva.
(J. F. N.)
Pére Joseph [pär jåsä’ff]. Se T r em bl a y,
F. L. du.
Perekop (ry., graf), kretsstad i ryska
guv. Taurien, på östra delen af det 7 km. breda
näs, som förenar halfön Krim med fastlandet och
skiljer Sivasj ("ruttna sjön") från Karkinitviken
l. Döda hafvet (ry. Mertvoje more). 5,279
inv. (1897). Det var fordom en viktig plats,
som dref en stor transitohandel med salt;
men efter järnvägens öppnande till Krim har
den nedgått betydligt. I forna tider var näset
något s. om den nuv. staden genomskuret af en
graf, hvilken gaf anledning till namnet Tafros
(graf) åt ett grekiskt nybygge därstädes. Då
denna försvarslinje förfallit, fullbordades
något nordligare en ny graf jämte vall på
1400-talet af tatarerna, och ett fäste, Kapu
l. Or-Kapi, anlades, som blef ursprunget till
staden P. 1738 sprängdes fästet af Lacy, och
en stor del af vallen förstördes, men fästet
återuppbyggdes, intogs ånyo af ryssarna 1771 och
blef med det öfriga Krim rysk besittning 1783.
(J. F. N.)
Perekopviken. Se Karkinitviken.
Pére-Lachaise [pär la j ås], ryktbar kyrkogård
i Paris (se d. o., sp. 86, och Lachaise).
Perels. 1. Ferdinand P., tysk rättslärd, f 1836
i Berlin, d. där 1903, var i olika befattningar
anställd i amiralitetet, gjorde sig känd som en
af de förnämsta auktoriteterna på sjörättens
område genom Das internationale öffentliche
seerecht der gegenwart (1882; 2:a uppl. 1903),
Handbuch des allgemeinen öffentlichen seerechts
im Deutschen reiche (1884) m. fl. arbeten. -
2. Emil P., den föregåendes broder, tysk
ingenjör, f. 1837 i Berlin, d. 1893 som professor
vid landtbrukshögskolan i Wien, författade
bl. a. Handbuch des landwirt-schaftlichen
maschinenwesens (1862-66; 2:a uppl. 1880),
Handbuch des landwirtschaftlichen wasser-baues
(1877; 2:a uppl. 1884) och Abhandlungen über
Tfulturtechnik (1889).
Peremtorisk (lat. peremtorius,
eg. tillintetgörande), slutlig och bestämd, en
gång för alla afgörande, orygglig, slutgiltig.
Perenn (lat. perennis, eg. som varar hela
året igenom, beständig), bot., mångårig,
flerårig. Perenna växter fortlefva under flera
vegetationsperioder och dö icke bort till följd
af fruktsättningen samt ha sålunda en icke
bestämdt begränsad tillvaro, t. ex. buskar
och träd i allmänhet. Men äfven örter,
hvilkas ofvanjordiska delar dö bort efter en
vegetationsperiod (vid höstens eller vinterns
inträde), kallas perenna, när deras underjordiska
delar (rotstockar, stjälkknölar, lökar, rötter
o. s. v.) fortlefva under vintern och följande
vår skjuta upp ett nytt örtstånd, som blommar och
sätter frukt. Sådana växter bruka äfven kallas
"perennerande", enär de ha en radix perennans,
d. v. s. "öfvervintrande rot". Jfr Lifslängd,
sp 456. – 2. Trädg. Med "perenna" växter afses i
trädgårdslitteraturen hufvudsakligen örtartade,
fleråriga blomsterväxter. Beteckningen användes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
