- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
413-414

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pensacola - Pensé, bot. Se Viola - Penséer - Pensel, bot. - Pensel - Penseletsning. Se Etsning, sp. 1008 - Penselmögel, bot. Se Penicillium - Penselpärlhönan - Penselsvinet, zool. Se Knölsvinsläktet - Penseroso - Penshinaviken. Se Kamtjatka, sp. 743 - Pension

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

413

Pensé-Pension

414

unionen en flottstation med varf, dockor,
verkstäder, baracker, sjukhus och magasin. P. har
dock största betydelsen som sjöfarts- och
handelsstad. 1912 inklarerades fartyg från
utlandet om 430,262 ton och utgingo sådana om
514,791 ton. De viktigaste exportvarorna äro
bomull och bomullsfrö, trävaror, tjära och
terpentin, tobak, fosfat, spannmål samt fisk
(det är den viktigaste sötvattenfiskmarknaden
vid Mexikanska viken). Hela exporten hade 1912
ett värde af 23,9 mill. doll., importen l,5
mill. doll. P. anlades 1696 af spanjorerna. (J-
F. N.)

Pensé [pansë], bot. Se Yiola.

Penséer [påg,-], fr. pensées, tankar,
betraktelser.

Pensel, bot., hårsamling i spetsen af en frukt (f
r u k t f j u n), t. ex. hos många kompositer,
eller ett frö (f r of jun), t. ex. hos
Strophanthus och andra apocynacéer. En
fjäderpensel består af förgrenade hår
(t. ex. Tragopogon), en hårpensel af ogrenade
hår (t. ex. Taraxacum). Jfr Spridningsanordning.
G. L-m.

Pensel, verktyg för påstrykning af färg,
lim o. d. De minsta och finaste penslarna
användas för konstmålning och förfärdigas af hår
(människo-, kamel-, ekorrhår o. d.). Styfvare
penslar förfärdigas af gräflingshår. Grofva
penslar tillverkas af svinborst m. fl. material
enligt samma teknik, som användes inom
borstbinderierna. Jfr Borst-b i n d e r i.
G. H-r.

Penseletsning. Se Etsning, sp. 1008.

Penselmögel, bot. Se P e n i c i 11 i u m.

Penselpärlhönan, husdjurssk., tillhör
lyxhönsen och har sitt ursprungliga hem
i norra Öst-Afrika. Karakteristiska äro
hennes styfva borst vid näsöppningarna.
H. F.

Penselsvinet, zool. Se Knölsvinsläktet.

PenseroSO [-åså; af it. pensieroso’],
eftertänksam, fördjupad i tankar; bekymrad.

Penshinaviken. Se K a m t j a t k a, sp. 743.

Pension [panjcõn, af fr. pension, utt. päsiå’,
af lat. pe’nsio, afvägning; afgift). 1. Årligt
underhåll, som staten, arbetsgifvare eller
husbönder ge sina tjänare, då de till följd af
ålderdom eller sjukdom bli oförmögna att sköta
sin tjänst eller förrätta sitt arbete; det årliga
understöd, som tilldelas delegare eller deras
änkor och barn från för ändamålet inrättade
kassor eller föreningar (p e n-sionskassor,
pensionsföreningar).

För den civile innehafvaren af statstjänst
fanns i äldre tider ingen rätt till pension,
men han var då ej heller, vid af ålder eller
sjukdom uppkommen oförmåga att sköta tjänsten,
på grund af något allmänt stadgande pliktig att
af gå därifrån, utan kunde vanligen intill sin
död behålla den jämte därmed förenad aflöning,
äfven om tjänsten måste skötas af en annan. Detta
blef uttryckligen bestämdt genom k. resol. 23
sept. 1688, enligt hvilken det icke vore K. M:ts
mening "att låta taga tjänsten från en trogen och
redlig tjänare därför, att Gud hafver lagt honom
sjukdom uppå samt fördenskull de, som troligen
tjänt hade, skulle lefva i säkerhet och vara
förvissade, att de icke skulle för sjukdoms och
ålderdoms skull blifva förskjutne utan hafva sin
lön och annan rättighet oafkortad att åtnjuta sig
och de sina till hjälp och understöd". Sedermera
stadgades genom k. förordn. 24 jan. 1778, att
en äm-

betsman vid civilstaten, som uppnått 70 års ålder
samt länge och väl tjänat, kunde få afsked,
om han det åstundade, med hela lönen. Genom
denna förordning af hjälptes dock icke det gamla
missförhållandet att, under det en afskedstagande
tjänsteman fick behålla hela lönen, medel
saknades till efterträdarens aflöning. Till
undanröjande af detta missförhållande blefvo
pensionsbeloppen för de civile ämbets- och
tjänstemän, som erhållit afsked med hela lönen
i pension, vid 1809-10 års riksdag uppförda på
en särskild afdelning af riksstaten, benämnd
allmänna indragningsstaten (se d. o.). På
därom af Rikets ständer vid 1812 års riksdag
gjord framställning förordnades genom k. br. 3
dec. s. å. att, intill dess en pensionskassa
för civilstaten knmme till verkställighet,
icke allenast alla dåvarande civila ämbets-och
tjänstemän samt betjänte, hvilka som öfver 70
år gamla fått afsked med lönernas bibehållande,
utan ock de därefter afskedstagande skulle
flyttas på allmänna indragningsstaten till
åtnjutande af lika stor pension som de innehafda
lönerna, samt dessa däremot alltid bli kvar
vid verken till deras förmån, som bestrida
de afgångnes sysslor. Med anledning af Rikets
ständers skrifvelse 10 juni 1818 förordnades
genom k. br. 20 juni s. å., kun-gjordt genom
Kammarkollegii cirkulär 11 okt. 1819, att
tjänsteman, som vid af skedstagandet uppnått
70 år och varit i 30 års oafbruten tjänst, var
berättigad till pension. Sedermera hemställde
Rikets ständer i skrifvelse 17 okt. 1823, att
terminen för civila ämbets- och tjänstemäns rätt
att taga afsked med sina löneförmåner oafkortade
måtte nedsättas från 70 till 65 år, då efter vid
pass 40 års tjänstgöring deras sjuklighet eller
försvagade hälsotillstånd styrktes genom laglig
läkarattest. K. M:t godkände hvad Rikets ständer
sålunda hemställt I anledning af inträffad
stegring i lefnadskostna-derna beslöts på
af K. M:t framställdt förslag ai 1856-58 års
riksdag en förhöjning i aflönings-förmånerna
för civila ämbets- och tjänstemän i allmänhet,
i sammanhang hvarmed tillika beslöts, att för
de ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte,
som fr. o. m. 1858 års början sökte och erhöllo
afsked, pensionerna skulle utgå sålunda, att de,
som i lön uppbure 3,000 kr. eller därunder,
unolfinge hela beloppet i årlig pension, de,
som hade öfver 3,000, men mindre än 3,750 kr.,
finge 3,000 kr., och de, som haae 3,750 kr. eller
däröfver, finge 80 proc. af lönen, dock så,
att den årliga pensionen ej i något fall finge
öfverstiga 8,000 kr. Detta beslut godkändes
af K. M:t jämlikt bref 16 mars 1858 att gälla
för den tid senast uppgjorda statsreglering
omfattade, och bestämdes genom k. br. 23
nov. 1860, grundadt på ständernas skrifvelse
23 okt. s. å., att de vid nästföregående
riksdag antagna bestämmelserna i afseende
på pensionsbeloppen fortfarande skulle tills
vidare förbli gällande. Vid de omregleringar
af civila ämbetsverk och stater, som togo sin
början 1876, blefvo aflö-ningsbeloppen fördelade
i lön och tjänstgöringspenningar. Den sålunda
vidtagna förändringen i afseende på aflöningen
påkallade äfven ändring i föreskrifterna rörande
pensionsrätten, och riksdagen medgaf enligt
skrifvelse 18 maj 1877 att, oberoende af hvad
gällande föreskrifter innehölle om rätt till
pension å allmänna indragningsstaten, ci-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free