Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Penæus - Penafiel - Penalism. Se Pennalism - Penalitet - Penang (Pinang) l. Pulo-Penang - Penang-bensoe, farm. Se Bensoe - Penarth - Penater - Pence, eng. Se Penny - Penchant - Penck, Albrecht - Penco, Rosina - Pencoydprocessen l. Talbotprocessen. Se Martinprocessen, sp. 1131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
385
Penafiel-Pencoydprocessen
386
klor; det långa pannutskottet fortsattes i
ryggkölen på cephalothorax; bakkroppen är
mycket lång, hoptryckt från sidorna. Af
de många hithörande arterna förekommer
en, P. caramote, som uppnår den för en
räka betydande längden af 25 cm., allmänt i
Medelhafvet. Den är en omtyckt föda och i saltadt
tillstånd en mycket spridd handelsartikel.
L-e.
Penafiel, stad i portugisiska
distriktet Porto (Minho). 5,085
inv. (1900). Bomullsindustri. P. var
förr biskopssäte.
J. F. N.
Penalism. Se Pennalism.
Penalitet (eng. penalty, straff), sportv.,
tilläggsvikt, som vid kapplöpningar bäres efter
vissa bestämmelser i programmet.
Penang (Pinang) l. Pulo-Penang
("betelnötsön"), officiellt Prince of Wales
island, brittisk ö, hörande till kolonien Straits
settlements, på västra sidan af halfön Malakka,
under 5° 24’ och 100° 21’ ö. lgd. Ön har en areal
af 277 kvkm. Administrativt hör den tillsammans
med fastlandsprovinserna Wellesley och Dindings
samt hade jämte dem 1911 en befolkning af 278,003
inv. Omkr. 2/5 af ön äro lågland; resten består
af berg, som mot n. nå en höjd af 890 m. i
en topp, som nu användes som sanatorium. En
betydlig del af ön är ännu ouppodlad. Jämte
kokos- och betelnötter äro sockerrör, kaffe
och peppar öns förnämsta produkter. I låglandet
växlar temperaturen mellan 27° och 32° C., vid
sanatoriet mellan 15° och 24° C. – Georgetown
(se d. o. 5) l. Penang, den enda staden på ön,
ligger på östra kusten och har en rymlig, djup
och för de största fartyg tillgänglig hamn,
bildad af sundet mellan ön och fastlandet. Ehuru
Singapore dragit till sig mycket af den handel,
som fordom fann väg till P., märkes dock under
de senare åren en betydlig stegring såväl uti
import som i export, nämligen från 14,5 mill. pd
1886 till 31,5 mill. pd 1912. Ön har elektrisk
spårväg. – Engelska Ostindiska kompaniet köpte
den då nästan obebodda ön 1785 af rajan af
Keda för en lifstidsränta af 10,000 doll. och
anlade det första nybygget 1786. 1798 förvärfvade
kompaniet äfven (för 2,000 doll.) det midtemot
ön belägna området på fastlandet, som nu utgör
prov. Wellesley. 1805–29 var ön ett presidentskap
med samma rang som Bombay och Madras, och sedan
Singapore och Malakka 1826 förenats därmed, var
det styrelsens säte till 1837. Jfr Straits
settlements.
(J. F. N.)
Penang-bensoe, farm. Se Bensoe.
Penarth [penā’th], stad i engelska
grefsk. Glamorgan (Wales), vid Taffs mynning,
snedt emot Cardiff. 15,488 inv. (1911). Stor
docka, 884 m. lång, med ett minimidjup af 8
m. Export af stenkol och järnmalm. P. besökes
om sommaren äfven som badort.
(J. F. N.)
Penater (lat. penates; ordet är besläktadt
med penu, förråd, då husets välstånd berodde
på penaterna; jfr Tomte) voro hos forntidens
romare skyddsgudar för hus och härd. Penaternas
dyrkan var på det närmaste förenad med Vesta
(gudinnan för härden), och invid denna stodo
också deras bilder. Elden på härden var helgad
åt dem. Vid måltiderna aflades spis för deras
räkning liksom för larerna (se d. o.), och
husfadern förrättade offer
till deras ära. Betraktadt som ett hushåll i
stort, hade jämväl det borgerliga samhället sin
härdgudinna och sina penater. Penaternas kult
ansågs på republikens tid ha kommit från Lavinium
och Alba longa, men den augustiska teologien lät
dessa ställen vara endast mellanstationer. Efter
Trojas fall skulle Æneas ha på sin flykt medtagit
stadens skyddsgudar, som sålunda öfverflyttades
till Lavinium och Alba longa samt slutligen till
Rom. Staden Roms skyddsgudar eller de romerske
penaterna hade sin plats i Vestas helgedom,
där den heliga elden brann och där det äfven
fanns ett förrådsrum för hvad till offren
behöfdes. – Då vid namnet penater fäste sig tanken
på hus och härd, öfvergick ordet helt naturligt
att beteckna huset själft, uppfattadt som "hem".
R. Tdh. (J. C.)
Pence [pe’ns], eng. Se Penny.
Penchant [pãʃã’], fr. (af pencher, luta, vara
böjd för), stark böjelse, lust, förkärlek.
Penck, Albrecht, tysk geograf, f. 1858 i
Leipzig, studerade där från 1875, företog
1878 en undersökning af diluvialbildningarna i
norra Tyskland och Skandinavien, begaf sig 1880
till München och undersökte gletscherspåren i
Tysklands alptrakter, hvilket ledde till det
stora arbetet Die vergletschung der deutschen
alpen (1882). 1883 vardt han docent i geografi
i München och bereste Pyrenéerna och Skottland,
hufvudsakligen studerande istidens spår. Följande
två år egnade han åt studiet af Tysklands
jordförhållanden som resultat af den geologiska
utvecklingen och offentliggjorde arbeten om
klimatets inflytande på jordytans gestaltning
och om istidens människor. 1885 vardt han
professor i fysisk geografi vid universitetet
i Wien, 1892 president i centralkommittén
för vetenskaplig geografi i Tyskland och
öfverflyt-tade 1906 till Berlin som professor i
geografi, direktör för Geografiska institutet
och museet för hafsforskning. P. har framlagt
planen till en enhetlig karta öfver hela jorden
i skalan 1:100,000 och tagit initiativet till
en enhetlig hydrografisk forskning i tyska
och österrikisk-ungerska insjöar. Af hans
arbeten märkas Schwankungen des mee-resspiegels
(1882), Die eiszeit in den Pyrenäen (1885),
Ziele der erdkunde in Österreich (1889), Die
Alpen in eiszeitalter (med Brückner, 1901-08),
Neue karten und reliefs der Alpen (1904),
Die be-obachtung als grundlage der geographie
(1906), Lage der deutschen gross-städte (1912)
och en mängd afhandlingar i de publikationer,
som ges ut af de institutioner han förestår,
"Zeitschrift fur gewässerkunde", "Zeitschrift
fur gletscherkunde", "Revue d’hydrographie",
m. fl. Han är vidare utgifvare af "Bibliothek
geographischer handbü-cher", "Bibliothek
länderkundlicher handbücher" och "Geographische
abhandlungen". 1909 vardt han led. af Göteborgs
vet.- och vitt.-samhälle.
Pe’nco [-kå], R o s i n a, italiensk
operasångerska, f. 1830 i Neapel, d. 1894 i
Bagni della Porretta i Apenninerna, uppträdde i
Stockholm med en italiensk operatrupp på Mindre
och Kungl, teatrarna 1848 och 1849, blef 1855
primadonna vid italienska operan i Paris och 1859
i London. Bland hennes roller må nämnas Lucia,
Lucrezia Borgia och Ro-sina i "Barberaren".
Pencoydprocessen [pe’nkåid-] l.
Talbotprocessen. Se Martinprocessen, sp. 1131.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
