Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 319-320 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peder Sunnanväder - Peder Swart. Se Peder Andersson Swart - Peder Särkilaks. Se Särkilax, Peder - Peder Särkilax, pseudonym. Se Qvanten, E. von - Pedersöre - Pedetes, zool. Se Pedetidæ - Pedetidæ - Pedeutik - Pedianus. Se Asconius - Pediatrik - Pedicellaria, bot. Se Capparidaceæ - Pedicularis - Pediculati

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1523) kallade honom till Västerås’
biskopsstol. Gustaf Vasa, som fruktade hans
tillgifvenhet för Sturarna, gaf först efter lång
tvekan sin sanktion och återlämnade icke Grönsö
slott, som han tagit ifrån biskopsstolens förre
innehafvare, Otto Svinhufvud. P. fann sig på sin
nya plats lida verklig brist, såsom han klagar i
bref till biskop Brask. Snart började hans bref
få ett betänkligare innehåll. Några - man vet
ej säkert hvad de innehöllo eller till hvem de
voro riktade - kommo för Gustafs ögon. Konungen
skyndade genast till Västerås, uppträdde 13
sept. 1523 med brefven i domkapitlet och tvingade
kapitlet att upphäfva P :s val till biskop. I
slutet af 1524 begaf P. sig upp till Dalarna, där
han, jämte den afsatte Västeråsdomprosten Mäster
Knut, stämplade uppror emot konungen. Därifrån
måste han (troligen i juni 1525) fly till
Norge. I sept. 1526 utlämnades han och blef 18
febr. 1527 afrättad i Uppsala (jfr Daluppror,
sp. 1196-97). K. G. Hellqvist har ur P :s
lif hämtat ämne för två taflor: "Gustaf Vasa
anklagar Peder Sunnanväder inför domkapitlet
i Västerås" och "Peder Sunnanväders och Mäster
Knuts skymfliga intåg i Stockholm". K j.*

Peder Swart. Se Peder Andersson Swart.

Peder Särkilaks. Se Särkilax, Peder.

Peder Särkilax, pseudonym. Se Qvanten, E. von.

Pedersöre (fi. Pietarsaari). 1. Härad i Vasa
län, Finland, omfattar Pedersöre, Purmo, Larsmo,
Esse, Kronoby, Terijärvi, Vetil, Perho, Kaustby,
Gamlakarleby, Nedervetil, Kelviå, Lochteå,
Hi-mango, Kannus, Tokolampi socknar samt Halso,
Ullava och Lestijärvi kapellförsamlingar. Areal
6,938 kvkm. Folkmängd 64,678 pers. (1910). -
2. Socken i ofvannämnda härad, Nykarleby
domsaga, utgör ett imperiellt pastorat af 2:a
kl., Åbo ärkestift, Jakobstads kontrakt. P. är
jämte Mustasaari södra Österbottens äldsta
församling. Befolkningen, svensktalande,
6,950 pers. (1910). Areal 418 kvkm.
l o. 2. A. G. F.

Pedetes, zool. Se Pedetidæ.

Pedetidæ, zool., familj bland gnagarna, som
i det yttre mycket liknar springråttorna
(Dipodidæ); de skiljas dock från dessa genom
förekomsten af fyra rotlösa kindtänder i hvarje
käkhalfva, af

Pedetes caffer.

hvilka den främsta är lika stor som de bakre;
vad- och skenben blott i nedersta ändan
sammanvuxna hos det gamla djuret, språng- och
hälben förlängda; mellanfotsbenen fria. Den enda
hithörande arten, Pedetes caffer (se fig.),
lefver i östra och södra Afrika.
L-e.

Pedeutik, gr., undervisningskonst, anvisning
till dygd. Se Pedagogik, sp. 304.

Pedianus. Se Asconius.

Pediatrik (af grek. pais, barn, och iatrike,
läkekonst), läran om barnsjukdomarna och deras
botande. - Pediatriker, barnläkare;
i pediatrik förfaren specialist.

Pedicellaria, bot. Se Capparidaceæ.

Pedicularis L., Spirsläktet, bot., ett örtsläkte,
hörande till familjen Scrophulariaceæ,
underfam. Rhinanthoideæ, hvars arter helst
trifvas på fuktig mark och förekomma talrikast i
våra fjällbygder. Endast P. sceptrum carolinum,
Kung Karls spira (se d. o.), är högväxt; de
andra äro

A l Pedicularis silvatica, B 2 blomma af
Pedicularis palustris, 3 fröhus af samma.

vanligen lägre örter med parflikiga blad och
tämligen stora, röda (eller gula), 2-läppiga,
gapande blommor med öfre läppen hvalflik
och från sidorna hoptryckt och den nedre
ofta snedt utstående, treflikig. Frukten
är en sammantryckt kapsel med sned form och
mångfröig. Af de 250 arterna förekomma 7 i
Sverige. Den allmännaste är P. palustris L.,
kärrspira, lievarg, som förekommer allestädes i
kärr och på våta gräsmarker. Denna art har ensam
stjälk, hvaremot P. silvatica L., granspira, har
flera stjälkar. De i fjälltrakter förekommande
svenska arterna äro vanligen mindre allmänna.
Afkok på kärrspira användes mångenstädes i
folkmedicinen. O. T. S. (G. L-m.)

Pediculati, zool., en familj bland de taggfeniga benfiskarna,
utmärkt därigenom, att radialbenen äro utdragna,
hvarigenom bröstfenorna bilda ett slags
armar eller fötter, med hvilka dessa fiskar
förtskaffa sig på bottnen. Arter af denna
familj förekomma i alla haf. De äro samtliga
dåliga simmare och hålla sig dels vid bottnen,
dels nära ytan, och då fästa med armarna vid
kringflytande drifved e. d. l Skandinavien
finnas två hithörande släkten, Lophius (se
Marulk) samt Antennarius (se d. o.), af hvilket
sistnämnda, till varmare haf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>