Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patkul, Johan Reinhold - Patkul, Georg Reinhold - Patmos - Patna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
233 Patkul–Patna 234
förhindra, att han eventuellt till någon ny
härskare sålde sina farliga insikter om de
allierades intrigfyllda politik. När P. i
dec. 1705 öfverlät de i Sachsen stående ryska
trupperna åt kejsaren, blef han natten till 20
dec. häktad i Dresden samt insatt på Sonnenstein
och sedermera på Königstein, ett brott mot
folkrätten, som blott lamt beifrades af hans
herre, tsaren. På grund af en bestämmelse i
fredsfördraget i Altranstädt 14 (24) sept. 1706
skulle P. utlämnas till Karl XII; man planerade
att låta honom rymma, men afstod härifrån,
och utlämnandet skedde 28 mars (7 april)
1707. Karl befallde därefter, att den 1694 öfver
P. afkunnade dödsdomen skulle gå i fullbordan,
och 30 sept. (10 okt.) 1707, när den svenska
hären var på marschen genom Polen mot Ryssland,
blef P. utanför staden Kazmierz i Stör-Polen
rådbråkad och halshuggen. Den oskicklighet,
hvarmed den polske bödeln verkställde den grymma
exekutionen, har ej oväsentligt bidragit att
åt P. förläna en oförtjänt martyrgloria. -
Af tyskarna i Livland har P. betraktats som
en ädel kämpe för landets fri-och rättigheter;
nyare forskning har dock ställt hans karaktär
i annan dager, och otvifvelaktigt var det
mer hans öfvermod, trots och egensinne än
hans fosterlandskärlek, som föranledde hans
opposition mot de svenska myndigheterna
i Livland. Sitt främsta intresse har P :s
dystra gestalt som en typisk representant för
tidens kosmopolitiska äfventyrare, som utan
skrupler sökte lycka och vinning, hvar helst
de kunde erbjuda sig. - Litt. Bernouilli,
"P:s bericht© an das zaarische cabinet in
Moscau von seiner gesandtschafts-posten bey
August II, könige von Polen" (3 bd, 1792-97),
0. A. Wernick, "Der livländer J. R. von
P." (1849), 0. Sjögren, ’J. R. P." (1882),
A. Buch-holtz, "Beiträge zur lebensgeschichte
J. R. P:s" (1893), C. Hallendorff, "Bidrag
till det stora nordiska krigets förhistoria"
(1897) och "Handlingar ang. kon. August den
starkes utrikespolitik" (1908), samt C. Schirren,
"Charaktere und mensch-heitsprobleme" (1912) och
"Zur geschichte des nordischen krieges" (1913).
C. H. H.
Pa’tkul (skref sig äfven Pattkul), Georg
Reinhold, karolinsk krigare, f. sannolikt
1657, d. 1723 i Göteborg, var 1678 fänrik och
blef 1692 kapten vid liigardet, gick 1687 i
österrikisk tjänst och deltog 1688 i fälttåget
mot turkarna, blef 1697 Öfverstelöjtnant vid
Västgöta-Dals regemente, 1703 öfverste för ett
af honom nyuppsatt fyr- och femmänningsregemente
och 1705 för Väst-göta-Dals regemente, blef
1710 generalmajor, var 1708 vice landshöfding
i Älfsborgs och 1715 i Göteborgs län, blef
landshöfding i Jönköping 1716, s. å. friherre och
erhöll 1718 afsked. - P. utmärkte sig vid flera
tillfällen under Stora nordiska kriget. 1700
var han som major i Vellingks armé i Estland och
skickades 28 okt. s. å. med 300 man kavalleri mot
en flera tusen man stark skara irreguljärt ryskt
kavalleri, som han öfver-rumplade vid Wargilla
och Hakul, därvid understödd af ytterligare 300
man under major Tisen-hausen. De fleste ryssarna
skola ha innebränts, men då general Sjeremetjev
med 21 skvadroner anlände och sökte afskära
återtåget, måste svenskarna gå tillbaka och
lyckades hugga sig igenom, hvarvid dock P. blef
fången. Han befriades kort
därpå genom slaget vid Narva. I okt. 1702 kämpade
han i Kurland mot litauiska ströfkårer. 1709
och 1710 stod han med sitt regemente i den
kår, som under general Nieroth skulle skydda
svenska området för infall från södra Norge
mot Bohuslän. 1712 deltog han i den Stenbockska
expeditionen till Tyskland, och vid inryckandet
i Mecklenburg förde han arriärgardet och
kommenderade i slaget vid Gadebusch en af
de fyra infanterikolonnerna. Han deltog i de
underhandlingar, som ledde till kapitulationen
i Tönningen, och var en af de kommissarier, som
underskrefvo den; defileringen vid utryckningen
ur fästningen leddes af honom. Han fick sedermera
öfverresa till Sverige. P. dog barnlös, så att
hans friherrliga ätt utdog med honom. A. S.
Patmos (it. San Giovanni di Patino), en af
Sporaderna, i östra delen af Egeiska hafvet, omkr.
40 km. s. om Samos. Ön är 39,6 kvkm. stor.
Omkr. 4,000 greker utgöra befolkningen. Den
är af vulkaniskt ursprung, bergig och numera
nästan alldeles kal. Öns ryktbarhet härrör
uteslutande från den omständigheten, att den var
evangelisten Johannes’ förvisningsort omkr. 18
månader, hvarunder han skall ha skrifvit
Apokalypsen. På bergshöjden s. om den grotta, där
Johannes skall ha lefvat, står det ryktbara, af den
helige Kristodulos 1088 anlagda Johannesklostret,
hvars abbot, med biskops rang, lyder direkt under
patriarken i Konstantinopel. Det har ett värdefullt
bibliotek. På ön ligga omkr. 300 kapell.
(J. F. N.)
Patna [pä′tnə]. 1. Division i Behar, prov.
Behar and Orissa, Indien. 28,888 kvkm. 5,634,789
inv. (1911), hvaraf 5,100,127 hinduer, 523,515
muhammedaner och 3,634 kristna. Landet är en
fruktbar, af Ganges genomfluten slätt. För konstgjord
bevattning finnas flera kanaler. Ris, korn,
hirs, indigo och bomull äro de viktigaste
åkerbruksprodukterna. Divisionen, som 1908 fick
ofvannämnda utsträckning, hade förut 7 distrikt: Patna,
Gaya, Shahabad, Saran, Champaran, Muzaffarpur
och Darbhanga, men nu endast de 3 första s. om
Ganges, i det de 4 andra förenats till en ny
division, Tirhut. – 2. Distrikt i nämnda division.
5,358 kvkm. 1,609,631 inv. (1911). – 3.
Vasallstat i divisionen Orissa, omkring floden
Mahanadi. 6,213 kvkm. 408,716 inv. (1911), hvilka
nästan alla tala oriya. Risodling. Hufvudstad
är Bolangir, 3,706 inv. (1901). – 4. Hufvudstad
i provinsen Behar and Orissa, ligger på
Ganges’ södra (högra) strand, midtemot Gandaks
mynning och vid East indian railway, på
en höjd, som skyddar den för öfversvämningar. I
äldre tid var P. en vacker stad med en mängd
palats, hindutempel och moskéer och med minst
350,000 inv.; nu är det en illa byggd och smutsig
stad, som 1911 hade 136,153 inv. Den egentliga
staden är omgifven af en mur, utanför hvilken
ligga flera förstäder. Förstaden Bankipur, som är
styrelsens säte, har en mycket besökt muhammedansk
moské, en högre bildningsanstalt (Patna college),
en teknisk läroanstalt samt flera europeiska
handelshus. P. är en viktig handelsstad. P. har
identifierats med Pataliputra (af Megasthenes
kallad Palibothra). Engelsmännen upprättade här ett
faktori omkr. 1615, senare äfven danskar och
holländare. Sedan 1763 tillhör staden och landet
engelsmännen.
1–4. (J. F. N.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
