Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastun - Pastör - Pastörisering - Pastös - Pasugg - Pasvan-Oglu, Osman - Pasvigs älf. Se Pasvik älf - Pasvik älf - Pata - Paragones, Carmen de - Patagonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
211 Pastör–Patagonien 212
works of Abd ur Rahman” (1882), ”Mulla
Ahmad’s Mirat-ul-Muslimin” (1888). Jfr Grierson,
”Linguistic survey of India”.
K. F. J.
Pastör, pastöriseringsapparat. Se följ. art.
Pastörisering (af Pasteur, se d. o.),
upphettning af lifsmedel, drycker m. m. till
en värmegrad under kokpunkten för att döda
mikroorganismer och därigenom förekomma af dem
förorsakade jäsningar och smittspridning. Genom
upphettningen dödas de vegetativa cellerna och
försvagas öfver-lefvande sporers lifskraft,
och om pastöriseringen upprepas, sedan sporerna
öfvergått till vegetativ form, kan fullständig
sterilisering (se d. o.) eller frihet från
lefvande mikroorganismer åstadkommas. Beträffande
lifsmedel har pastöriseringen företräde
framför sterilisering genom upphettning till
100° C. eller högre, emedan förändringar i
sammansättning, smak och utseende (kokt smak på
mjölk, brun färg), som ofta ega rum vid den högre
värmegraden, ej inträda härvid. Pastörisering
till omkr. 60° används allmänt för att göra öl
och vin hållbara, under det att mjölk och grädde
i mejerierna upphettas till 80°, vid hvilken
värmegrad ej blott för mejeriprodukterna skadliga
mikroorganismer, utan äfven tuberkulosbakterier
och andra smittspridare så godt som ögonblickligt
dödas. Pastöriseringen utföres i mejerierna i
allmänhet i
Pastöriseringsapparat ("Primus", från
K. Holmbergs mek. verkstad i Lund).
Genomskärning.
pastöriseringsapparater, s. k. "pastorer",
hvilka mjölken får genomströmma under häftig
omröring och uppvärmning till 80° C. medelst
ånga, som inledes mellan apparatens dubbla
plåtväggar. n.J.Dft.
Pastös, På st ös (it. pastõso, degig), kallas en
målning, om färgen är pålagd saftigt och solidt
som hos venezianerna (Tizian), hos Kubens och
Rembrandt; ifråga om viner betyder pastös fyllig.
Pasugg (P a s s u g g), mycket besökt kurort nära
Chur, 829 m. ö. h., med två alkaliska källor,
hvilkas vatten innehåller tvåfaldt kolsyradt
natron, koksalt och fri kolsyra. Säsong 15 maj-15
okt. Ln.
Pasvån-OglÜ, O s m a n, turkisk rebell och
pascha, f. omkr. 1758, d. 5 febr. 1807 i Viddin,
tillhörde en muhammedansk bosnisk släkt, lefde
i yngre år som röfvare i Albanien, sedan hans
fader Örnar af-
rättats af paschan i Viddin, men trädde
sedan i turkisk tjänst. Han uppträdde som en
ifrig motståndare till Selim III:s reformer
och lyckades 1794, stödd på krdzjalijerna
(sammanrotade lösa soldater), göra sig till
herre öfver Viddin, hvarifrån han utbredde
sitt välde öfver stora delar af Bulgarien och
Serbien och lyckosamt motstod upprepade anfall
af regeringstrupperna. En stor turkisk här under
kapudan-pascha Hussein belägrade honom 1798 i
Viddin, men måste s. å. upphäfva belägringen –
hvartill också kriget med Frankrike bidrog –,
och Porten sag sig 1799 tvungen att utnämna honom
till pascha af Viddin. Stridigheterna fortsatte
dock äfven efteråt. P. understödde också de
upproriske janitscharerna i Belgrad och oroade
Valakiet, men hans maktställning var under
hans senare lefnadsår försvagad. Åtskilliga
byggnader och anläggningar i Viddin erinra
ännu om hans härskartid. Om Bulgariens
tillstånd under denna oroliga period har
biskop Sofronij lämnat värdefulla uppgifter
i sina memoarer. Litt.: Jireček, ”Geschichte
der bulgaren” (1876), och Léger, ”La Bulgarie”
(1835).
II. B–n.
Pasvigs älf. Se Pasvik älf.
Pasvik älf (Pasvigs älf; fi. Paats-joki,
lapp. Batsjeväijok) flyter mot norr mellan 69–70°
n. br. och faller, efter ett lopp af omkr. 139 km.,
ut i Bögfjorden, en vik af Varanger fjord vid
Norra ishafvet. Älfven bildar utlopp för Enare stora
sjö i Finland och hör med sitt öfversta lopp, under
en sträcka af 21 km., till Finland. Därefter följer
den, på ett litet undantag när vid sitt utlopp,
gränsen åt mellan Ryssland och Norge. Mellan
vågformiga åsar slingrar den sig fram, än utbredande
sig i långsmala sjöar, än sammanträngd till
skummande forsar (till ett antal af 29) och vattenfall,
som stänga väg t. o. m. för laxfiskar, hvarå
älfven för öfrigt är synnerligen rik. Förnämsta
forsen är Männikkökoski, omkr. 200 m.
bred, vid älfvens utflöde ur Männikkö lugnvattensjö.
Stränderna på bägge sidor om älfven
betäckas af stor björk- och furuskog. Vid älfvens
mynning ligger ryska kapellet Boris-Gleb, invid
hvilket åtskilliga lappfamiljer uppehålla sig om
sommaren. Utmed stränderna af älfven ha tills
vidare blott få nybyggare (finnar och lappar)
bosatt sig.
A. G. F.
Pata och Pata-fiske. Se Fiskredskap,
sp. 450 o. 453, samt Laxpata.
Patagones, Carmen de, stad i argentinska
prov. Buenos Aires, vid vänstra stranden af Rio
Negro, som bildar gräns mot gobernaciónen (territoriet)
Rio Negra, 30 km. från dess utlopp i Atlantiska
hafvet. 2,100 inv. (1895). Floden är farbar
till P. för större fartyg. Midtemot P. ligger Rio
Negros hufvudstad Viedma, som alltmer
öfverflyglat P.
(J. F. N.)
Patagonien, den sydligaste delen af Syd-Amerika,
begränsas i v. af Anderna, i s. af Magalhães’ sund,
i ö. af Atlantiska hafvet, i n. af pampas (gränsen
är här obestämd, vanligen betraktas Rio Colorado
som gräns). P:s areal anslås till 850,000 kvkm.,
hvaraf komma på Argentina (gobernaciónerna Rio
Negro, Chubut och Santa Cruz) 730,000 kvkm. och
på Chile 120,000 kvkm. Den östra kusten har
några föga inskärande bukter: Golfo de San
Matías (i s. begränsad af halfön S. José l. Valdes),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
