Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parry, sir Charles Hubert Hastings - Parryarkipelagen. Se Parryöarna - Parryöarna - Pars - Parsberg - Parseier spitze - Parser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
147
Parryarkipelagen-Parser
148
denna anstalts föreståndare och var 1889-98
professor vid Oxfords universitet. P. har kallats
till hedersdoktor i musik vid universiteten
i Cambridge, Oxford och Dublin, adlades 1898
och blef baronet 1902. Han är en vid den
tyska musiken skolad, fin konstnär. Hans
kantat- och oratorieverk (bl. a. Judith,
L’Allegro ed il Penseroso, Joh, King Saul,
A song of darkness and light, The vision of
life) prisas för samlad styrka och storhet
i läggningen, medan hans instrumentala verk
(4 symfonier, mycken kammarmusik m. m.) lära
kännetecknas af ett visst känslosamt patos. Han
har äfven komponerat solosånger samt humoristisk
musik till Aristofanes’ lustspel "Fåglarna",
"Grodorna" och "Molnen", musik till Aischylos’
"Agamemnon" o. a. Som skriftställare har han
vunnit högt anseende genom Studies of great
composers (1886), The evolution of the art of
music (1896), The music of the 17:th century
(1902) och Style in musical art (1911).
E- F-t.
Parryarkipelagen [pä’ri-]. Se Parryöarna.
Parryöarna [pä’ri-] l. Parryarkipelagen,
ögrupp i arktiska Nord-Amerika, omkr. 75°
n. br., mellan 79° och 124° v. lgd fr. Greenw.,
bestående af öarna Prins Patrick, Eglinton,
Melville, Byam Martin, Bathurst,
Cornwallis och Nord-Devon, med en sammanlagd areal af
144,000 kvkm. Öarna ha branta kuster med en
mängd fjordar samt äro bergiga och betäckta
af glaciärer. De skiljas genom Jones sund
irån Ellesmere land och genom Lancaster sund
och dess västliga fortsättning Barrow-sund,
Melville-sund och Banks-sund från öarna i s.
Mellan öarna gå Wellingtonkanalen, Pennysundet,
Byam Martinkanalen och Fitzwilliamsundet. På
Melville ha rester af eskimåhyddor anträffats;
för öfrigt är arkipelagen ej bebodd. Under
sommarmånaderna uppträda där renar och
myskoxar, hvilka före vinterns inbrott bege
sig söderut öfver isen. Polarharar, isbjörnar
och polarräfvar öfvervintra däremot därstädes.
Öarna tillhöra mestadels stenkolsformationen;
de upptäcktes af W. E. Parry 1818.
(J. F. N.)
Pars, lat., del; plur. partes, se d. o.
Parsberg, dansk adlig ätt, utdöd
1730. 1. Man-derup P., f. 1546, d. 1625,
duellerade 1566 i Rostock med Tyko Brahe och
skamfilade därvid hans näsa. 1580-1622 var han
riksråd och 1593-96 medlem af förmyndarregeringen
under Kristian IV:s minderårighet. Bland hans
många diplomatiska uppdrag var äfven deltagande
i gränsmöten mellan svenska och danska sändemän
(1580, 1591 och 1603) samt fredsunderhandlingarna
1612-13. - 2. Oluf P., den förres brorson,
d. 1661, vardt riksråd 1640, följde 1643-45
prins Valdemar Kristian på hans ryska resa
och deltog 1659-60 i fredsunderhandlingarna
med Sverige. - 3. Krist-ofer P., f. 1632,
d. 1671, vardt vicepresident i kansliet
1668 och geheimeråd 1670 samt grefve 1671.
1-3. E.Ebg.
Parseier spitze [-så’jer-], ett 3,038 m. högt
berg i Algaualperna i Tyrolen, högsta toppen i
Norra kalkalperna.
Parser kallas, efter sitt eget inhemska namn
parsi, de perser, som efter sasanidernas fall
(641) och islams allmänna utbredning i Persien
förblefvo Zoroasters läror trogna. Af dessa,
äfven kallade
gebrer, kvarstannade endast en mindre del
i Persien, där de ännu till ett ringa antal
(omkr. 10,000) bibehålla sig i och omkring
städerna Jesd, Kirman och Teheran och liksom
judarna intaga en afskild och föraktad ställning
bland den muhammedanska befolkningen. De fleste
flydde undan till öarna i Ormus-sundet och
därifrån i början af 700-talet till Gujarat-
och Maratta-länderna i Indien, där de under de
hinduiske och sedan de muhammedanske furstarna
åtnjöto en ostörd tillvaro. Men först under det
engelska väldet började de parsiska kolonierna
uppblomstra, och i vår tid anses parserna som
de mest bildade, laglydiga och driftiga af
alla engelska undersåtar i Indien (se Indien,
sp. 508). De egna sig nästan uteslutande åt
grosshandeln och storindustrien – militärer
finnas icke bland dem –, och oaktadt sitt
jämförelsevis obetydliga antal intaga de med
nära 100 stora handelshus i Bombay, Calcutta,
Hongkong, London och andra städer den främsta
platsen inom den indiska handelsvärlden. Under
de senaste åren ha flera parser aflagt juridiska
examina i London och sedermera fått anställning
i Indien. Parserna, hvilkas ras bibehållit sig
lika ren och oblandad som deras tro och seder,
igenkännas bäst på sin fina iranska typ, ljust
olivgul hy, svart hår och bågformiga ögonbryn,
svarta ögon och örnnäsa, och särskildt äro
kvinnorna berömda för skönhet, yppigt hår,
små händer och fötter samt smidig växt. Af
deras egendomliga seder och bruk må nämnas den
religiösa tvagningen med nirang ("kourin")
och de döda kropparnas utsättande till spis
åt roffåglar i dakhma, som ursprungligen var
en kal bergstopp, men numera är ett särskildt
uppfördt torn, "tystnadens torn" (se fig. 3
till art. Begrafning). Genom en sådan för första
gången företagen ablution och genom anläggande
af det 72-trådiga nafvelbandet, kusti, upptages
den sjuårige gossen i församlingens gemenskap
och blir ansvarig för sina handlingar. För
öfrigt äro deras tro och kult ännu desamma
som på sasanidernas tid (se
Mazdeism). I socialt hänseende delas parserna i två
kaster, lekmän (behdin, d. v. s. rättrogna)
och präster, hvilka omfatta tre rangklasser,
destur, mobed och herbad. Endast prästkasten
är bunden af ärftligheten (ingen annan än en
prästs son kan bli präst). Deras kommunala
angelägenheter och rättskipning dem emellan
ombesörjas af ett råd, panchayat, som består
af 6 desturer och 12 mobeder. Den parsiska
kalendern räknar året till 365 dagar, fördelade
på 12 månader à 30 dagar och 5 dagar vid årets
slut. Hvarje dag i månaden har sitt bestämda
namn. Så heter den 1:a i hvarje månad Hormuzd,
den 16:e Mihr o. s. v., och 12 af dessa namn äro
därjämte namn på de särskilda månaderna. Deras
tidräkning börjar från den siste sasanidkonungen
Jezdedjerd III:s tronbestigning (632), men
den indiska parsertiden är en månad efter den
persiska. Parsernas lefnadssätt är på en gång
komfortabelt och måttligt. De nyttja hvarken
opium eller tobak, och de indiske parserna smaka
aldrig rusdrycker, men hos de öfver hufvud taget
lägre stående parserna i Persien är brännvin i
allmänt bruk. Särskildt berömda äro parserna för
gifmildhet och kommunalanda, ådagalagd genom
talrika donationer till fromma stiftelser,
vetenskapliga ändamål och skolor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
