Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parietalorgan - Parietalöga. Se Parietalorgan - Parietaria - Parieu, Marie Louis Pierre Félix Esquirou de - Parika. Se Paros - Parikkala - Parilia - Parillin. Se Smilax - Parima, Sierra - Pariña, Punta - Parinarium - Parini, Giuseppe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Parietalöga-Parini
68
kan man på hufvudets öfversida i hjässtrakten
iakttaga ett fjäll, som i motsats till de andra
är ofär-
Fig. 1. Hufvudet af en ödla (Varanus),
sedt uppifrån.
gadt (fig. 1). Undersöker man ett sådant
ödlehuf-vud på ett längdsnitt (fig. 2), som
träffat det ofvan-nämnda ljusa fjället, visar
sig det senare öfverlagra
Fig. 2. Längdsnitt genom h järntaket med
inritad hjärna
af en ödla. h hjässögat, f h fyrhögarna,
sh synhögarna,
sth storhjärnan.
en lucka (ett litet hål i kranietaket), och
i denna lucka skjuter från en del af hjärnan
(synhögarna) upp en större eller mindre,
ögonliknande kropp, just det ifrågavarande
organet, "hjässögat". För detta namn gör
ifrågavarande organ i hvarje afseende skäl, ty
det nar en liknande byggnad som de (alltid mycket
större) pariga ögonen. Att detta hjässöga hos de
ödlor, där det är bäst utbildadt - hos de flesta
är det mer eller mindre tillbakabildadt -, har
en med ljus- eller värmeförnimmelser förbunden
funktion att utföra, är mycket sannolikt. Under
äldre geologiska perioder har ett sådant eller
liknande hjässöga varit mycket allmännare än
nu; man har påvisat dess existens ej blott
hos många utdöda kräldjur, utan också hos de
äldsta kända amfibierna och hos en del utdöda
fiskar. Bland nu lefvande ryggradsdjur uppträder
ett hjässöga förutom hos ödlorna endast hos vissa
fiskar och hos nejonögonen; hos dessa äro både
epifysis och parietalorgan ögonlikt utbildade.
L-e.
Parietälöga, zool. Se Parietalorgan.
Parietäria L., bot., ett örtsläkte
inom fam. Urticaceæ. Ehuru hörande till
nässelfamiljen, saknar denna ört brännborst,
hvaraf namnet blidnässla. Såväl skildkönade som
samkönade blommor finnas på samma stånd och sitta
i hufvudlika gyttringar i bladvecken. Blommornas
kalkar äro gröna, helt små, hos de tvåkönade
och hanblom-
morna regelbundet 4-delade, med utbredda
flikar, hos honblommorna äggformigt rörlika,
4-tandade. Några arter finnas i Europa, af
hvilka en, P. offi-cinalis L., förekommer
sällsynt på gator och odlade ställen i Skåne.
O. T. S. (G. L-m.)
Parieu [pario], Marie Louis Pierre Felix Esquirou
de, fransk politiker, ekonomisk och historisk
skriftställare, f. 13 apr. 1815 i Au-rillac,
d. 9 apr. 1893 i Paris, blef 1841 advokat
och invaldes 1848 i nationalförsamlingen
som moderat republikan. Men redan under den
tid, 31 okt. 1849-13 febr. 1851, som han var
undervisningsminister, blef han reaktionär samt
stärktes ytterligare i denna åsikt under Napoleon
III, som gaf honom säte i Conseil d’état och
1870 utnämnde honom till dess president. Efter
kejsardömets fall s. å. af holl han sig från
öppen opposition mot republiken och var 1876-85
senator. Som sådan röstade han med högern. Sedan
1856 var han medlem af Institutet. Hans
litterära verksamhet rörde sig mest om skatte-
och myntfrågor. Bland hans arbeten märkas Traité
des impots en France et å l’étranger (2:a uppl.,
4 bd, 1866-67) och His-toire de Gustave Adolphe,
roi de Suéde (1875).
Parikia. Se Paros.
Pa’rikkala, socken i Yiborgs län,
Kronoborg? domsaga och härad, Finland,
utgör ett imperiellt pastorat af l:a kl.,
Nyslotts stift, Jääskis kontrakt. Landareal
802 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 15,760
pers. (1911). A. G. F.
Parilia. Se P a l e s.
Parillin, /arm. Se Sm il a x.
Parima (Parlme), Sierra [siä’rra pari’ma],
i vidsträckt bemärkelse hela bergssystemet i
nordöstra Sy d-Amerika, hvilket på tre sidor
kringflytes af Orinoco, i s. begränsas af
Sierra de Pacaraima och i ö. sträcker sig
ända till Essequibo; i inskränkt mening de
högsta kedjorna i sydvästra delen af hela
bergssystemet, höger om Orinocos öfre lopp,
där Sierra Maraguaca når 2,508 m. höjd, Duida
2,475 m. och Yamari 2,187 m. I detta högland
sökte man på 1500-talet "Eldorado" (se d. o.).
(J. F. N.)
Parifia (P a r i n a s), Punta [-ri’nja,
po’nta], udde på västra kusten af Peru, i
depart. Piura, under 4° 41’ s. br. och 81°
19’ v. lgd, är SydAmerikas västligaste udde.
J. F. N.
Parinärium Aubl., bot.,
trädsläkte af fam. Rosa-ceæ,
underfam. Chrysobalanoideæ. Blommorna äro-
zygomorfa och sitta i klase eller kvast. Frukten
är stenfrukt med mjöligt fruktkött. De omkr. 35
arterna äro alla tropiska, förekommande i
synnerhet s. om ekvatorn. Flera arter ha ätliga
frukter, t. ex. P. excelsum, gråplommon, och
P. macrophyllum, ingefärsplommon, båda inhemska
i VästAfrika. G- L-m.
Parini, G i u se p p e, italiensk skald, f. 1729
nära Milano, d. där 1799, är ryktbar genom sina
på mäster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
