Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 31-32 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paraklet - Paraklorfenol. Se Monoklorfenol - Parakotobark. Se Kotobark - Parakotoin. Se Kotobark - Parakresol - Parakronism - Parakusi - Parakymosin - Paraldehyd - Paraleipomena. Se Paralipomena - Paraler - Paralia. Se Paraler - Paralipomena - Paralips - Paralaktisk utställning - Paralaktisk vinkel - Parallax

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hänsyftning på Jesus själf; i Joh. 14:16 talas det uttryckligen
om Anden som ”en annan” hjälpare, och den
egentliga innebörden i löftet om Anden är öfver
hufvud, att gemenskapen med Kristus för lärjungarna
ej genom dennes död skall brytas, utan fastmer
först nu nå sin fulla innerlighet. Jesu utsagor
om Anden öfvergå därför stundom omedelbart i
löftet om, att han och hans Fader själfva skola
”komma till” lärjungarna (jfr Joh. 14: 18 ff.). Se
vidare Helige ande. – I Johannesevangeliets
löfte om parakleten ha flera sekteriska riktningar
med hjälp af en försinnligande och förgripande
tolkning sökt en anknytning för sina anspråk att
representera en evangeliernas kristendom öfverbjudande
ståndpunkt. Så tillämpade både Montanus
och Månes denna förutsägelse på sig själfva. Och
anhängarna af Joakims från Floris (se Eskatologi,
sp. 876) apokalyptiska läror menade, att det
”evangelium æternum” (se d. o.), som enligt hans
profetior skulle uppenbaras under parakletens
tidsålder, redan förelåg i hans egna skrifter.
E. Bg.

Paraklorfenol [-ål], kem. Se Monoklorfenol.

Parakotobark. Se Kotobark.

Parakotoin. Se Kotobark.

Parakresol [-sål], kem., en fenol, som innehåller
en metylgrupp i paraställning till hydroxylgruppen
(se Kresol). Den bindes i den lefvande
djurorganismen genom svafvelsyra till parakresolsvafvelsyra,
hvars formel är CH₃ . C₆H₄ . O SO₃ H.
H. E.

Parakronism (af grek. para′, förbi, miss-, och
chro′nos, tid), ett tidsbestämningsfel, bestående
däri, att en tilldragelse förlägges till en tidpunkt,
som är senare än den, på hvilken den verkligen egt
rum. Jfr Anakronism och Metakronism.

Parakusi (af grek. paraku′ein, höra illa), med.,
förvänd hörsel, då man uppfattar ljud och toner
helt olika mot hvad de verkligen äro.
F. B.*

Parakymosin [-ky-], fysiol. kem., kallas
människomagens löpnande enzym, som står kymosin
(se d. o.) mycket nära.
H. E.

Paraldehyd, kem. med., ett sömnmedel med den
kemiska formeln [CH₃ . COH]₃, är en klar, färglös,
likt eter luktande vätska, som har först
brännande, därefter kylande smak och som löser sig
i (d. v. s. blandar sig likformigt med) 9 dlr
vatten. Paraldehyden rekommenderades som vida
mindre giftig än kloral, men är tillika betydligt
mindre verksam och pålitlig som läkemedel, ehuru
doserna äro stora, 3 till 5 gram. Hjärta och
andning påverkas föga däraf. Till och med
intagande af 104 gr. på en gång medförde endast 32
timmars sömn, men ej svårare förgiftning. Medlet
har emellertid motbjudande smak, retar till hosta,
bringar lätt magen i olag samt ger utandningsluften
en ihållande, obehaglig lukt, hvarför det
jämförelsevis sällan användes, mest till omväxling
med andra, sömnmedel. Ibland ha alkoholister
befunnits missbruka paraldehyd som berusningsmedel.
Vid längre tids intagande af stora doser har
stundom utvecklat sig en kronisk förgiftning, som
lär väsentligen likna kronisk alkoholism. Vid
intagning som läkemedel utspädes paraldehyden, för
att skydda magen, rikligt med en helst slemmig,
sött smakande vätska.
C. G. S.

Paraleipomena. Se Paralipomena.

Paraler (grek. pa′raloi, de vid hafvet boende),
en befolkningsklass inom den fornattiska staten.
Det af dem bebodda distriktet på Ättikas västra
kust hette Pa′ralos l. Parali′a (”kustland”).
Paralerna egnade sig hufvudsakligen åt handel
och sjöfart.
A. M. A.

Paralia. Se Paraler.

Paralipomena (lat.; grek. paraleipo′mena, af
paralei′pein, utelämna, förbigå), titel på
Krönikeböckerna (se d. o.); tillägg, bihang till
större skrifter.

Paralips (grek. para′leipsis, utelämnande,
förbigående; lat. præteri′tio), en retorisk figur, som
består däri, att talaren med eftertryck framhåller
en sak just genom att förklara, att han icke vill
uppehålla sig vid den.

Parallaktisk utställning (se Parallax 1),
astron., den uppställning, som ges vissa astronomiska
tuber, för att de, en gång inriktade på en
himlakropp, genom vridning kring en enda axel
skola kunna följa himlakroppen i dess dagliga
rörelse kring jorden. Den axel, kring hvilken
instrumentets rörelse då sker, måste vara parallell
med jordaxeln och därför i meridianens plan ha en
lutning mot horisonten lika med ställets polhöjd.
Den nämnda rörelsen sker hos många af de
astronomiska instrument, som ha parallaktisk uppställning,
med urverk, hvarigenom himlakroppen efter
den första inriktningen utan vidare besvär förblir
i tubens synfält. Denna anordning är af vikt vid
mikrometriska mätningar samt vid astrofotografiska
och astrofysikaliska arbeten.
E. J. (B–d.)

Parallaktisk vinkel, astron., vinkeln mellan en
himlakropps vertikalcirkel och dess deklinationscirkel,
således vinkeln zenit – himlakroppen –
himmelspolen.
E. J. (B–d.)


Parallax (grek. para′llaxis, ombyte, förflyttning).
1. Astron., den skenbara förflyttning, som
en himlakropp synes erhålla därigenom, att
iakttagaren ändrar ståndpunkt. Denna förflyttning blir
alltid mindre, ju mera aflägsen den iakttagna
himlakroppen är. Således är parallaxen större, ju
mindre afståndet är. – A. Daglig parallax
är den olikhet i riktning, som skulle uppkomma,
om en himlakropp M, t. ex. månen, kunde betraktas
från jordens medelpunkt, C, i st. f. från en
punkt P på dess yta. Månen synes verkligen
för iakttagaren i P i riktningen PM och skulle från
jordens medelpunkt synas i riktningen CM.
Drages från P en linje PM′ parallell med CM, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>