- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
7-8

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Papyrus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Papyrus

hand utbreddes de kolumner, som lästes. Vid
läsningens början var stafven i vänster hand tom,
vid dess slut den i höger. Papyrusrullens slut
låg då

Fig. 2. Bokrulle af papyrusblad.

ytterst. - Papyrusrullarna hade naturligtvis
en mycket växlande utstyrsel under olika tider
och beroende af deras innehåll och pris. Den i
art. Bok beskrifna typen kan betecknas som den
hellenistiskromerska. Naturligtvis har också
under den hellenistisk-romerska tiden (omkr. 300
f. Kr.-omkr. 400 e. Kr.) utstyrseln i åtskilligt
växlat; men i högre grad än i föregående och
efterföljande tider funnos under denna ett
ordnadt bokväsen och stadgade boktyper, med
kolumner af lika bredd o. s. v. - När bokrullen
var fullskrifven, afslutades dess yttre utstyrsel
därmed, att tvärsnitten glättades med pimsten,
för att ej papyrusbladen skulle rifvas upp
efter remsorna i papperet, en procedur, som ofta
omtalas af romerska skalder. Kullen kallades af
romarna volumen (af volvo, rulla). I sin

Fig. 3. Hoplagda och förseglade
papyrusdolmment.

iranska form, volym, har detta ord öfvergått
att beteckna äfven böcker af vår bokform,
Tcodeo:typen. Äfven denna är antik. Till sin
uppkomst synes den vara bunden vid pergamentet,
men har under kejsartiden, då den vann större
spridning och småningom utträngde bokrullen,
användts äfven för papyrus. Bokrullen förblef
inom den hellenistisk-

romerska världen i stort sedt bunden vid
papyrusmaterialet och försvarn med detta
under medeltiden. - Under antiken rullades
också urkunder af papyrus, ehuru i regel utan
stafvar. Fig. 3 visar några urkunder, kontrakt
o. d., som tydligtvis varit afsedda att bevaras
i arkiven. Det skrifna vändes inåt. Rullens
utsida bar endast en kort anteckning om
innehållet. Rullarna hopbundos med snören och
förseglades. Också bref, äfven om de bestodo
blott af ett blad, hoprullades och förseglades
vid postbefordringen liksom urkunderna. - Med
"en bok med 7 insegel" (Uppb. 5: 1) åsyftas
en förseglad rulle - ej, som i kyrklig konst
framställes, en kodex.

Det var hufvudsakligen i Egypten skrifmaterial
bereddes af papyrus. I behåll finnas papyrer
från 3 :e årtusendet f. Kr. Fabrikationen
har sedan hållits vid lif ända in i den
arabiska tiden och kan följas af nutidens
forskning omkring 3,000 år. Först i de sista
århundradena af denna tid har varan afsevärdt
försämrats. De allra äldsta papyrerna visa
emellertid en finhet och smidighet, som ej
senare synas ha uppnåtts. - Från Egypten
exporterades det färdiga skrifmaterialet till
Medelhafsländerna. Åtminstone från 400-talet
nyttjades papyrus i Grekland; intet talar
bevisligen emot, att importen begynt långt
förut. Från 300-talet f. Kr. härstamma de äldsta
grekiska böcker, som funnits i Egypten. -
Det ligger i sakens natur, att tillgången
på papyrer ej kunde vara så rik utom som i
Egypten. Äfven inom Egypten ha krukskärfvor
o. a. i stor utsträckning användts för mindre
uppteckningar; utom Egypten har man naturligtvis
i än högre grad för dagligt behof måst
anlita andra stoffer än papyrus (t. ex. skinn
o. d.). Importen af papyrus har emellertid haft
en oerhörd betydelse. Hudar, sten, trä, metall
o. s. v., som före papyrus voro de egentliga
skriftbärarna, äro ej af den beskaffenhet, att de
möjliggöra vare sig en spridd litteratur eller
ett ordnadt arkiv väsen. Papyrusinförselns
betydelse för litteraturens spridning i
Grekland och romerska riket har träffande
karakteriserats genom en jämförelse med
boktryckarkonstens uppfinning. Inskrifter
på sten brukades under hela antiken för att
föreviga viktiga beslut o. d., trätaflor
för mera tillfälliga offentliggöranden, men
vid sidan af och som bakgrund till dessa
af ålder brukade publikationssätt uppstå
efter papyrusimportens begynnelse arkiv, där
massor af publicerade och opublicerade beslut
o. d. förvarades i uppteckningar på papyrus. -
Från och med 200-talet f. Kr. och Alexandrias
grundläggning ingår en ny era för papyrusrullen,
som kännetecknats som det ordnade bokväsendets
tid. Vid biblioteken i Alexandria vann den
bokform, som ofvan beskrifvits, stadga. -
Större litteraturverk hade troligen alltid
måst uppdelas på flera rullar. En rulle, som
omfattade t. ex. hela Herodotos’ historia,
måste ha blifvit ohandterlig. Uppdelningen på
skilda rullar var emellertid i äldre tid med
all säkerhet fullkomligt tillfällig. Först i
Alexandria torde det krafvet ha uppställts,
att en rulle skulle’ omfatta ett sammanhang. De
alexandrinske filologerna uppdelade i anslutning
därtill de äldre litteraturverken i böcker af den
längd, att hvarje kunde rymmas på en papyrusrulle
af bekväm storlek. För den senare litteratu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free