- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1503-1504

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Papperitz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1503

Pappersmyntfot-Paprocki

1504

exporterad vara, kan inom landet omsättas i högre
belopp pappersmynt än förut, hvarigenom exportören
får en extravinst, så länge de flesta varor,
arbetslöner m m. inom landet ännu icke stigit i
pris; men allteftersom nyss nämnda prisutjämning
eger rum, försvinner denna tillfälliga fördel
för exportindustrierna, och följderna af
pappersmyntets depreciation bli uteslutande
ogynnsamma. Skuldförbindelser till utlandet bli
mer än vanligt betungande; inom landet rubbas alla
förmögenhetsförhållanden, och affärslifvet får en
märkbar karaktär af spel till följd af svårigheten
att på förhand beräkna kursens växlingar.

Oaktadt vådorna af pappersmynts användning är
frestelsen härtill för en i finansiellt betryck stadd
stat och särskildt i krigstider ganska stor; också har
detta nödhjälpsmedel otaliga gånger och af de flesta
stater blifvit tillgripet. I Kina lär pappersmynt ha
periodvis förekommit sedan åtminstone ett par tusen
år tillbaka; och hvarje revolution, som ledt till
en dynastiförändring, lär, betecknande nog, där ha
försiggått under en pappersmynts-period. Franska
revolutionens "assignater", hvilka blefvo i det
närmaste värdelösa, men slutligen inlöstes med
ett annat pappersmynt, s. k. "man-dater", till 3Ya
proc. af nominalvärdet, äro ett beryktadt exempel på
pappersmynt. De svenska "riksgäldssedlarna" inlöstes
(definitivt sedan 1834) med V4 &i ursprungliga
värdet. För närvarande finnes verkligt pappersmynt
(såväl stats- som bank-pappersmynt) bl. a. i
Österrike och Italien, ehuru i båda dessa länder
kursen under senare år i regel hållit sig till
pari. Däremot ha de ryska s. k. kreditbiljetterna,
som förut voro statspappersmynt och underkastade
en större depreciation, från 1897 blifvit inlösliga
banksedlar. J-Lr. (Å. W:sonM.)

Pappersmyntfot. Se Myntfot.

Papperssnäcka, zool., det papperstunna, hvita,
spiralformigt sammanrullade skal, som tillhör
hondjuret af Argonauta argo (ordn. Octopoda
af Cephalopoda, eller hufvudfotingarna bland
blötdjuren). Honan har fenlika utvidgningar på
rygg-armarna och utbreder dessa om sidorna af det
båtformiga skalet, som af söndras af dessa. Handjuret
är mycket mindre än honan och saknar skal. Hos
hannen utbildas vänstra armen af 3:e paret till en
s. k. hectocotylus, eller ett befruktningsorgan,
som f ylles med spermatoforer, lösgöres från hannen
och simmar fritt omkring, tills det träffar en hona,
hos hvilken då spermatoforerna af lämnas. Den här
nämnda arten tillhör Medelhafvet. En annan art,
A. tuberculata, med finknöligt skal, tillhör Indiska
oceanen. O. T. S. (L-e.)

Pappersväxter är en godtycklig kollektivbenämning på
sådana växter, af hvilka man kan erhålla råämne till
förfärdigande af papper. Förnämligast menas dock med
detta namn de växter, som från fordom begagnats för
denna tillverkning, t. ex. pappersmullbärsträdet
(Broussonetia pä-pyrifera, se d. o.),
Tetrapanax papyrifer och flera thymelseacéer,
såsom Daphne, Edgeworthia och Wickstroemia (se
Thymelseacese). Fibrer ur arter af släktena Agave,
Yucca, Musa m. fl. för-

arbetas till papper. Viktiga pappersväxter äro många
gräs, i synnerhet $tipa tenacissima (se Esparto),
bamburöret, som i Kina är ett af de viktigaste
råmaterialen för papperstillverkning, samt allehanda
sädesslag. Nutidens viktigaste pappersväxter
äro flera träd, särskildt asp, gran och tall, af
hvilkas ved genom slipning eller kemisk behandling
framställas trämassa och cellulosa (se Papper).
O. T. S. (G. I^-m.)

Pappo’phorum, löt. Se Amerika, sp. 801.

Pa’ppos, grekisk matematiker, lefde enligt en gammal
uppgift under Diocletianus (284-305 e. Kr.); enligt
en annan, mindre trovärdig, notis var han samtida med
Teon (omkr. 372 e. Kr.). Han vistades i Alexandria
och stod där i spetsen för en skola. Hans förnämsta
arbete är Mathematikäif synagogäi’ (Collectiones
mathematicce), hvilket till största delen blifvit
bevaradt till vår tid. Det redogör för flera äldre
skrifter, med anmärkningar och tillagda satser
af P. själf, och är af synnerligt stort värde för
kännedomen om den äldre grekiska matematiken. Den
bästa upplagan af P:s arbete är den af Hultsch
(1876-78) utgifna, hvilken äfven innehåller latinsk
öfversättning.

Pa’ppus, stående karaktär i de atellanska
lustspelen. Se A te lianer.

Pa’ppus, bot., det till hår, borst, fjäll eller
en bägarliknande bildning omdanade fodret hos
kompositernas och valerianacéernas blommor. Pap-pus
spelar ofta en viktig roll vid fruktens
spridning (jfr Pensel och Spridningsanordning).
Gr- L-m.

Paprika, bot., farm., ungersk benämning på Capsicum
annuum. Se Capsicum.

Pa^rikov, Stefan, bulgarisk general, f. 1852 i Pirdop,
fick sin militära utbildning i Sofia och Petersburg,
blef 1896 generalstabschef, var 1899 -mars 1903
krigsminister under växlande ministerpresidenter,
1907-08 diplomatisk agent i Petersburg, under
de betydelsefulla åren 1908-10 utrikesminister
och återvände därefter till Petersburg som
envoyé, på hvilken post han kvarstod till 1912.
H. B-n.

Paprocki [-å’tski], Bartolomej, polsk historiker,
f. 1540, d. 1614 i Lemberg, studerade i Krakau
och författade två genealogiska arbeten: Panosza
to test herby znakomitych familii woje-wodstwa
Ruskiego i Podolskiego (1575) och Herby rycerstwa
polskiego (1584). Efter tvistigheter med grefve
Zamoyski måste han lämna Polen (1588) och begaf sig
först till Mähren, där han skref Zrcadlo slavného
markrabstvi Moravského (1593), sedan till Böhmen,
där han fick pension af kejsar Eudolf II. På
tjechiska författade han de mycket omfångsrika
personhistoriska arbetena Ogrod krolewski (1599)
och Diadochus (1602). I Schlesien utgaf han 1609
Stambuch Slezky. Mot protestantismen riktade han sin
satir i de versifierade arbetena Nova kratochvile
(1597-1600) och Obora neb zahrada (Djurgård
eller trädgård) i djurfabelns stil (1602). För
den historiska vetenskapen ha P:s genealogiska och
heraldiska forskningar varit ganska betydelsefulla.
A-d J.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free