- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1451-1452

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pansartorn - Pansartåg - Pansarödlor, zool., detsamma som krokodildjur - Panseron, Auguste Mathieu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1451

Pansartåg-Panseron

1452

berget eller murad i betong. Kanon- och
haubits-tornens täckande del gafs först formen af en
låg cylinder eller af en stympad kon, men sedermera
uppkom champinjonformen och slutligen den nu-

Fig. 2. Pansartorn af Grusontyp.

mera så godt som uteslutande brukliga kalott- eller
kupolformen. I dessa torn finnes alltid en lavett,
i hvilken pjäsen hvilar. Stundom är lavetten fast
förenad med själfva kalotten, och i detta fall
kallas tornet pansarlavett (jfr Lavettage,
sp. 1429). Tornen konstrueras antingen för en eller
för två pjäser. Snabbskjutande kanoner uppställas
dock alltid i enkanonstorn. Man har äfven konstruerat

Fig. 3. Lystorn (till skydd för elektriska
strålkastare).

transportabla torn för lättare pjäser, s,k.
pansarkärror. Fig. l visar ett höjsänktorn i högt
läge (a, b pansarhufven, c tornstommen, d underredets
järnbalkar, som uppbära golf vet, e den tornet
uppbärande pivåen, / pivåbocken, g dennas underlag
af ek, h bellevillefjädrar, k balans med m motvikt,
p tappgaffel med q motvikt, r rekyl-

hake, s kopplingsstång och t kuggsegment för kanonens
rörelser till och från skottställning i förbindelse
med tornets upp- och nedgående rörelse, som uppbär
segmentet, v handhjul för
kringvridning, x graderad skena för sidoriktningens
afläsning, z handhjul för kanonens höjdriktning, å
förpansar). Fig. 2 visar ett pansartorn af Grusontyp
för två 30,5 cm. kanoner (g gångspel för tornets
kringvridande och åverkande, h drefhjul, som ingriper
i k kuggkransen, j talrör, p förpansar, r koniska
rullar, s lavettsläpa). Jfr vidare L a-v e 11 a g e,
sp. 1429, fig. 6. - Lystornen

Fig. 4. Observationstorn.

(se d. o.) konstrueras vanligen som höjsänktorn
(se fig. 3). Observationstornen göras däremot endast
vridbara (se fig 4). L- W:son M.

Pansartåg, krigsv., ett sådant järnvägståg, som har
såväl lokomotiv och tender som vagnar skyddade af
stålplåt och de senare besatta af infanteri eller lätt
artilleri. Ett pansartåg består vanligen af lokomotiv
med tender och ett mindre antal vagnar med höga
väggar, i hvilka skottgluggar upptagits för infanteri
i en eller två våningar eller ock för kulsprutor
eller lätta snabbskjutande kanoner. Pansarplåten
bör skydda mot gevärskulor, skrot och sprängstycken
från fältartilleriets granater. Lokomotivet måste
ställas i tågets midt, men detta medför olägenheten
af minskad fart, 30-40 km. i timmen, då föraren ju
ej själf kan se framåt banan. Pansartåg ha hittills
egentligen användts endast af engelsmännen under
boerkriget, och den ringa nytta de kunde anses ha
haft af dem har ej manat till vidare efterföljd under
senare krig. Ej heller i den moderna krigföringen
torde pansartågen komma till användning annat
än möjligen som förbindelseskydd eller under det
s. k. lilla kriget. På en fortfästnings gördelbana
kunna pansartåg också tänkas komma till nytta.
L. \V:sonM.

Pansarödlor, zool., detsamma som krokodildjur.

Panseron [päsrl’j, Auguste M a t h i e u,
fransk sånglärare, f. 1796 i Paris, d. där 1859,
studerade vid konservatoriet och erhöll stora
Rom-priset, hvarefter han i Bologna under Matteis
ledning inhämtade kunskap i kontrapunkt, men i
synnerhet lade sig vinn om undervisningsmetoderna
för sång. Återkommen till Paris, fick han först
anställning som ackompanjatör vid komiska operan,
skref smärre operor och romanser, blef 1826
sånglärare vid konservatoriet och 1836 professor
där. P. författade flera sångskolor: ABC musical,
sol-feggier för mezzosopran, baryton och alt, Méthode
de vocalisation m. fl. instruktiva verk, som man del-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0770.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free