Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pansarkanonbåt - Pansarkaponjär - Pansarkasematt - Pansarkrokodilen, Crocodilus cataphractus, zool. - Pansarkryssare. Se Kryssare 2 - Pansarkupol, artill. Se Lavettage, sp. 1429 - Pansarkärra. Se Pansartorn - Pansarlavett. Se Pansartorn - Pansarprojektil, Pansarbrytande projektil - Pansarrör. Se Elektriska ledningar, sp. 258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svar. Sådana fartyg funnos förut i åtskilliga
mariner, bland andra den svenska, där de undergått
modernisering och ännu (1914) kvarlefva under
benämningen 3:e kl. pansarbåtar (jfr Pansarfartyg,
sp. 1444 och fig. 8). C. K. S.
Pansarkaponjär, fortif., en sådan kaponjär (se d. o.), som till skydd mot direkta
skott och kasteld konstruerats helt och hållet
af järn. Den är lämplig vid våta grafvar, där
förbindelsen med en reverskaponjär annars vore
svår och där en eskarpkaponjär toge för stort
utrymme och vore föga skyddad mot kasteld,
enär den kan göras jämförelsevis liten och
ges rundad form för projektilernas afledande.
L. W:sonM.
Pansarkasema’tt, fortif., kallas hvarje i en
befästning anordnadt och med fast pansarskydd försedt
hålrum, som är afsedt för artilleribestyckning. Numera
kunna sådana kasematter betraktas som föråldrade,
men de finnas dock ännu kvar hufvudsakligen på en
del äldre kustbefästningar för beskjutning af någon
smalare led, flankering af en stängsellinje o. d. De
konstruerades antingen med vertikal eller med hvälfd
framvägg. Den vertikala pansarväggen
Fig. 1. Pansarkasematt med vertikal framvägg.
(se fig. 1) består af ett antal,
vanligen 3, omkr. 15 cm. tjocka valsade järnplåtar,
åtskilda af ett 10 cm. mellanrum, som fyllts dels
Fig. 2. Pansarkasematt med hvälfd framvägg
(enl. Grusons system).
med eldfast tegel i asfalt, dels närmast embrasyren
med mjukare plåtar, sammanhållas med bultar och fästas
vid murverket med längre sådana. Sådant
"Inglispansar" har sedermera måst förstärkas med
utvändigt påskrufvad 30 cm. nickelstålplåt. Invändigt
stödes pansarväggen mellan vederlagen af en
s. k. backningskista af tunnare plåt, fylld med
betong, samt med urtagning för embrasyren. Hvalfvet
är muradt och betongtäckt. Pansarkasematt med
hvälfd framvägg består af buktiga, gjutna och
kokillhärdade block, som kilformigt inpassats mellan
stadgande, gjutna underlagsblock. Fig. 2 visar
en dylik kasematt enligt Grusons system. Framför
pansarväggens nedre del har anbringats ett skyddande
förpansar med framförliggande betongglacis. Takets
betongförstärkning brukar anordnas för besättande af
infanteri. Pansarkasematt för mörsare
Fig. 3. Pansarkasematt för mörsare.
(se fig. 3) har kupolformig eller, om den är afsedd
för flera mörsare, halfcylindrisk täckning med öppning
för "kulmörsaren", hvars af hårdjärn tillverkade
sfäriska del är rörlig åt alla sidor. Mörsaren
uppbäres af en vridbar lavett. L. W:sonM.
Pansarkrokodilen, Crocodilus cataphractus, zool.,
hör till kräldjursgruppen Crocodilia, familjen
Crocodilidæ och släktet Crocodilus. Det är den
vanligaste krokodilen i Väst-Afrika från Senegal
till Gabun. Den kännes lätt igen på sin långa, smala
och tillspetsade nos, som påminner om gavialens;
dock räcker, till skillnad från den senare,
underkäkshalfvornas förbindelseställe ej så långt
bakåt som hos denna. I öfverensstämmelse med nosens
längd mötas öfverkäksbenen i midtlinjen på skallens
öfre sida bakom näsöppningen, hvarigenom näsbenen
uteslutas från begränsningen af näsöppningen. Två
par stora nackplåtar finnas, vanligen stötande
omedelbart intill ryggsköldarna; strup- och buksköldar
äro förbenade hos de äldre djuren. Den är ofvan
olivbrun, under gulaktig, och uppges kunna bli 6
m. lång. Djurets föda utgöres af fiskar och i vatten
lefvande kräldjur; större djur och människor angriper
det högst sällan, utom under regntiden, då det drager
dessa ned under vatten, där de drunkna. L-e.
Pansarkryssare. Se Kryssare 2.
Pansarkupol, artill. Se Lavettage, sp. 1429.
Pansarkärra. Se Pansartorn.
Pansarlave’tt. Se Pansartorn.
Pansarprojektil, Pansarbrytande projektil, kallas
en för skjutning mot pansar afsedd projektil. Den
var förr vanligen massiv, af kokillhärdadt gjutjärn
eller stål, men göres numera ihålig och förses med
sprängladdning; materialet är nu alltid stål, och
spetsen omslutes af en kapp (se d. o.). Projektilen
är sålunda numera en granat och benämnes därför
pansargranat l. halfpansargranat. Jfr Granat.
G. af Wdt.
Pansarrör. Se Elektriska ledningar, sp. 258.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
