Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 1399-1400 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pampa ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kallade en revolutionär stämning i P., som i det
hela hade föga gemensamma intressen med det öfriga
Colombia. Uppeggadt af Förenta staterna, förklarade
sig P. för en oberoende republik 4 nov. 1903 och
erkändes som sådan af Förenta staterna redan 13
nov. och snart därefter af andra stater. Kort därpå
(18 nov. 1903) afslöt P. ett fördrag med unionen
angående kanalområdet (canal zone), genom hvilket
rätten att begagna en sträcka af 5 eng. mil (8 km.) på
hvardera sidan af kanalen för evärdliga tider afstods
till Förenta staterna mot en ersättning, en gång för
alla, af 10 mill. doll. och en årlig afgift (efter
nio år) af 250,000 doll. per år. Jfr Panamakanalen
och där anförd litt.

2. Hufvudstad i republiken Panama, ligger på
Stilla hafvets kust, på en några km. ö. om Kio
Grandes mynning utskjutande landtunga. 37,505
inv. (1910). Det gamla P., grundlagdt redan 1518
af Pedro Arias de Åvila, låg omkr. 8 km. n. ö. om
det nuv., vid vänstra stranden af Rio Algarrobo,
intogs af flibustiärerna under Henry Morgan 27
jan. 1671 samt utplundrades och brändes, hvarefter
det nya P. anlades på sin nuv. plats af Villacorta
1673 samt omgafs med starka murar, hvilka nu ha
förfallit eller raserats. Efter skilsmässan från
Spanien råkade staden alltmer i förfall, tills dels
1842 en ångbåtsförbindelse öppnades mellan Chile,
Peru och P. å ena sidan samt Europa och Chagres å den
andra och dels den kaliforniska guldfebern i slutet
af 1840-talet åstadkom en liflig transitotrafik,
som var närmaste anledningen till, att 1855 järnvägen
mellan Colon och P. fullbordades. P. är biskopssäte
och har en teknisk skola. Domkyrkan (se

Domkyrkan i Panama.

fig.) byggdes 1760 och restaurerades 1873-76; ett
jordskalf 6 sept. 1882 skadade fasaden. P:s klimat är
mycket osundt och dess hamn grund och dålig. Först vid
Taboga, 16 km. s. om P., finnes hamn för djupgående
fartyg. I fördraget af 18 nov. 1903 (se Panama 1)
undantogs visserligen staden P. från kanalzonen,
men Förenta staterna erhöllo dock
högsta jurisdiktionen inom den i allt, som rör
hälsovård och karantän. Inom kanalzonen ligga däremot
såväl öarna Perico och Flamenco som orten Balboa
(nu kallad Port Ancon), hvilka förr tjänat P. som
hamnplatser, men som staden nu förlorat, för så vidt
det gäller oceanfartyg. På samma sätt ha amerikanerna
vid kanalens östra ända byggt en hamn, Cristóbal,
som torde komma att reducera betydelsen af Colon,
hvilket liksom P. undantogs från kanalzonen 1903.
1-2. J. F. N.

Panama, en tvåskaftad väfnadsbindning med
dubbla (någon gång flerdubbla) såväl varp- som
inslagstrådar, sålunda till sitt utseende påminnande
om panamahattars flätning. Tillverkas af allehanda
materialier och användes för många olika ändamål.
G. A. W.

Panamaaffären. Se Frankrike, sp. 1169 ff.

Panamahatt. Se Carludovica palmata och Hatt,
sp. 79-80.

Panamakanalen, en kanal, som genomskär Panamanäset
och förenar Atlantiska och Stilla hafven. Tanken på en
sådan kanal är gammal. Eedan 1532 lät Karl V anställa
undersökningar om möjligheten att anlägga kanalen,
och senare framställdes nya förslag, till dess Filip
II förbjöd hvarje tanke därpå såsom stridande mot
den gudomliga ordningen. 1780 kom den unge Nelson
till Nicaragua och sökte väcka intresse för saken,
och 1783 tillförsäkrade sig England Mosquitokusten;
men något vidare åtgjordes ej. 1814 beslöto Spaniens
cortes, att kanalen skulle byggas. 1829 lät Bolivar
anställa mätningar, hvarvid en svensk löjtnant
J. Fahlmark medverkade. Rivaliteten mellan England
och Förenta staterna om kanalprojektets realiserande
föranledde det s. k. Clayton-Bulwer-fördraget
(se d. o.) 1850, hvars tendens var, att ingendera
af makterna ensam skulle bygga kanalen eller utöfva
kontroll öfver densamma. Den ökade betydelse Panama
fick för trafiken, sedan de kaliforniska guldfälten
upptäckts, sporrade den enskilda företagsamheten att
här gripa in. 1855 byggdes järnvägen Colon-Panama,
och nya kanalprojekt framkommo. Geografiska kongresser
i Antwerpen och Paris (1871, 1876 och 1879) uttalade
sig för företaget, och det erhöll vid denna tid en
högt ansedd förespråkare i F. de Lesseps (se d. o.),
Sueskanalens skapare. Genom hans auktoritet stiftades
1876 i Paris Société civile inter-nationale du
Canal interocéanique, som lät undersöka olika linjer
för kanalen. Flera sådana föreslogos, men slutligen
stannade de Lesseps vid förslaget, att kanalen skulle
gå från Limonviken vid Colon till staden Panama
samt följa järnvägen. Därefter bildades Compagnie
universelle du Canal interocéanique de Panama,
som för 10 mill. frcs inköpte den af Colombia 1878
utfärdade koncessionen och under de Lesseps’ egen
ledning började uppmäta och afväga kanallinjen. Därvid
ansågs det, att en nivåkanal vore möjlig och att den
skulle kosta 843 mill. frcs. Beräkningarna visade
sig sedermera för låga. i det man dels underskattat
mängden af den jord, som måste bortskaffas, dels
alldeles utelämnat en del nödvändiga utgifter. Vid
aktieteckningen höll sig det stora kapitalet borta,
och det var hufvudsakligen de små besparingarna,
som strömmade till, dock ej tillräckligt. I dec. 1880
voro endast 590,000 aktier à 500 frcs teck-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>