Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pampa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1395
Pan- Panajev
1396
stämma. Men äfven hela krigshärar grepos stundom af
den "paniska skräcken", och på sådant sätt skall
P. i slaget vid Marathon (490 f. Kr.) ha främjat
grekernas seger. Detta säges ha varit anledningen
till införandet af hans dyrkan i Aten, där den något
råe naturguden förut var föga be-
Pan lär Olympos (se d. o.) spela herdeflöjt.
Marmorstaty från antiken. (Florens.)
aktad. En grotta vid foten af Akropolis helgades åt
honom och bar framgent hans namn. Äfven på själfva
valplatsen vid Marathon erhöll han en helgedom. Hans
dyrkan var dock företrädesvis hemmastadd i herdelandet
Arkadien. Efter hand utbildade sig föreställningen
om ett flertal af paner eller P:s maka och barn,
alla af samma natur som han själf och stundom kallade
panisker (panifskoi, småpaner). Forntida afbildningar
af P., dels i den nämnda dubbelgestalten af bock och
människa, dels äfven mera mänskliga, men dock med
bockhorn, finnas i stort antal (se ofvanstående fig.;
jfr äfven fig. i art. Echo). Den förstnämnda typen
torde ha legat till grund för den af kristendomens
religiösa konst skapade djäfvulsbilden. En senare
filosoferande myttolkning tillade P. betydelsen
af en hela världsalltets gud ("den store Pan"),
därvid utgående från en falsk förklaring af namnet
(grek. pan, allt, det hela, universum). Efter all
sannolikhet är namnet att härleda från stammen i ett
obrukligt verb pao (lat. pasco, jag betar). Under
den grekisk-romerska tiden sammansmälte P. med
den romerske Faunus (se d. o.), hvartill äfven
namnlikheten torde ha bidragit. Litt.: Wernicke,
art. "Pan" i Roscher, "Ausfiihrliches lexicon der
griechischen und römischen mythologie", och Wie-seler,
"De Pane et paniscis" (1875). A. M. A.
Pan, po. och tjech., "herr", adlig godsegare.
Pan, tysk konstvetenskaplig och litterär tidskrift,
som utgafs 1894-1900 med fyra häften årligen och var
organ för moderna riktningar. Redaktörer
voro först 0. J. Bierbaum och J. Meier-Grsefe, sedan
Cäsar Flaischlen.
Pan- (af grek. pan, allt), förekommer ofta i
sammansättningar, motsvarande sv. all-, hel-,
t. ex. pangermanism.
Pana [péYne], stad i nordamerikanska staten
Illinois. 6,055 inv. (1910)._ Stenkolsgruvor.
Panabäd, myntv. Se Kran, sp. 1208.
Panacé (af grek. pan, allt, och a’kos, läkemedel),
läkemedel, som föreges bota allt; "universalmedel". (I
Sverige har stundom ordet panacé nyttjats som
skämtsam benämning på varmt kaffe med tillsats af
konjak eller brännvin; "uddevallare", "gök".) Jfr A
l kem i och Panakeia.
Panacéa lapsörum. Se Ami c a.
Panacea mercuriälis. Se Kalomel 2.
Panachering (af fr. panache, brokig fjäderbuske),
bot., brokbladighet, förekomst af hvita, gula
eller röda fläckar, strimmor eller kanter
på blad. De hvita och gula fläckarna bero på
fullständig eller nästan fullständig saknad
af klorofyll i de icke gröna delarna, de röda
fläckarna på partiell antokyanbildning, på den
omständigheten att antokyanfärgning tydligare
framträder på de klorofyllfria partierna eller
därpå att det röda färgämnet företrädesvis bildas
i dessa. Hos många växter är panachering en normal
företeelse. Röd-fläckiga blad förekomma t. ex. i
regel hos Hypo-chceris maculata, Hieracium-aiter,
Orchis macu-lata, former af Polygonum lapathifolium,
Pedicu-laris Sceptrum carolinum m. fl.; Silybum
maria-num har hvitfläckade blad. En abnorm
panachering, beroende på partiell kloros, är iakttagen
hos många vilda och odlade växter. Denna sjukdom är
i vissa fall smittosam, t. ex. hos malvacéer och
tobak (den s. k. mosaiksjukan) och kan öfverföras
till en frisk planta genom ympning. Det gift, som
förorsakar denna sjukdom, tycks vara toxinartadt. Det
bildas i ljus i de klorotiska partierna, utbreder
sig från cell till cell och gör, att alla på ett
visst utvecklingsstadium stående unga blad bli
infekterade. Panacherade växter användas mycket som
prydnadsväxter, t. ex. former af Abutilon, Aucuba,
Amarantus, Aspidistra, Chlorophytum, Caladium, B
egonia, Godiceum, Coleus, Fittonia, Mesembrianthemum,
Pelargonium, Phalaris, Evo-nymus, Zea, Sambucus och
många fler. G- L-m.
Panäd (fr. panade, af lat. pänis, bröd), kokk., deg
af h vetemjöl eller h vetebröd att blanda till färser.
Panagae^S, zool. Se Jordlöparfamiljen.
Panai tios (grek. Uavainog), grekisk filosof i 2:a
årh. f. Kr., f. på Rhodos, ledde en tid den stoiska
skolan i Aten och vistades länge i Rom. Små rester
af P-s verk finnas kvar (se Fowler, "Pa-naetii et
Hecatonis librorum fragmenta", 1885).
Panajev, Ivan Ivanovitj, rysk författare, f. 1812,
d. 1862, debuterade 1834 i den sentimentala
romanstilen, men öfvergick snart till den realistiska
novellistiken och blef litteraturkritiker
i den ansedda tidskriften "Otetjestvennyja
zapiski". Hans enda längre roman Lvy v provincii
(Landsortslejon, 1852) är en satirisk skildring af
små-stadslifvet. Sina ämnen valde han företrädesvis
ur den lägre samhällsklassen och lyckades bäst i
teckningen af kvinnliga karaktärer. Jämte Nekrasov
öfvertog han 1847 efter Pletnev den af Pusjkin
uppsatta tidskriften "Sovremennik", i hvilken han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
