Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palma Christi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i anledning af kommittébetänkandet inom
Försäkringsföreningen framställdt och af föreningen
hos K. M:ts understödt förslag gaf uppslag till
1900 års skandinaviska kommitté för en gemensam
försäkringslagstiftning, i hvilken P. blef
medlem. P. deltog tidigt och verksamt i den liberala
valrörelsen i hufvudstaden och var äfven några år
ordförande i liberala valmansföreningen. Han har
varit medlem af Andra kammaren 1894–96 och 1905–11
samt tillhörde under förstnämnda period folkpartiet,
senare liberala samlingspartiet. P. var ledamot af
tillfälliga utskott 1895 och 1896, i bankoutskottet
1907–09 (vice ordf. 1909) samt af särskilda utskottet
1907 i stadsplanefrågan och 1908 i sanatoriefrågan
samt är bankofullmäktig sedan 1910. Förutom hans
riksdagsmotioner i försäkringsfrågor (1895, 1905,
1910, 1911) torde förnämligast vara att lägga märke
till hans motioner i syfte att förhindra förenande af
militärtjänst med anställning vid hofvet. (1895)
samt om möjliggörande för underofficerare
att vinna officersbefordran (1911). P. deltog
gärna i debatten och uppträdde icke sällan som
en skarp kritiker af regeringsförslagen under
4:e och 5:e hufvudtitlarna. Han är sedan 1904
stadsfullmäktig i Stockholm. Under valrörelsen
våren 1914 anslöt sig P., som varit mycket verksam
för det s. k. bondetåget, till valorganisationen
"Frisinnade försvarsvänner". P. har varit
medlem af egnahemskommittén (1899–1901),
ålderdomsförsäkringskommittén (1907–12) och
kommittén för utredning af vissa ekonomiska frågor
i samband med en förflyttning af flottans station
i Stockholm (1910). Han har utöfvat ett mycket
flitigt författarskap, icke minst i den periodiska
pressen, särskildt i Aftonbladet. Bland hans
utgifna skrifter märkas, förutom en del broschyrer
i försäkrings-, politiska och sociala frågor:
Ställningar och förhållanden i Finland (1891),
Lifförsäkringsaktiebolaget Thule 1873-1902
(I-III, 1898–1904), En nordisk toldforbindelse
(tills, med B. Morgenstjerne och Just Lund; 1904),
Det liberala partiet och framtiden (1908) och Våra
dagars lifförsäkringsväsende (1911).
3. Bror August P., den föregåendes kusin,
skådespelare, f. 17 dec. 1856 i Kalmar, hade 1874–85
anställningar vid Nya teatern i Stockholm,
Svenska teatern i Helsingfors och Stora teatern
i Göteborg. Sedan 1885 tillhör han Dramatiska
teatern i Stockholm. Han blef premiäraktör
1887. P. utmärker sig för ett lyriskt temperament,
hvars uttryck understödjas af hans mjuka, egendomligt
beslöjade stämma. Jämväl i karaktärsroller med
komisk anstrykning har han åstadkommit fullgoda
tolkningar. Hans spel är alltid naturligt och oftast
träffande. Sin första större framgång vann han med
en poetisk framställning af Ambrosius. Äfven må
erinras om hans med lidelsefull styrka genomförda
Ernesto i "Galeotto", den sanna komik han gjutit
kring en sådan gestalt som den slappe och egoistiske
själfbedragaren Hjalmar Ekdal i "Vildanden", hans
utförande af hufvudrollerna i Strindbergs dramer Till
Damaskus, Sista riddaren och Karl XII samt Jean i
"Fröken Julie", Tygesen i "Geografi och kärlek", Falk
i "Kärlekens komedi", Laursen i "Flykten", Anselmo i
"En veneziansk komedi" och Lysimachus i "Titus".
Palmeirim, Luiz Augusto, portugisisk skald,
f. 1825, d. 1893, tjänstgjorde några år som officer
och fick därefter en syssla vid ministeriet
för offentliga arbeten samt vardt medlem af
kungl. akademien i Lissabon. Hans progressistiskt
politiska diktsamling Poesias (1851; flera
uppl.) tillvann honom hedersnamnet "Portugals
Béranger". P. författade vidare Galeria de figur
as portuguezas (1878), Os excentricos do meu tempo
(1891), lustspel på vers m. m.
Palmella, Dom Pedro de Sousa-Holstein, hertig af
P., portugisisk statsman, f. 1781, d. 1850, hade
bl. a. varit ombud för Portugal å kongresserna i
Wien och Paris (1814–15), då han efter 1820 års
revolution i Portugal sändes till Brasilien för
att underrätta konung Johan VI om ställningen. Han
återkom i dennes följe och blef i juni 1823, efter den
nya konstitutionens upphäf-vande, utrikesminister,
ministerpresident och markis. I grunden var han
emellertid ganska hofsam och frisinnad samt stärkte
konungen i dennes försonliga sinnelag, till stor
missräkning för det absolutistiska partiet. Vid
dom Miguels statskupp 30 april 1824 tog han sin
tillflykt till ett på Tejo liggande engelskt
krigsskepp, men återinträdde i ministerpresidiet,
sedan konung Johan med engelskt ryggstöd blifvit
herre öfver situationen. 1825 blef han sändebud i
England och 1827 åter utrikesminister, men måste
rymma fältet vid dom Miguels troninkraktning 1828
och återkom, först då den unga drottning Marias
fader, kejsar Pedro I af Brasilien, lyckades besegra
usurpatorn. Han utnämndes då (1834) till hertig och
ministerpresident och satt därefter ännu två gånger
i ministären, maj 1835-nov. 1836 som utrikesminister
(under Saldanha) och maj–okt. 1846 som till en början
ministerpresident, snart blott finansminister. Jfr
Löpes de Mendonça, "Noticia historica do duque de P." (1859).
Palmén, finsk friherrlig ätt, som härstammar från
Åbo och Björneborgs län.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
