- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1271-1272

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palearktiska regionen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1271

Palearktiska regionen-Palenque

1272

omkr. 1500 på Komerska kampagnan. Högt uppburen för
sin omfattande lärdom och vältalighet, meddelade
han på flera olika ställen, företrädesvis i Siena,
undervisning i retorik och filologi. Under 1530-talet
synes hans religiösa åskådning ha undergått en
genomgripande förändring, som trädde i dagen
1542, då han i samband med det stora angreppet
på den italienska protestantismen anklagades för
kätteri. Anklagelsen grundades mest på hans skrift
Della pienezza ... di Christa (1542), som visade
frändskap med de tyske reformatorernas evangeliska
uppfattning (den blef sedan förväxlad med den
italienska protestantismens berömdaste alster, "Del
benefizio di Cristo", som ej har P. till författare;
se Valdes). Det mästerliga försvarstal, som P. höll,
skaffade honom den gången friheten, ehuru han
måste lämna Siena. P. vardt 1546 professor i Lucca
och 1555 i Milano. Här blef han för andra gången
ställd inför inkvisitionen, men fri gaf s äfven nu
(1560). Då hans evangeliska åskådning och kritik af
inkvisitionens förfarande allt tydligare framträdde,
greps han ånyo 1567, släpades till Eom, fick 3 år
försmäkta i fängelse; under förhören bragtes den
försvagade gamle delvis till återkallelse, hvilken
han emellertid godtgjorde genom en modig martyrdöd på
bålet som evangelisk kristen 1570. Hans bref visa en
alltigenom ädel karaktär. Litt.: främst K. Benraths
forskningar till Italiens reformationshistoria.
Hj. H-t.

Palearktiska regionen. Se Djurgeografi, sp. 568,
jämte kartan.

Palefroi [palfroa7], fr., paradhäst; paradutstyrsel
för häst under medeltiden.

Palembang. 1. Fordom (till 1821) konungarike i
östra delen af Sumatra, nu holländskt resident-skap,
omfattande Moesis flodområde, s. om Bankasundet. Areal
tills, med D j a m b i, som förut tillhörde P., men
1906 jämte landskapet Koerintji af-söndrades till
ett särskildt residentskap, 138,969 kvkm. 796,354
inv. (1905), hvaraf 678 européer, eljest mest malajer,
hvilka dels äro muhammedaner, dels hedningar. I
det inre lefva rester af urbefolkningen. Landet
är mycket fruktbart; dess produkter (ris, kaffe,
tobak, kanel, petroleum m. m.) föras till största
delen utför Moesi till hufvudstaden. - 2. Hufvudstad
i ofvannämnda residentskap, vid floden Moesi, 90
km. från mynningen, i en sumpig, för öfversvämningar
utsatt trakt, till följd hvaraf husen äro byggda
antingen på höga pålar eller i själfva strömmen på
flottar, som höja och sänka sig med floden. 60,985
inv. (1905), hvaribland 372 européer, 7,304 kineser
och 2,420 araber. Tillverkning af siden, vackra dolkar
("kris"; se d, o.), elfenbens- och träsniderier
samt guldarbeten. Sjöfart och handel. - 1618 anlade
holländarna ett faktori vid kusten, och 1662 börjades
mot det mäktiga sultanatet P. ett eröfrings-krig,
hvilket slutade först 1821 med landets fullständiga
underkastelse. l o. 2. J- F- N.

Palembang-bensoe, farm. Se Bensoe.

Pålen, Erik Johan af, jurist, f. 15 maj 1716,
under det att hans föräldrar voro stadda på flykt
för ryssarna i Finland, d. 6 sept. 1788 i Stockholm,
studerade i Åbo, inskrefs 1737 i Åbo hofrätt och 1738
i K. M:ts kansli, blef 1757 protokollssekreterare,
fick 1762 lagmans titel och blef

1766 lagman i Norrfinne lagsaga. I nov. 1770 adlades
han med namnet af P. (han hette förut P a-léen). Sin
egentliga ryktbarhet har P. förvärf vät som
sekreterare i bondeståndet vid riksdagarna 1755-56,
1760-62 och 1769-70, då han troget gick hattpartiets
ärenden. Under den förstnämnda riksdagen ådrog han
sig mycken ovilja hos en del af bondeståndet, som var
gynnsamt stämd för hof-vets planer på en ökad makt,
och 29 nov. 1755 anklagades både han och talmannen
(Olof Håkansson) för att genom förfalskning ha
åstadkommit ett ståndets beslut, som gaf hattrådet
rätt i dess tvister med konungen. De öfverföllos
och skulle antagligen blifvit utkastade ur ståndet,
om ej en medlem däraf för en stund stillat oväsendet
genom att taga upp en psalm och de andre talmännen
trädt emellan. Egendomligt nog kom P. att bidraga
till hattarnas fall vid riksdagen 1771-72. Som icke
adelsman blef han nämligen l maj 1770 af hattrådet
utesluten från förslaget till v. president i Åbo
hofrätt, och detta föranledde inom de ofrälse
stånden en sådan ovilja, att mössorna bland dem
erhöllo plura-litet vid valen till den följande
riksdagen. S. B.

Palencia [-le’nthia]. 1. Provins i spanska landskapet
Gamla Kastilien, omges af provinserna San-tänder,
Burgos, Valladolid och Leon. 8,434 kvkm. 196,031
inv. (1910). - 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid
Pisuergas biflod Carrion, järnvägarna från Austurien
och Galicien till Valladolid samt nära kastiliska
kanalen. 15,940 inv. (1900). P. är en mycket gammal
stad, af romarna kallad Pal-lantia, och till en del
omgifven af väl bibehållna murar. Biskopssäte,
lärarinneseminarium. Vinodling. Förnämsta
industrigrenen är tillverkning af ylleväfnader. Ett
af Alfons IX därstädes 1208 inrättadt universitet,
det första i Spanien, flyttades 1239 till Salamanca.
l o. 2. (J. F. N.)

Palencia [-le/nthia], Alfonso Fernåndez d e, spansk
krönikeskrifvare, f. 1423, d. 1492, gaf genom sin
på latin skrifna Gesta hispaniensia en bitande
framställning af tidens korruption. P. författade
dessutom allegorien Batalla campal entré los lobos
y los perros och Perfecciön del triunfo militär,
där han häfdar spanjorernas öfverlägsenhet i
vapenföring, samt utgaf 1490 det första spansklatinska
lexikonet. Däremot är P:s författarskap af "Coplas
del Provincial" omtvistadt. Ad. H-n.

Palenque [-le’nke], San Domingo de P.,
departementshufvudort i mexikanska staten
Chia-pas, nära Yucatans gräns, vid floden
Micol. 9,870 inv. (1900). P. är bekant genom de
11 km. därifrån belägna ruinerna, hvilka äro de
viktigaste och mest storartade byggnadsminnena
från den amerikanska forntiden, kvarlefvor efter
det gamla Huehuetlapallan. De ha ett omfång af
20-30 km. och bestå af ett antal mer eller mindre
väl bibehållna byggnader, i hvilka man urskiljer
tempel, fästningsverk, terrasser eller terrasserade,
stympade pyramider, broar, vattenledningar och
boningshus. Märkligast är en regelbunden fyrkantig
plats af 90 m. bredd och 420 m. längd, i hvars midt
reser sig den omkr. 100 m. långa och 10 m. breda
hufvudbyggnaden, hvars inre består af många, blott
3-4 m. breda kamrar. Tornet, som uppstiger i midten
af densamma till omkr. 24 m. höjd, består af fyra
våningar. Väggarna äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0676.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free