Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paisij ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1251
Paisij-Pajol
1252
gifna "Barberaren i Sevilla" (1797) och
"Prinsessan af Zamora" (1799). Dessutom skref P. ett
passionsoratorium, 2 rekviem, 3 stora orkestermässor,
ett flertal mindre mässor, 12 orkestersymfonier, 6
pianokonserter, 6 stråkkvartetter, 12 pianokvartetter
m. m. Hans musikaliska talang utmärkte sig genom
ovanlig fruktbarhet, uppfinningsrikhet, godt lynne,
behag och frisk melodik. Biogr, af Dominichi
(1818), Schizzi (1833), Podio (1904) m. fl.
A. L.*
Paisij [pa-i’-sij], bulgarisk författare, f. 1720
nära Samokov (dödsåret okändt), blef munk på Athos
och proigumen i det Chilandarska klostret. På grund
af misshälligheter med de serbiske klosterbröderna
flyttade han till det bulgariska Athos-klostret
Zograf, där han 1762 afslutade sitt historiska verk
Istorija slavenobolgarska o narodach i o öaréch i o
svjatych bolgarskich (om Bulgariens folkstammar,
tsarer och helgon), med syfte att väcka det
bulgariska folkmedvetandet genom erinringar om
en ärorik forntid. 1765 var han i Kotel, där hans
historia afskrefs af popen Stojko (sedermera biskop
Sofronij). Dessutom skref han en kortfattad Istorija
o bolgarskom narodé slavenskom och Carstvennik. P:s
skrifter utgåfvos först af A. V. Longinov 1885 och
1893 i Ryssland, 1898 af A. Teodprov i Bulgarien.
A-d J.
Paisley [pei’sli], stad i skotska grefskapet Renfrew,
vid den segelbara floden White Cart, 5 km. från
dess förening med Clyde, 11 km. v. om Glasgow och
27 km. s. ö. om Greenock, vid järnvägslinjerna
Glasgow–Greenock samt Glasgow–Carlisle, med bibana
till Renfrew, P:s hamnstad. 84,477 inv. (1911). P. är
en af de äldsta städerna i Skottland (på dess
plats anses det romerska fältlägret Vanduara ha
legat), men först på 1700-talet började det få
någon liflighet som fabriksstad. Nu är P. en
af Skottlands förnämsta fabriksstäder och har
stora väfverier (mattor, schalar, tartan m. m.),
blekerier, färgerier och tygtryckerier, järn-
och mässingsgjuterier samt maskinverkstäder, men i
synnerhet fabriker för tillverkning af bomullstråd,
hvari firmorna J. & P. Coats (Ferguslie mills) och
Clark & Comp. (Anchor mills) behärska världsmarknaden
och tills. sysselsätta 10,000 arbetare. Staden
har latinskola, flera tekniska läroanstalter,
många sjukhus och andra fromma stiftelser, hvilka
till stor del jämte kyrkor och parker äro gåfvor
af stadens fabriksfurstar. En dylik donation är
Coats’ observatorium med jordbäfningsstation.
(J. F. N.)
Paisley [pe͡ı’ṡli], lord. Se Hamilton, sp. 1221.
Paittasjärvi, ett af Kalixälfvens samlingsbäcken,
468 m. ö. h., ö. om Kebnekaise, på gränsen mellan
Jukkasjärvi och Gällivare socknar i Norrbottens län.
Paixhans [päksä’s], Henri Joseph, fransk
divisionsgeneral och ingenjör, f. 1783 i Metz,
d. 1854, utgaf bl. a. Considérations sur Vetat actuel
de Vartillerie des places etc. (1815), Nouvelle force
maritime (1822) och Force et jaiblesse militaire
de la France (1830). I det andra af dessa arbeten
föreslog han användning af hålprojektiler äfven vid
direkt skjutning samt stor kaliber på pjäserna. Hans
konstruktion utgjorde ett mellanting mellan kanoner
och haubitser samt kallades dels "canons
å la Paixhans", dels "bombkanoner". Det förra slaget
hade konisk krutkammare. P:s kanonkonstruktioner
voro ämnade blott till fartygs- och kustartilleri
samt afsågo att medelst ihåliga projektiler och
direkt eld erhålla större träffverkan och skottvidd,
än som kunde nås med då befintliga kastpjäser.
H. W. W.*
Pajala. 1. Tingslag i Norrbottens län, ingår i Torneå
domsaga och fögderi samt omfattar Pajala pastorat
utom Tärendö kapell, som tillhör Korpilombolo
tingslag. 4,875 kvkm. 5,018 inv. (1913). – 2. Socken
i Norrbottens län, Pajala tingslag. Sedan vid
början af 1914 ett område om 1,260 kvkm. med 1,080
inv. under namn af Junosuando frånskilts till egen
församling och kommun, utgör socknens areal 3,615
kvkm. med 3,938 inv. (1 jan. 1914), hvaraf 1,374
kvkm. med 729 inv. i Muonionalusta kapell, som ingår
i P. kommun. P. bildar med Junosuando, Muonionalusta
kapell och Tärendö kapell ett pastorat i Luleå stift,
Norrbottens norra kontrakt.
Pajala, revir af Luleå öfverjägmästardistrikt,
omfattar Pajala och Enontekis socknar samt
Muonionalusta kapellförsamling af Norrbottens
län. Reviret är indeladt i fem bevakningstrakter. Det
omfattade vid 1910 års slut 459,582 har allmänna
skogar, hvaraf 6 kronoparker om tillhopa 155,802 har.
S-r.
Pajala västra kronopark är belägen i Pajala socken
och tingslag af Norrbottens län samt tillhör Pajala
revir. Kronoparken är bildad af oafvittrad kronomark,
som efter afvittring genom k. br. 24 okt. 1885
förklarades för kronopark. Arealen var vid 1910 års
slut 17,740 har.
S-r.
Pajala östra kronopark är belägen i Pajala socken
och tingslag af Norrbottens län samt tillhör
Pajala revir. Om dess bildning se Pajala västra
kronopark. Arealen var vid 1910 års slut 34,764 har.
S-r.
Pajarete [pacha-], sp., en fin sherry-sort.
Pajaring (Pacharing), sjöv., äldre
benämning på sammanträde ombord på flaggskeppet
af resp. fartygschefer för rådplägning
eller för befallningars erhållande af högste
befälhafvaren. Man brukade äfven uttrycket
"löjtnantspajaring", då en officer från hvarje
fartyg kallades för att afskrifva orderna.
R. N.*
Pajas. Se Pajazzo.
Pajazzo (Bajazzo), Pajas (fr. paillasse, af
it. pagliaccio, halmmadrass), komiskt förklädd
upptågsmakare i det italienska folklustspelet,
hvilken vanligen var klädd i madrasstyg (däraf
benämningen); en vid konstberidar- eller
lindansarsällskap uppträdande gycklarakrobat,
som håller publiken munter genom att parodiskt
härma de uppträdandes konstprof och är utstyrd i
sockertoppshatt, pierrot- eller harlekinliknande dräkt
samt kritadt ansikte (jfr Clown); person, som städse
har tokroliga upptåg för sig; person utan allvar och
värdighet i sitt skick.
Pajazzon (Pajazzo), berömd veristisk opera af
R. Leoncavallo (se d. o.).
Pajep Kaitumjaure [pa’jēp], sjö i Lule lappmark.
Pajol [-jå’1], Claude Pierre, grefve, fransk krigare,
f. 1772 i Besancon, d. 1844 i Paris, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
