Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pahr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mar slott. Här började han genast iståndsätta
de förfallna befästningarna, men gjorde detta
så illa, att en af honom återuppförd vall snart
rasade. Ståthållarna anklagade med rätta byggmästaren
härför, men denne, som i slutet af 1572 upprest
till Stockholm med en "skamplun" till Borgholm,
lyckades afvända konungens vrede, som i stället gick
ut öfver ståthållarna. P. fortfor emellertid att
försumma sina åligganden, och på våren 1574 afvek
han ur landet, lämnande efter sig stor oordning i
byggnadsräkenskaperna. Kedan hösten s. å. återvände
han emellertid till Sverige, gjorde full reda för sig
och blef därpå 24 nov. 1574 byggmästare på Älfsborgs
slott samt synes sedan ha utarbetat en skamplun
till befästning för Älfsborgs stad. 1577 fick han
på begäran löfte om afsked, så snart han gett sin
obligation att ej vilja skada konungen och riket;
1578 återvände han till Mecklenburg och var 1581
sysselsatt med byggnadsarbete i Schwerin. Omöjligt
är ej, att P. än en gång gick i svensk tjänst. En
Hans Påer (Pahr?) blef nämligen 15 april 1586
murarmästare på Kexholms slott, och en vecka senare
kallas byggmästaren där Johan Baptist; men troligare
är dock, att dessa voro skilda personer, och i så
fall har Johannes Baptista Pahr ej återkommit till
Norden. Något annat verk af honom än möjligen någon
del af Kalmar slotts vallar torde ej där finnas
i behåll. - 2. Franciscus P. var om ej den äldste,
åtminstone den näst äldste af de 3 bröderna och hade
jämte Johannes Baptista varit verksam vid uppförandet
af plasternas slott i Brieg, men senare byggt ett
mindre slott i det närbelägna Hainau, där han då
bosatte sig. Kommen därifrån till Mecklenburg,
blef han hertig Ulriks hofbyggmästare och ingick 9
febr. 1558 kontrakt med denne om uppbyggandet af ett
nytt slott i Giistrow, hvilket sedan blef färdigt 1565
och ännu i dag med sin kraftiga rustikstil, sin rikt
växlande stuckdekoration och massornas pittoreska
fördelning vittnar om sin byggmästares goda smak
och stora skicklighet samt förmåga att åstadkomma
ett originellt och vackert renässansverk. Han
ledde äfven fästningsarbeten vid Kostock och var
ofta i Schwerin för att lämna råd i afseende på där
pågående fästningsbyggnader. Sedan P. kommit öfver
till Sverige, fick han 17 juni 1572 fullmakt att vara
byggmästare på Uppsala slott, som nyss förut förstörts
genom mordbrand, och 15 juli utfärdades vederbörligt
beställningsbref. Han ålades sedermera äfven att "till
allehande Embethe och Hantwercke, late ööfue och lare
een hoop vnge Drengier". Alltifrån sin ankomst till
Sverige var han företrädesvis verksam vid Uppsala
slottsbyggnad, på hvilken en del detaljer från denna
tid påminner om Güstrows slott. En af P. utarbetad
plan öfver Uppsala slott finnes ännu i behåll och
visar, att han velat ha arkader åt borggården m. m.,
som dock aldrig kom till utförande. Slottskyrkan
byggdes emellertid af honom, liksom äfven södra
slottsportalen nog är ett af hans verk. 1578 förestod
han också uppbyggandet af ett torn på domkyrkan i
Uppsala. Flera år tidigare, 16 april 1573, hade han
dessutom befullmäktigats att, med anledning af Anders
målares ålderdom och sjuklighet, vara byggmästare
på Stockholms slott; men redan 1574 synes detta
förordnande ha upphört. P. sökte då få anställning
hos kurfurst August af Sachsen, men då detta
misslyckades, kvarstannade han i Sverige, där han
likväl ej synes ha funnit sig så väl till rätta som
brodern Dominicus. Så småningom fann också konung
Johan, att arbetet i Uppsala "icke så alfwarligen
blifwer fullfölgdt och efterkommit", som han befallt,
hvarför han 1578 förordnade sin kammartjänare Filip
Kem att ha öfverinseende öfver detsamma. Detta
förtröt nog P., men redan i aug. 1580, då arbetena
på rikssalen och slottets sydöstra rundel voro
som angelägnast, afled denne, som sålunda ej fick
afsluta sitt verk. - 3. Dominicus P., de föregåendes
yngste broder, hade 1569 inkallats till Schwerin,
där han sedan arbetade som murarmästare hos brodern
Johannes Baptista och medtogs i maj 1572 af denne
till Sverige, där han blef byggmästare på Borgholm
och började uppföra de 4 rundlarna, sträckmuren,
"våningarna" m. m., allt till konung Johans fulla
belåtenhet. När brodern Johannes Baptista våren 1574
dragit ur riket, befalldes Dominicus 25 maj att resa
öfver till Kalmar slott för att ombestyra arbetenas
fullföljande, och 28 febr. 1575 befullmäktigades han
att vara byggmästare på båda dessa slott. På Kalmar
slott uppgjorde han nu ritningarna till och ledde
sedan utförandet af bl. a. det ännu bevarade vackra
kassetterade taket och andra inredningsarbeten i den
genom sammanslagning af 2 rum bildade s. k. grå salen,
praktgemaket gyllene salen, där det förgyllda och
målade kassetterade taket, det yppersta i sin väg, som
ännu finnes i behåll i Sverige, 1575-76 utfördes af
tyske löfsnidaren Michel v. Bern, inre slottsporten
och den 1581 fullbordade brunnsöfverbyggnaden på
borggården, ett af den svenska renässansens vackraste
smärre verk (so Mockle). P. förstärkte äfven
slottets befästningar samt anlade både vid Kalmar och
Borgholm kryddgårdar och karpdammar. För sistnämnda
slotts befästande enligt bastionssystemet uppgjorde
han ritning och arbetade sedan efter densamma,
höjde det inuti slottet stående gamla Kuretornet,
färdigbyggde västra, norra och södra flyglarna samt
ersatte den östra med en mur, ombyggde rundlarna och
anordnade slottskyrkan. Vid Kalmar slott fullföljdes
samtidigt såväl befästningarna som slottsvåningarna,
och slottskapellet inreddes, hvarjämte P. äfven
förstärkte stadsbefästningen, till hvilken han
1579 uppgjort skamplun; men 1585 utarbetade han en
annan, ännu i behåll varande ritning till stadens
befästande enligt italienska systemet, hvilken ritning
sedan delvis följdes. Han hade äfven tillsyn öfver
huggning på Öland af pelare m. m. för slottskyrkan i
Stockholm. Under 1590-talet vistades den då gammal
vordne byggmästaren mestadels på Borgholm, där han
sysselsatte sig med inredningsarbeten, och en annan
byggmästare förordnades då på Kalmar slott. P. hade
nämligen nu äfven blifvit sjuklig, och hösten 1602
blef han ett lätt offer för den då i dessa nejder
härjande pesten. - Bröderna P:s byggnadsgärning
i Sverige får ej underskattas. August Hahr har
särskildt fäst uppmärksamheten vid sambandet i
stilistiskt afseende mellan deras arbeten söder
och norr om Östersjön. Slottet i Brieg visar i sin
rika portalutsmyckning påtaglig frändskap med den
norditalienska ungrenässansarkitekturen, som icke
återkommer hos brödernas byggen i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
