Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 1179-1180 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oxenstierna ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cherwell går High street åt v. under flera olika
namn genom stadens gamla, södra del, vid Carfax
(af lat. quadrifurcus, fr. carrefour) korsad af
Cornmarket street (norr ut) och S:t Aldates (söder
ut). High street är elegant och bred, men de flesta
andra gator äro smala. Af det gamla slottet, byggdt på
1000-talet, återstår endast tornet (innehållande S:t
Georgskyrkan), och af stadsmuren finnas blott några
rester. Katedralen, Christ Church, hörde urspr, till
det forna nunneklostret, som låg i dess omedelbara
närhet, och är i sin nuv. form (normandisk-gotisk
öfvergångsstil) från senare hälften af 1100-talet.

Fig. 1. Universitetskyrkan S:t Mary the Virgin och i förgrunden All souls college.

Universitetskyrkan S:t Mary the Virgin (fig. 1)
härstammar från 1300- och 1400-talen, den södra
förhallen tillkom 1637. Nära kyrkan S:t Mary Magdalen
står det 1841 resta Martyrs’ memorial, till minne af
martyrerna Cranmer, Latimer och Ridley (brända 1555
och 1556). – De äldsta spåren af en lärdomsskola i
O. omtalas 1133, men först 1249 stiftades det äldsta
college, University college, på hvilket under samma
årh. följde Balliol (1263) och Merton coll. (1264–74)
och därefter öfriga ända till 1870-talet, allesammans
genom dotationer. Universitetet består f. n. af
21 colleges (se College och dithörande bilder)
samt 4 s. k. halls. De förra bilda själfständiga
korporationer, ha egna statut och äro icke
underkastade universitetets lagar, hvaremot halls
icke äro korporationer (deras förmögenhet förvaltas
af universitetet). Universitetets förvaltning utöfvas
af tre korporationer: 1. convocation, som består af
alla masters of arts, medicine, juris och teologie
doktorer, äfven utom O. boende, som genom att erlägga
årsafgift vilja upprätthålla sin förbindelse med
universitetet; 2. congregation, bestående af de
medlemmar af convocation, som bekläda en lärarsyssla
eller ha annan befattning vid universitetet eller
som minst
140 dagar om året uppehålla sig inom ett visst
afstånd från O. (omkr. 500); 3. hebdomadal council,
som består af kanslern, vicekanslern, två proctors
(officiella) samt 18 af congregation för 6 år valda
medlemmar (6 förmän för colleges eller halls, 6
professorer i bestämda ämnen och 6 andra medlemmar
af convocation). Hebdomadal council har initiativ i
den akademiska lagstiftningen, uppgör förslag till
nya statut och framlägger dem för congregation, som
kan antaga, återförvisa eller ändra dem, hvarefter
det så behandlade förslaget går till convocation,
som kan antaga eller förkasta, men ej ändra
detsamma. Convocation afgör många af universitetets
löpande ärenden. Den förlänar hedersgrader, väljer
universitetets båda representanter i parlamentet
och utnämner kyrkoherdar i de pastorat, i hvilka
universitetet har patronatsrätt (inalles 439). I
många fall fungerar den genom delegerade,
t. ex. för Clarendon press (se d. o.), för
museer, universitetsutvidgning m. m. I spetsen
för universitetet står kanslern (chancellor)
eller hans ställföreträdare, vicekanslern, den
verkliga exekutiva myndigheten, som är ordf. i de
tre ofvannämnda korporationerna. Kanslern väljes
för lifstid af convocation och tages alltid ur
den högsta adelsklassen (f. n. earl Curzon of
Kedleston), vicekanslern af kanslern, årligen, bland
förmännen för colleges. Den disciplinära myndigheten
öfver studenterna utöfvas af vicekanslern och de
båda proctors, hvilka väljas årligen i tur och
ordning af colleges, halls och delegationen för
non-collegiates. Professorerna utnämnas på lifstid,
6 af kronan (s. k. professores regii), de öfrige
af ett valutskott af minst 5, högst 7 medlemmar,
i hvilket det college, som bestrider lönen, måste
vara representeradt. Readers (e. o. professorer)
utnämnas merendels på 5 år; lecturers (docenter),
som anställas af colleges, äro erkända lärare,
såvidt deras föreläsningar upptagas på den officiella
föreläsningslistan. Halls (f. n. 4) voro från början
privata bostäder för studenterna, men ha efter hand
gått upp i colleges. Den enda akademiska hall är
S:t Edmund, som uppges ha bildats 1226; de öfriga
äro privata, tillkomna efter 1882. Dessutom finnas
sedan 1868 non-collegiate students (1912 endast 203),
som åtnjuta alla universitetets privilegier, utan
att vara medlemmar af något college. Inskrifning
vid universitetet förutsätter medlemskap af ett
college eller hall eller egenskapen af non-collegiate
student. Upptagning i ett college sker efter pröfning
genom förman och fellows. Kvinnor ha tillträde till
föreläsningar och examina, men få ej lärdomsgrader. De
ha 5 sammanslutningar (halls), och medlemmarnas
antal var 346 år 1912. Stiftelser oberoende af
den akademiska jurisdiktionen och afsedda urspr.
för teol. undervisning äro Pusey house (1884),
S:t Stephens house (1876), Wycliffe hall (1878),
Mansfield coll. (1889, kongregationalistiskt),
Manchester coll. (1893, unitariernas) och Cuddesdon
coll. vid biskopens af O. residens. Slutligen äro
flera colleges eller universitet i England och
kolonierna "affilierade" med universitetet i O.,
hvarigenom vissa fördelar beredas studerande från
dem vid inträdet i O:s universitet. Dettas inkomster
(oberäknadt colleges’) voro 1912 86,751 pd. Alla
colleges ega betydande inkomster och ett synnerligen
stort antal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>