Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ossolinski ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1041
Ossolinski-Ost
1042
m. fl. utgafvo hennes Memoirs (2 bd, 1851); Julia
Ward Howe utgaf 1903 hennes Love letters. Se arbeten
af Higginson (1884) och Stearns (1895). OssolFhski,
gammal polsk adelssläkt, härstammande från byn
Ossoliti i distriktet Sandomierz. 1. Jérzy 0.,
polsk-statsman, f. 1595, d. 1650, studerade
länge vid utländska universitet, skickades af
Sigismund III till Jakob I af England och påfven
Urban III för att få deras bistånd i kriget mot
turkarna och blef kronkansler 1643. Han deltog
ock i fredsunderhandlingarna i Altmark 1629 och
i Stuhmsdorf 1635. Efter konung Vladislavs död
(1648) genomdref han Johan Kasimirs val till hans
efterträdare och ledde fredsunderhandlingarna
med kanen af Krim, sedan han lyckats upplösa
dennes allians med kosackerna 1649. 0., som hade
stora statsmannaegenskaper och var vän af en
fredlig politik, ifrade kraftigt för stärkandet af
konungamakten gentemot adeln, i hvars privilegierade
ställning han såg en olycka för Polen. På 1638 års
riksdag blef han därför af adeln förbjuden att
bära den furstetitel, som han fått af Ferdinand
II. Han utgaf De optimo statu rei publicce (1614),
Qucestiones morales (1615), Mercurius Sarmaticus
(1645) samt en dagbok, Dziennik wlasnego zycia
(tr. 1875). 2. Jözef Maksymilian 0., historiker och
bibliograf, f. 1748, d. 1826, var 1764-83 medarbetare
i "Zabawy przyjemne i pozyteczne", men flyttade
efter Polens delning till Wien, där han som medlem
af en galizisk deputation genomdref upprättandet af
en lärostol i polska språket och litteraturen vid
Lembergs universitet. Förutom öfv. af Seneca och
Livius skref han ett polskt litteraturhistoriskt
arbete, Wiadomösci historyczne kry-tyczne do dziejow
literatury polskiéj (1819-22; 4:e uppl. 1852). Han
utnämndes 1808 till ge-heimeråd och direktör för hof
biblioteket i Wien. Då klostren indrogos i Galizien,
uppköpte och samlade 0. en mängd gamla böcker och
manuskript och grundlade 1809 i Lemberg ett bibliotek,
som sedermera utvidgades och med understöd af den
galiziska landtdagen omorganiserades till det stora
vetenskapliga institutet, Zaktad narodowy imienia
Ossolinskich (Ossolinskiska nationalin-stitutet),
som i ett stort palats i Lemberg har omkr. 100,000
böcker, 4,000 handskrifter, 1,000 diplom, 25,000
gravyrer, taflor, vapen m. m. af stort historiskt
värde. Institutet utger ock vetenskapliga skrifter
och årsredogörelser, "Sprawod-zanie z czynnosci".
l-2. A-d J.
Ossorio y Berna’rd [åså’riå i], Manuel, spansk
författare, f. 1839 i Algeciras, beklädde åtskilliga
departementala poster och blef redaktör för "La
Gaceta de Madrid" m. fl. tidningar. Sedan har
0. uteslutande egnat sig åt litterär verksamhet,
har för scenen skrifvit Abd-el-Rhamdn (1869) och
Camoéns samt dessutom publicerat Galeria bio-grafica
de artistas espanoles del siglo XIX (en fort-
sättning af Ceån-Bermiidez’ "Diccionario"), Ro-mancero
de nuestra senora de Atocha (1865), Pa-peles viejos
é investigaciones literarias (1890), Apuntes para un
diccionario de escritores espanoles y americanos
-del siglo XIX (1892), Diccionario biogråfico
internacional de escritores y artistas del siglo XIX
(tills, med Frontaura), La republica de las letras,
cuadros de costumbres literarias copiados å la
pluma, som är af mycken förtjänst, m. fl. 0. har
dessutom varit en flitig öfversättare af franska,
italienska och portugisiska författares arbeten.
Ad. H-n.
Ossory [å’səri], ett forntida konungarike på Irland, i
sydvästra delen af Leinster; grundlagdt på 100-talet,
egde det bestånd till 1110. Namnet fortlefver i
benämningen på ett anglikanskt och ett katolskt
biskopsstift, hvilkas biskopar residera i Kilkenny.
Ossuarium (lat., af os, ben), benhus; graf.
Ossuna [åso’na]. Se Osuna.
Ost (Öster). Se Väderstreck.
Ost framställes ur mjölk genom löpning (koagulering)
af dess ostämne, kasein (se Mjölk), medelst löpe
eller syra, hvarvid afskiljes en geléartad ostmassa
från den klara grönaktiga vasslan. Vid ystning med
löpe delas ostämnet i två enklare ägghviteämnen:
parakasein, som i förening med den förut vid kaseinet
bundna kalken bildar ostmassan, och vassleägghvita,
som är löslig och öfvergår i vasslan. Då mjölken
löpnar genom inverkan af syra, sker det så, att denna
förenar sig med den kalk, som var bunden vid kaseinet,
hvilket i fri och osönderdelad form afskiljes och
bildar ostmassan. Denna innehåller sålunda icke
olösta kalksalter. Af mjölkens öfriga beståndsdelar
ingår fettet till större delen i ostmassan, hvilken
innesluter äfven mer eller mindre vassla; denna
innehåller mjölksockret och mjölkens öfriga lösta
ämnen samt vid löpeystning vassleägghvita och vid
syreystning kalksalt. – Efter ostens utfällning,
som utföres på olika sätt, hvarigenom vasslan
mer eller mindre fullständigt afskiljes, formas
osten och pressas, så att vasslan fullständigare
aflägsnas. Osten saltas och innehåller vanligen 2–3
proc. salt. Osten får sedan undergå en kortare eller
långvarigare mognadsprocess, bestående af olikartade
jäsningar, genom hvilka olika ostsorter erhålla
olika smak och textur, det senare allteftersom osten
förblir tät eller ock pipor ("ögon") uppstå af gaser,
som bildas vid mognaden. Ost beredes företrädesvis
af komjölk, men äfven af getmjölk ("hvitost" till
skillnad från den bruna getmesosten) och renmjölk
samt i utlandet äfven af fårmjölk (en sådan är
roquefortost). Efter fetthalten indelas ost i:
gräddost, som göres af oskummad mjölk, försatt
med grädde, och innehåller öfver 4 proc. smörfett;
helfet (oegentligt kallad sötmjölksost) ost, af
oskummad mjölk, vanligen med öfver 3 proc. fett,
trekvarts-, half- och kvartsfet ost, af 3/4, 1/2
eller 1/4 oskummad och återstoden skummad mjölk,
och innehållande minst 2,25, 1,5 och 0,75 proc. fett,
samt skumost, beredd af skummad mjölk. Efter fastheten
skiljer man mellan mjuka och hårda ostslag. De förra
bearbetas och pressas föga, innehålla därför mycket
vassla, som fort inträder i jäsning; de mogna därför
fort, med början från ytan, ega smörig konsistens
och förtäras ofta helt färska; hit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
