Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Oskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
parkanläggningar. Stadens hufvudnäring är
handelssjöfart (export af trävaror, sten,
gjutgods, papper och fartyg från mek. verkstaden
och dockan). Hamnen, som omfattar hela den utanför
liggande viken, är oaktadt de många
 |
| Fig. 3. Kyrkan i Oskarshamn. |
grunden rymlig och god, med 3,5–6 m. djup vid lastkajen
och ända till 11 m. därutanför. Antalet in- och
utgående fartyg var 1911 2,668 om 561,754 ton,
hvaraf på utrikes ort 647 om 96,727 ton, för hvilka
i afgifter för fartyg och varor erlades 62,756
|
Fig. 4. Smålands enskilda banks hus (med postkontoret)
i Oskarshamn. |
kr.; stadens egna fartyg voro 40 med ett förmedladt
tontal af 28,086, hvaraf 29 segelfartyg om 4,110 ton
och 11 ångf. om 7,992 ton. Tulluppbörden uppgick till
301,666 kr., fyr- och båkafgifter samt lastpenningar
till 25,090 kr. På sjömanshuset voro inskrifna
1,083 sjömän. De handlandes antal var 100 med 230
betjänte och en uppskattad inkomst af handelsrörelsen
af omkr. 276,000 kr. Regelbunden ångbåtsförbindelse
eger rum med Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Lybeck,
Stettin, Hamburg och
London samt mellanliggande platser. Fabrikerna voro
25 med 819 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 2,5 mill. kr.; de förnämsta anläggningarna
äro mekanisk verkstad (tillhörig ett aktiebolag)
med två dockor (resp. 108 och 50 m. i längd) och
omkr. 400 arbetare, tre tryckerier, stenhuggeri,
snickerifabrik, snusfabrik och elektricitetsverk
(stadens). Genom Nässjö-O:s normalspåriga och Ruda-O:s
smalspåriga järnväg eger staden god förbindelse
med svenska järnvägsnätet. Penninganstalter
äro afdelningskontor af Smålands enskilda bank
och bank-a.-b. Södra Sverige samt O:s sparbank
(1894). Af undervisningsanstalter eger O. realskola
för gossar och 8-klassigt elementarläroverk för
flickor. Folkundervisningen tillgodoses genom
stadens folk- och småskolor, inrymda i det ståtliga,
1900 färdiga folkskolehuset i stadens norra del. Den
stora samlingssalen användes vid föredragen i stadens
med statsmedel understödda föreläsningsförening,
som började sin verksamhet 1899. I samband
med denna står en läsestuga med lånbibliotek
(öppnad 1905). Tidningspressen representeras af
"Oskarshamnsposten" och "Oskarshamnstidningen"
(resp. 2 och 3 ggr i veckan). Läkarvården bestrides
af en stadsläkare, en lasarettsläkare och en enskildt
praktiserande läkare samt en distiktsveterinär. För
sjukvården finnas i staden ett länslasarett samt
ett epidemisjukhus. Staden har ett apotek (sedan
1803). Välgörenhetsinrättningar äro O:s barnhem,
sällskapet O:s jultomtar samt sjömanshemmet
Betlehemsstjärnan. Elektrisk belysning genom eget
elektricitetsverk, till hvilket ström levereras från
Finsjö kraftstation vid Emmån i Fliseryds socken,
infördes 1900, vattenledning och kloakledning äro
under anläggning. I kyrkligt hänseende är staden annex
till Döderhult i förutvarande Kalmar, nu Växjö, stift,
med egen kyrka och komminister. Vid riksdagsmannaval
till Andra kammaren tillhör staden länets södra
valkrets (södra landstingsområdet).
Platsen, där O. nu ligger, var från uråldriga tider ett
fiskeläge, Duderhultevijk, som ej ådrog sig någon
uppmärksamhet, förrän Kalmar borgerskap på begäran
28 jan. 1646 fick tillåtelse att där "hålla sin
marknadplatz och köping", och den var sedan i mer
än 200 år i handelshänseende beroende af Kalmar. 31
aug. 1677 brände danskarna hela köpingen så när
som på en stuga. 1719 begärde Kalmar stads köpmän
att få upptaga och bruka det en mil nordligare
belägna Saltvik till sin köping och lastplats,
enär "lasteplatzen vid Döderhultsvijk til handel
med almogen eij skal vara nog bequäm, aldenstund
där eij skal vara så diupt vatn, ät deras lastade
båtar kunna utflyta", och denna begäran bifölls
1736, men någon flyttning blef ej af. Gång på gång
under senare delen af 1700- och förra hälften af
1800-talet gjordes till K. M:t framställningar ej
allenast från köpingen och kringliggande härad, utan
äfven från flera socknar i Kronobergs, Jönköpings
och Östergötlands län genom riksdagsfullmäktige, att
köpingen måtte få stapelstadsrättigheter. På grund
af motstånd från Kalmar och Västerviks borgerskap
afslogos de nio gånger (1786, 1798, 1800, 1815, 1818,
1823, 1825, 1830 och 1838). 31 juli 1843 utfärdades af
K. M:t reglemente för köpingen, hvarigenom den fick
en själfständigare ställning än förut, med särskild
styrelse, bestående af ordningsman och 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0550.html
