Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orsak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungefär 2 m. höjd samt 1,5–2 m. breda. För större
bergfrakt afsedda orter ha betydligt större
dimensioner. I de svenska kolgrufvorna åter äro de
mycket lägre, så att man på många ställen endast
krypande eller åkande i låga vagnar kan färdas fram
i dem. Orter göras antingen som förberedelse till
andra grufarbeten (tillredningsorter) eller för
kommunikation i grufvan eller för uppsökande af nya
fyndigheter i grufvan. Då man från olika ställen
i grufvan utgår med ortarbeten i afsikt, att de
skola mötas och sammanslås, kallas dessa orter,
innan sammanslagningen skett, motorter. Mynningen
af en ort kallas gima, dess botten sula och dess
slut i berget gafvel l. brott. Orter drifvas numera
vanligen med tillhjälp af borrmaskiner. Orter,
som gå i riktningen af ett malmlagers strykning,
kallas fältorter; orter, som gå mer eller mindre
i vinkel däremot, kallas tvärorter; sådana,
som ha stark lutning eller gå vertikalt, kallas
stigorter. Ortdrifning bör i en grufva aldrig
försummas, och särskildt böra undersökningsorter
alltid drifvas, medan malmtillgången är god. Kostnaden
märkes då mindre, än om man, när malmen tagit slut,
skall utge penningar endast för uppsökandet af nya
malmer. Mången gifvande grufva har nedlagts endast
till följd af bristande ortdrifning. Se vidare Dagort.
Th. N-m.*
Ort (mhty. ort, eg. fjärdedelen af t. ex. ett mått, en
vikt, ett mynt), äldre svensk viktdel = 1/100 skålpund
= 100 korn = 4,25 gr. (i Danmark och Norge förr =
icke fullt l gr., från 1861 i Danmark = 0,5 gr.);
äldre svenskt silfvermynt = ¼ daler 1. riksdaler (i
Danmark 1813-73 = ¼ rigsbanksdaler = 24 skilling,
i Norge på 1700-talet = 1/4 daler kurant och efter
1816 = 1/5 speciedaler = 24 skilling); äldre svenskt
rymdmått = l jungfru (= 1/4 kvarter).
Ort, zool. Se Id.
Ort., vid växtnamn förkortning för spanske botanisten
Casimirio Gomez Ortega, f. 1740, d 1818, direktör
vid botaniska trädgården i Madrid 1771-1801.
Orta, Lago di [lagå di å’rta], förr Lago di San
Giulio l. Cusio, sjö i italienska prov. Novara,
290 m. ö. h., 143 m. djup, inberäknadt den 0,3
kvkm. stora ön S Giulio 18,15 kvkm. På en udde vid
östra stranden ligger den lilla staden Orta Novarese,
med omkr. 1,000 inv. Man antar, att sjön är en
återstod af ett mycket större vatten, från hvilket
Toce 1. Tosa rann söderut. Men när glaciärerna drogo
sig tillbaka, sjönk vattnet från dem och leddes
småningom till Lago maggiore. Detta förklarar,
hvarför O. ej har några större tillflöden. Från
dess nordända rinner bäcken Nigolia ut ur sjön,
förenar sig efter 0,8 km. med Strona, som upptages
af Tosa kort innan den faller ut i Lago maggiore.
J. F. N.
Orta Kapu, en af portarna till Seraljen i
Konstantinopel (se d. o., sp. 838).
Ortaköi, förstad till Konstantinopel (se d. o.,
sp. 837).
Ortala [ ω’rtala]. 1. Grefskap, som 5 april 1647 gafs
åt fältmarskalken Lennart Torstenson och hans äkta
mansarfvingar. Det omfattade Söderby-Karls, Estuna,
Lohärads, Malsta, Husby, Frötuna, Länna, Bro, Vätö,
Väddö och Häfverö socknar samt Ortala bruk,
allt i Roslagen (Uppland). 9 febr. 1648
lades Norrtälje stad under grefskapet.
2. F. d. bruksegendom i Väddö socken, Stockholms
län, vid sjön Bornens utlopp i Ortalaviken af Ålands
haf. O, bruk anlades 1586, drefs en tid för kronans
räkning, utarrenderades 1626 till Henr. Lemmens, som
innehade det ännu 1647, då det lades under Ortala
grefskap, indrogs med detta i Karl XI:s reduktion,
brändes af ryssarna 1719, köptes 1760 af firman
Finlay och Jennings, som egde äfven Skebo bruk. 1769
öfvergingo båda bruken till Jakob Grill och 1782 till
huset Tottie & Arfwedson i Stockholm och stannade
sedan i Arfwedsonska släkten till 1861. 1867 köptes
det af V. Govenius, som nedlade bruket 1875. 2/3 mtl
jämte spikhammare, såg och två kvarnar, tax. till
120,000 kr., hvaraf 25,000 kr. å jordbruksfastighet,
tillhöra nu (1914) doktorinnan Hedvig Haglund.
Orta Novarese. Se Orta.
Ortbeskrifning. Se Topografi.
Ortbestämningar. Geografiska ortbestämningar
gå ut på att bestämma ett ställes geografiska
koordinater (latitud och longitud; se Bredd l
och Längd 1) och därmed sålunda samma ställes
plats på jordklotet. Latituden 1. polhöjden (= den
geografiska bredden) är liktydig med himmelspolens
höjd öfver horisonten och uppmätes därför vanligast
antingen genom bestämning af medeltalet af en
cirkumpolarstjärnas (se d. o.) största och minsta
höjd (meridianhöjd öfver och under polen) eller ock
genom en annan himmelskropps meridianhöjd, i hvilket
senare fall himlakroppens skenbara läge på himmelen
i förhållande till polen (d. v. s. deklinationen)
förutsattes vara bekant. Longituden (= den geografiska
längden) är liktydig med tidsskillnaden för orten
i fråga och den ort, från hvars meridian longituden
räknas. I de fasta observatorierna bestämmes latituden
med meridiancirkel eller med zenitteleskop eller
med passageinstrument genom observation i "första
vertikalen", och longituds- eller tidsskillnaderna
bestämmas med tillhjälp af telegrafiska signaler
(se Astronomiska instrument). På resor måste
naturligtvis lättransportabla instrument
nyttjas. Till sjöss användes därför sextanten
eller prismacirkeln, med hvilken vanligen solens
höjd observeras. Härigenom kan latituden bestämmas
(enklast, om solens meridianhöjd blifvit iakttagen),
äfvensom tiden på stället. Tiden för den ort
(Greenwich), genom hvilken utgångsmeridianen går,
erhålles genom medförd kronometer och därigenom
tidsskillnaden och longituden. På längre sjöresor blir
kronometern mindre tillförlitlig, hvarför dess gång
till Greenwichs tid behöfver kontrolleras. Härtill
tjäna vanligast måndistanser (se d. o.) eller st
järnbetäckningar (se Ockultation), hvilka
måste anlitas äfven för det fall, att kronometern
under resan råkat stanna eller eljest kommit i
olag. I de fasta observatorierna kan latituden
bestämmas noggrannare än på en tiondedels bågsekund
och tidsskillnaden på en hundradels tidssekund
när. Vid dessa de noggrannaste ortbestämningarna
måste naturligtvis hänsyn tagas till de i senare tid
upptäckta variationerna i polhöjden (se d. o.). Till
sjöss erhålles latituden med ett möjligt fel af en
eller ett par bågminuter. Tids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
