Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orley ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
911
Orley-Orlov
912
generalguvernören Bugeaud och befästes 1843-44 af
Cavaignac. Omkr. 37 km. nordligare ligger
hamnstaden Tenes, vid Medelhafvet. (J-
F- N.) Orley [å’rlä], Bernard d’0. 1. v a n 0.,
nederländsk historie- och porträttmålare,
tecknare för tapeter och glasmålningar, f.
omkr. 1485 (eller kort dessförinnan), d.
6 jan. 1542, var antagligen son till en
konstnär. Troligen före 1514 företog han en
studieresa till Italien och umgicks enligt
legenden i Rom förtroligt med Rafael, liksom han
senare (1521) gjorde personlig bekantskap
med Diirer under dennes vistelse i Bruxelles och
åtnjöt äran att, efter ett gästabud, som han gett
till mästarens ära, porträtteras af denne.
Från 1515 arbetade 0. för ståthål-B. van
Orley. Efter en mål- finnan Margaretas af ning af
A. Durer. Österrike räkning, ut-
förande en mängd fursteporträtt, blef 1518 hennes
hofmålare på stat och fortfor att bekläda denna
eftersökta och afun-dade befattning, äfven sedan
det ådagalagts, att han var en kättare, som jämte
åtskilliga andra artister, tapetväfvare m. fl. i
hemlighet åhört den reformerte predikanten Jacques
van der Elsts utläggningar. Han måste dock för sin
och sin familjs räkning betala dryga böter. Efter
Margaretas död fortfor han att som hofmålare arbeta
för efterträ-derskan, Maria af Ungern, liksom han
också var flitigt verksam i att utföra tapetutkast
för fabrikerna i Bruxelles. - Han tyckes ha lämnat
hundratals teckningar för sådana, ehuru flertalet
af de från honom härrörande tapeterna, magasinerade
i palats och slott eller ännu ej nog nöjaktigt
undersökta, hittills icke identifierats. Det är icke
lätt att fullt rättvist värdesätta 0:s verksamhet som
målare, enär ganska få autentiska arbeten af hans
hand kunna uppvisas, under det att en mängd taflor
af ringa värde sedan gammalt tillerkänts honom och
förvanskat det anseende, som den utmärkte konstnären
förtjänar. Till 0:s fullt säkra målningar höra Dr
G. Zelles förträffliga porträtt i Bruxelles’ museum,
sign. och dat. 1519 (det enda signerade porträttet af
0:s hand, som finnes), en praktfull, af Michelangelo
påverkad triptyk från 1521, behandlande Jobs historia,
likaledes i Bruxelles’ museum, där äfven ses flyglarna
till en af mästarens yppersta altarmålningar, samt
Legenden om aposteln Tomas, i kejs. hofmuseet i
Wien. Dessa målningar, liksom några ännu bevarade
efter hans kartonger utförda glasmålningar i kyrkan
S:te Gudule i Bruxelles, ådagalägga, att 0. - helt
naturligt för den, som hufvudsakligen arbetade för
tapetfabrikerna - företrädesvis älskade det stort
anlagda dekorativa måleriet, men att han äfven som
stafflimålare i mindre mått var fullt jämbördig
med de mest firade bland de samtida nederländske
mästarna. (En med 0:s namn signerad och 1526 daterad
"Helig familj" i Nationalmuseum
är ej af hans hand.) Bland utsökt vackra, ännu
bevarade tapeter, till hvilka 0. med full visshet kan
anses vara upphofsman, märkas en svit af 7 tapeter
i Neapels museum, framställande Slaget vid Pavia,
och en annan svit af 12 tapeter i Louvre: Kejsar
Maximilians jakter, sannolikt urspr, beställda af
Maria af Ungern. 0. efterlämnade flera söner, hvilka
liksom fadern delade sin tid mellan målarkonsten och
teckningar för tapeter. O. G-g.
0’rlik, Filip, lillrysk hetman, f. 1672, d. 1742,
var sekreterare hos Mazepa, följde denne på flykten
från Poltava till Bender och blef efter hans död
vald till hetman (5 april 1710) samt stadfäst i
sin värdighet af Karl XII. Han medföljde 1714 den
från Turkiet hemtågande svenska skaran, vistades
med sin talrika familj och många kosackofficerare i
Sverige 1715-20 och dog förmodligen i J assy efter ett
kringflackande, bekymmersamt lif. Hans 1720 påbörjade
dagbok (800 sid. på polska, latin och franska)
förvaras i Kra-kaus Czartoryskibibliotek. Hans i
svenska Riksarkivet befintliga bref till svenska
regeringen 1711 -20 ha publicerats af A. Jensen i
"Mémoires de la société scientifique ukrainienne
Sevcénko" (bd XCII, 1910) jämte en studie "Orlik u
Svecii" ("0. i Sverige"). 0:s bref från Turkiet till
za-porogerna äro tryckta i "Tjtenija moskovskago
ob-stjestva istorii i drevnostej rossijskich" 1859
och i "Kievskaja starina" 1882. Hans son G r i g o
r i j studerade ett par år vid Lunds universitet,
och en af döttrarna, Nastasia, blef gift med general
J. Stenflycht. Svenska riksdagen anslog 1747 en årlig
pension af 400 dal. smt åt 0:s änka och lika mycket
åt hvar och en af hans bägge döttrar. A-d J.
0’rlik, Emil, tysk konstnär, f. 1870 i Prag, studerade
i München och på resor, vistades ett och ett halft år
i Japan och blef 1905 professor vid Kunstgewerbemuseum
i Berlin. Han är först och sist grafiker, har utfört
kopparstick, raderingar, färglitografier, konstnärliga
affischer, vinjetter, boktyper och träsnitt, äfven i
färger. På sistnämnda område är han starkt påverkad
af japanska förebilder. Han är en af de individuelle
och skapar-kraftige biand samtida representanter för
"små-konst". Som målare har han - hufvudsakligen i
pastell och akvarell - rört sig både inom genre och
landskap, utfört pikanta bilder ur småborgerligt lif
och karaktärsfulla studier af gamla städer med deras
gränder, gårdar och interiörer. Bland hans målningar
märkas Byggnadsplats i snö (pastell, galleriet i
Wiesbaden), Höstsång och Modellen (båda i olja,
i Prags moderna galleri), Barbe-rare i Singapore
(Wiens moderna galleri) samt japanska motiv. Bland
0:s raderingar märkas flera konstnärsporträtt.
G-g N.
Orlin, tyg. Se Orleans, sp. 901.
Orlofssedel (af isl. o. fsv. orlof, ty. urlaul),
tillåtelse, näml. att flytta ur tjänst, afsked ur
enskild tjänst). Se Betyg, sp. 178, och L e g o-h j
o n, sp. 56-57.
Orlopdäck, skpsb. Se Däck, sp. 1196.
Orlov [arlå’ff], stad i ryska guv. Vjatka, vid
Vjatka. 3,256- inv. (1897).
Orlov [arlå^ff], benämning på en stor och ryktbar
diamant i ryska kejsarspiran. Se Ädelstenar.
Orlov [arlå7ff], rysk adelssläkt, härstammande från
Vladimir Lukjanovitj 0., som 1613 var brott-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
