Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oristano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
893
Orkedalsören-Orkester
894
Orkedalsören (se d. o.) och Thamshavn (se d. o.),
slutpunkt för den 25 km. långa elektriska järnvägen
till L ö k k e n s koppargrufvor (838 inv. 1910)
i Meldalen. K. V. H.
Orkedalsören, ö. om Orklas mynning i Orkedals-fjorden,
sydvästra grenen af inre Trondhjemsfjor-den,
i Orkedalens härad, S. Trondhjems anat, Norge,
är ett samhälle med liflig industri samt järnvägs-
och ångbåtstrafik och stadt i rask förkofran. 1,532
inv. (1910). K. V. H.
Orkesta, socken i Stockholms län, Seminghundra
härad. 2,239 har. 440 inv. (1912). Annex till Markim,
tfppsala stift, Seminghundra kontrakt.
Orkester (af grek. orche’stra, se d. o.), i den antika
teatern den del af scenen, hvarpå kören rörde sig;
i den moderna teatern instrumentalisternas plats
mellan scenen och salongen. Med orkester menas äfven
dels hvarje förening af ett större antal spelare
till utförande af instrumentalverk eller ledsagning
af vokalverk, vare sig i eller utom operan, under
anförarskap af en dirigent (se d. o. och jfr Kapell
3), dels sammanfattningen af de instrument, som
under ett visst skede eller af en viss tonsättare
plägat användas för orkestermusik. - Orkestern
har utvecklat sig ur medeltidens musikantskrån (se
d. o.). K. Wagners idé att sänka operaorkesterns plats
så, att de spelande bli osynliga för publiken, hade
sin förebild i operans begynnelse i Florens omkr. 1600
(se Opera), då de ackompanjerande voro placerade bakom
kulisserna, osynliga för åhörarna. Antagligen infördes
med öppnandet af den första offentliga operateatern
(Venezia 1637) den nu brukliga placeringen af
instrumentspelarna framför scenen. En stråkorkester
består af blott stråkinstrument (l:a och 2:a
violiner, altfioler, violonceller, kontra-basar),
harmonimusik af endast blåsinstrument (trä- och
mässings-), hornmusik af blott mässingsinstrument,
militär- och j a n i t s c h a r-musik af blås-
och slaginstrument. Alla instrumentslag förenas i
"full orkester". Äfven denna kan dock vara större
eller mindre. För den klassiska symfonien fordras i
allmänhet, utom stråk-orkestern, endast två spelare
för hvarje af de viktigaste slagen blåsinstrument,
nämligen flöjter, oboer, klarinetter, fagotter, horn
och trumpeter, hvartill kommer ett par pukor. Efter
Beethoven fordras i allmänhet dessutom ännu 2 horn
och 2-3 basuner. Ännu större är orkestern i den nyare
opera-, kantat- och programmusiken. Sträfvan efter
effekt, karakteristik och tonmåleri har framkallat
ständigt nya klangfärger, och orkestern har riktats
med engelskt horn, basklarinett, kontrafagott, tuba,
harpa, turkisk musik (stor och liten trumma, bäcken,
triangel, klockspel), stundom äfven orgel m. m. Den
mest storartade operaorkestern är den i Wagners
"Nibelungen" (se Baireuth i följande tabell); i
"Parsifal" komma därtill klockor och orgel. Det
första försöket att medelst olika instrumentala
klangfärger karakterisera scener och stämningar
gjordes af Monteverdi, som i sin "Orfeo" (1607)
använde följande orkester: 2 klaveciner, 2 basfioler,
10 altfioler, l stor harpa, 2 små franska violiner,
2 stora gitarrer, 2 träorglar, l orgel med tungstämmor
(regal), 3 gamba, 4 basuner, 2 kornetter (zinker),
l liten flageolett (flautino), l dis-kanttrumpet
(clarino) och 3 dämpade trumpeter.
I sin senare, förenklade orkester utbildade han
stråkkvartetten och gaf den en framstående roll. Hans
efterträdare inskränkte blåskören betydligt,
och hos A. Scarlatti finna vi stråkkvartetten
behandlad såsom orkesterns grundval på samma sätt
som sedermera. Seb. Bach använde utom stråkar nu
föråldrade slag af oboer, därjämte fagotter, zinker,
basuner, trumpeter och pukor samt behandlade
sina flesta instrument såsom "reala" stämmor
(deltagande i det kontrapunktiska arbetet). Handel
anlitade mera sällan föråldrade instrument och
blandade sin orkester mera likt nyare sätt, dock
med öfvervikt af oboer och fagotter (klarinetten
fick insteg törst på Mozarts tid). Ännu inemot
midten af 1700-talet skref man orgelmässigt och
"jämntjockt" för orkester, i det man inskränkte sig
till körbesättning af instrument med samma klangfärg
i olika storlek och tonläge. En indivi-dualisering
af orkesterinstrumenten i temaframbä-ringens och
de skiftande känslouttryckens tjänst inleddes af
Mannheimskolan (se d. o.), utvecklades snillrikt af
Haydn och jämte honom Mozart samt fullbordades af
Beethoven; Weber och flera efter honom vinnlade sig
ytterligare om personliggörande af instrumenten. Inom
romantiken äro Ber-lioz, R. Wagner och R. Strauss de
mest genialiske instrumentörerna. Wagner har i sina
musik-dramer gjort orkestern till hufvudsaklig tolk af
såväl handlingsförloppet och själslifvet som den yttre
miljön. Knäppinstrument, såsom luta, teorb, gitarr,
försvunne på 1700-talet ur orkestern och representeras
nu endast af harpan. Berömda orkestrar verka i Wien,
Berlin, Leipzig, Dresden, München, Frankfurt a. M.,
Köln m. fl. tyska städer, Paris, Bruxelles, London,
Manchester, Amsterdam, Petersburg, Moskva, Boston,
New York o. a.
t-1
W
W
""03 "
ÖD
."Ö
M.
ö
w=
g:
CD
CD
S.
1 j»
CD
W
cp^
1
1
v
ce g1
CD
P-
CD
B
85 CD
1
c?
85
B’
8=
B
0
S-
S-
o
O
CD
P
CD
t?
£H
£H
ef
Vt
0
O
85
^
B
00
PJ
E
2L
£j
O
85
B
H-
0
B
o B
CO
CD
CD’
OX
00
O
CO
-^
*.
o
CO
tf^
l:a Violin .......
15
14
8
16
48
92
,
9
2:a Violin .......
14
14
7
16
47
85
/
8
Altfiol .........
10
9
4
12
26
57
4
5
Violoncell ......
12
9
3
12
21
58
4
5
Kontrabas ......
9
6
3
8
15
48
2
5
Flöjt .........
4
2
2
3
6
8
3
4
Pickola ........
1
-
-
1
__
6
__
-
Oboe .........
2
2
5
3
26
8
2
4
Engelskt horn ....
-
-
-
1
__
__
__
1
Klarinett .......
2
2
-
3
__
g
__
4
Basklarinett .....
_
__
-
1
__
__
__
1
Fagott .........
4
2
5
3
26
g
1
4
Kontrafagott .....
1
1
Trumpet .......
2
2
3
3
12
g
__
3
Horn
4
4
2
g
12
12
2
g
Basun .........
3
3
3
g
9
5 !
Pukor par ......
1
-
3
2
4
__
1 i
Cornet ä piston . . .
1
-
-
__ .
__
6
__
__
Bastrumpet ......
-
-
-
1
__
__
__
___ ;
Tenortuba ......
__
__
__
2
__
__
__
__
Bastuba ........
1
-
-
2
__
3
__
___ i
Kontrabastuba ....
-
-
-
1
__
__
__
__
Kontrabasbasun . . .
__
__
__ .
1
__
__
__
___ .
Harpa ....
1
g
2
Bastrumma ......
1
1
__
1
__
1
Ii
\0
Bäcken ........
1
-
1
-
4
i
J2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
